Istället för Australien

Idag inleds den årliga konferensen med International Communication Association. Jag hade sett fram emot att åka till Guldkusten i Australien – ett land jag aldrig har varit i – för att vara med på den, men som så mycket annat drabbades den av corona-krisen. Istället för att hållas på plats kommer konferensen därför att genomföras virtuellt. Det blir första gången, och det återstår att se hur väl det kommer att fungera. I en del fall kommer förinspelade presentationer av papers och föreläsningar att finnas tillhanda, i andra fall kommer presentationerna och föreläsningarna att genomföras i realtid med hjälp av program som zoom.

För egen del har jag tre papers som kommer att presenteras under konferensen, skrivna tillsammans med olika kollegor:

– Tsfati, Yariv, Boomgaarden, Hajo, Damstra, Alyt, Lindgren, Elina, Strömbäck, Jesper & Vliegenthart, Rens: Causes and consequences of mainstream media dissemination of fake news: Literature review and synthesis.

– Strömbäck, Jesper, Tsfati, Yariv, Boomgaarden, Hajo, Damstra, Alyt, Lindgren, Elina & Vliegenthart, Rens: News media trust and its impact on media use: A review and framework for future research.

– Theorin, Nora, Meltzer, Christine, Galyga, Sebastian, Lind, Fabienne, Eberl, Jakob-Moritz, Heidenreich, Tobias, Boomgaarden, Hajo, Schemer, Christian & Strömbäck, Jesper: Media effects on attitudes toward free movement: A comparative experiment across seven European countries.

 

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Stoppa utvisningar till Afghanistan

skärmdumpIdag är det dags för min senaste krönika i Borås Tidning. Temat för den är varför argumentet ”ett nej måste vara ett nej” – så som det ofta används i flyktingdebatten – inte alltid är ett hållbart argument. I krönikan argumenterar jag också för förstärkt rättssäkerhet i asylprövningarna, ett stopp för utvisningar till Afghanistan, och en amnesti för de som varit i Sverige flera år. Det senaste är inte minst viktigt för de ensamkommande flyktingbarn- och ungdomar som kom i samband med den så kallade flyktingkrisen, som nu varit i Sverige i flera år och i många fall rotat sig och blivit en del av det svenska samhället.

Publicerat i Aktuellt, Migration & integration, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny artikel om medieförtroende

Annals2020Under de senaste åren har frågan om förtroendet för nyhetsmedierna blivit allt viktigare. Det beror inte bara på att konkurrensen om människors uppmärksamhet har blivit allt hårdare, utan också på att de utmanas allt mer av olika politiskt färgade medier, inte minst online. Ofta ägnar sig de politiskt färgade ”alternativmedierna” också åt att attackera och försöka misskreditera traditionella nyhetsmedier. Samtidigt är attacker mot nyhetsmedierna och försök att underminera förtroendet för dem en viktig del av retoriken från mer eller mindre auktoritära och populistiska partier och ledare, från Ungerns Viktor Orbán till Tysklands Alternativ för Tyskland, USAs Donald Trump, och Sverigedemokraterna (för att bara nämna några). Till detta kommer att människor har en (mer eller mindre stark) tendens att föredra information som bekräftar de egna åsikterna och verklighetsuppfattningarna. När det inte fanns andra medier än traditionella nyhetsmedier att vända sig till hade det en mindre betydelse, men i ett medielandskap som präglas av större utbud av informationskällor än någonsin bidrar det till en ökad sannolikhet för att människor väljer bort nyhetsmedier till förmån för informationskällor som sprider information i linje med de egna åsikterna och verklighetsuppfattningarna. Till bilden hör också att forskning visar på ett sjunkande medieförtroende i en del – men långt ifrån alla – länder.

En central fråga ur det perspektivet är vilka samband som finns mellan människors förtroende för traditionella nyhetsmedier och deras användning av dessa och av olika så kallade ”alternativa” medier. Den forskning som finns tyder på att det finns ett sådant samband, men att det är relativt svagt. Samtidigt lider forskningen på området bland annat av brister när det gäller hur man mäter förtroendet för medierna och av en brist på studier av sambandet mellan medieförtroende och medieanvändning.

Detta är bakgrunden till forskningsartikeln News media trust and its impact on media use: toward a framework for future research, som precis publicerats online i Annals of the International Communication Association. Artikeln är skriven tillsammans med Yariv Tsfati, Hajo Boomgaarden, Alyt Damstra, Elina Lindgren, Rens Vliegenthart och Torun Lindholm, och ingår i forskningsprojektet Knowledge Resistance: Causes, Consequences, Cures.

I artikeln gör vi en genomgång av (a) hur medieförtroende har konceptualiserats och mätts i tidigare forskning och (b) forskning kring sambanden mellan medieförtroende och användning av olika typer av medier. Baserat på detta utvecklar vi sedan ett teoretiskt förankrat ramverk för fortsatt forskning om medieförtroende och dess betydelse för medieanvändning. Det inkluderar bland annat specifika mått för att mäta medieförtroende på olika analytiska nivåer: generellt medieförtroende, förtroende för olika medietyper, förtroende för olika specifika medier, förtroende för journalister, och förtroende för mediernas bevakning av olika ämnesområden.

Förhoppningen är att den här artikeln ska lägga grunden för vidare forskning både om medieförtroende i sig, inklusive hur medieförtroende på olika analytiska nivåer skiljer sig åt och hänger samman, och om sambanden mellan medieförtroende på olika nivåer och människors medieanvändning. Inom forskningsprojektet om kunskapsresistens planerar vi också sådana studier baserade på panelundersökningar, vilket möjliggör en analys inte bara av samband utan också av orsakssamband. I väntan på att dessa data är insamlade och kan analyseras hoppas vi att den nu publicerade artikeln ska vara av intresse för alla dem som intresserar sig för eller forskar om medieförtroende och dess effekter.

För den som vill läsa artikeln är det fritt fram att ladda ner den från tidskriftens hemsida.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny krönika: har Sverige råd med SD?

BoråsTidningAprilIdag publicerades min senaste krönika i Borås Tidning. Ämnet för den är om Sverige verkligen har råd med Sverigedemokraterna. Bakgrunden är ganska enkel: Sverigedemokraterna och de som sympatiserar med dem brukar ofta hävda att Sverige inte har råd med invandring och använder det som ett argument för att begränsa invandringen.

Viktigt att komma ihåg i det här sammanhanget är att en fråga om vad Sverige har råd med kan besvaras på olika sätt och att det inte enbart är en strikt empirisk fråga. Istället är det en delvis normativ fråga. Att något kostar x kronor eller x procent av BNP är i sig inget svar på om Sverige har råd med det: vad något kostar och vad det är värt är två olika saker, oavsett om det handlar om invandring eller andra politiska frågor eller om privatekonomi. Man måste också skilja mellan hur något påverkar de offentliga finanserna respektive samhällsekonomin: något kan mycket väl vara en kostnad ur ett statsfinansiellt perspektiv men ändå vara samhällsekonomiskt lönsamt. Utbildning och infrastruktur är bara två exempel.

Med detta sagt, inom forskningen handlar en inriktning om att försöka beräkna hur invandring påverkar de offentliga finanserna, och vad jag gör i den senaste krönikan är att tillämpa samma resonemang på Sverigedemokraterna. Det ska inte tolkas som en kritik mot den här forskningen, utan som ett sätt att illustrera att de svar man får beror på vilka frågor man ställer och vilka grupper olika resonemang tillämpas på. Om man tycker att det är rimligt att beräkna hur invandring påverkar de offentliga finanserna och använder vad forskningen kommer fram till som argument i en debatt om huruvida Sverige har råd med invandring, då bör man i logikens namn tycka detsamma vad gäller Sverigedemokraterna – och omvänt.

Åtminstone på ett principiellt plan.

– – – – – – – –

Uppdatering den 15 april

Föga förvånande uppskattades min krönika inte av Sverigedemokraterna, och en av dem skrev därför ett svar. Idag publicerade Borås Tidning detta svar och en replik från min sida. Båda kan läsas här.

Publicerat i Aktuellt, I medierna, Migration & integration, Nya publikationer | Märkt , | Lämna en kommentar

Ny krönika: public service stärker demokratin

Dump BT mars 2020Idag var det dags för min tredje krönika i Borås Tidning. Den här gången handlar den om public service. Kritiken mot public service har blivit allt mer högljudd, men ser man till vad forskning visar så stärker public service demokratin. Däremot finns det inte något forskningsmässigt stöd för att public service skulle vara vänster- eller högervridet. När olika politiker och debattörer hävdar detta handlar förklaringen snarast om det som kallas fientliga medier-fenomenet. Tänk om olika politiker och debattörer kunde ta mer intryck av forskning och mindre av sina egna subjektiva upplevelser när de debatterar denna och andra frågor.

Hela krönikan kan läsas här.

Publicerat i Aktuellt, I medierna, Nya publikationer | Märkt , , , | 1 kommentar

Ny krönika: Sverige behöver invandring

BT febIdag är det dags för min andra krönika i Borås Tidning. Temat den här gången är att den pågående svartmålningen av invandring och invandringens påverkan på Sverige saknar fog, att invandring tvärtemot vad som ofta påstås numera bidrar till att stärka Sverige, och att Sverige behöver invandring. Rubriken är Invandring gör Sverige starkare, och hela krönikan kan läsas här.

Apropå det temat kan jag starkt rekommendera Stefan Eklunds senaste krönika i samma tidning: Nu är jag inte PK längre.

Publicerat i Aktuellt, Migration & integration, Nya publikationer | Lämna en kommentar

Året som gick och året som kommer

Political Public Relations FrontDet gamla året har lagts till handlingarna, och i vanlig ordning har det blivit dags att skriva några rader om året som gick och året som kommer. Precis som förra året sörjer jag inte det år som passerat. Skälet är detsamma som då: det präglades i hög utsträckning av det utmattningssyndrom som jag drabbades av och blev sjukskriven för under våren 2018.

Året började dock ganska bra. Efter att först ha varit sjukskriven på heltid arbetade jag under början av våren 2019 på 25 procent, och gick sedan upp till 50 procent under senvåren. Även om återhämtningsprocessen gick långsamt – och mycket långsammare än vad jag hade hoppats och velat – kändes det som om jag gjorde framsteg. Och även om det var tufft att gå upp i arbetstid gick det på det hela taget bra. Jag orkade till och med åka på den årliga konferensen med International Communication Association, som förra året hölls i Washington. Handbok2019

Även hösten började bra. Efter en vilsam sommar hade jag mer energi i början av hösten än vad jag haft på länge. Kanske var det därför jag gick i fällan och överskattade hur långt jag kommit i återhämtningen. I mitten/början av september drabbades jag i vilket fall av ett bakslag, och resten av hösten präglades av en kraftigt ökad fysisk och psykisk trötthet.

Som en följd av detta växte insikten om att de förändringar jag hittills hade gjort inte var tillräckliga, och att den ”energiskuld” jag har arbetat upp genom åren var större än vad jag fullt ut hade – eller har – insett. I skrivande stund ägnar jag därför mycket tid åt att återigen försöka hitta sätt att leva och arbeta som är långsiktigt hållbart och strategier för vad som ska prioriteras och prioriteras bort.

Trots utmattningssyndromet med allt vad det innebär innehöll det förra året också en Kampen-om-mediebildenhel del ljuspunkter. Dit hör inte minst arbetet inom det projekt om Kunskapsresistens: orsaker, konsekvenser och motmedel som påbörjades förra årsskiftet (för mer info om det, läs gärna här). Det har varit och är mycket intressant! Dit hör också att jag trots utmattningssyndromet lyckades publicera ett antal nya publikationer (kanske för många, om man betänker det bakslag jag drabbades av). Allt som allt blev det tre böcker, ett specialnummer av Statsvetenskaplig tidskrift, sex tidskriftsartiklar, sex bokkapitel och en rapport:

– Strömbäck, Jesper & Kiousis, Spiro (red) (2019). Political Public Relations. Concepts. Principles, and Applications. Andra reviderade upplagan. New York: Routledge.

– Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red) (2019). Handbok i journalistikforskning. Andra reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur.

– Johansson, Bengt & Strömbäck, Jesper (2019). Kampen om mediebilden – nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018. Stockholm: Institutet för mediestudier.

– Oscarsson, Henrik & Strömbäck, Jesper (Eds.) (2019). Political Communication in the 2018 Swedish Election Campaign. Special Issue of Statsvetenskaplig tidskrift, 121(3).

– Theorin, Nora & Strömbäck, Jesper (2019). Some Media Matter More Than Others: Investigating Media Effects on Attitudes toward and Perceptions of Immigration in Sweden. International Migration Review, online early.

– Oscarsson, Henrik & Strömbäck, Jesper (2019). Political Communication in the 2018 Swedish Election Campaign. Statsvetenskaplig tidskrift, 121(3), 319–345.

– Strömbäck, Jesper & Shehata, Adam (2019). The Reciprocal Effects Between Political Interest and TV News Revisited: Evidence from Four Panel Surveys. Journalism & Mass Communication Quarterly, 96(2), 473–496.

– Geers, Sabine & Strömbäck, Jesper (2019). Patterns of Intra-Election Volatility: The Impact of Political Knowledge. Journal of Elections, Public Opinion and Parties, 29(3), 360–381.

– Dahlgren, Peter M., Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper (2019). Reinforcing Spirals at Work? Mutual Influences between Selective News Exposure and Ideological Leaning. European Journal of Communication, 34(2), 159–174.

– Bergström, Annika, Strömbäck, Jesper & Arkhede, Sofia (2019). Towards Rising Inequalities in Newspaper and Television News Consumption? A Longitudinal Analysis, 2000–2016. European Journal of Communication, 34(2), 175–189.

– Strömbäck, Jesper & Kiousis, Spiro (2019). Defining and Mapping the Field of Theory and Research on Political Public Relations. I Strömbäck, Jesper & Kiousis, Spiro (red), Political Public Relations. Concepts, Principles, and Applications (sid. 1–42). Andra reviderade upplagan. New York: Routledge.

– Kiousis, Spiro, Strömbäck, Jesper & Proverbs, Pamala (2019). Political Public Relations: Looking Back, Looking Forward. I Strömbäck, Jesper & Kiousis, Spiro (red), Political Public Relations. Concepts, Principles, and Applications (sid. 370–385). Andra reviderade  upplagan. New York: Routledge.

– Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (2019). Inledning: Journalistiken och behovet av faktabaserad rationalitet. I Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red), Handbok i journalistikforskning. Andra reviderade upplagan (s. 17–22). Lund: Studentlitteratur.

– Strömbäck, Jesper (2019). Politisk nyhetsjournalistik. I Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red), Handbok i journalistikforskning. Andra reviderade upplagan (s. 255–267). Lund: Studentlitteratur.

– Strömbäck, Jesper (2019). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red), Handbok i journalistikforskning. Andra reviderade upplagan (s. 171–185). Lund: Studentlitteratur.

– Meltzer, Christine E., Eberl, Jakob-Moritz, Schemer, Christian, Heidenreich, Tobias, Lind, Fabienne, Boomgaarden, Hajo G., Theorin, Nora & Strömbäck, Jesper (2019). Education Moderating Media Effects on Free Movement Attitudes. Oxford: Compas/Reminder.

När jag nu tittar fram emot det kommande året kommer det – vad gäller arbetet – i hög grad att präglas av det fortsatta arbetet inom projektet om kunskapsresistens. Därutöver har jag nyligen skrivit kontrakt på en bok som ska skrivas tillsammans med Christian Schemer, Hajo Boomgaarden, Christine Meltzer och Jakob-Moritz Eberl, med arbetstiteln Media and Public Attitudes toward Migration in Europe (Routledge). Boken kan ses som en avslutning på det arbete vi tillsammans med doktorander har arbetat med under de senaste tre åren inom ramen för det EU-finansierade projektet Role of European Mobility and Its Impact In Narratives, Debates, and EU Reforms. Det ska bli mycket intressant att arbeta med den boken, som – om allt går enligt planerna – ska levereras till förlaget under hösten och ges ut nästa vår. Jag ser också fram emot att under året regelbundet medverka som krönikör i Borås Tidning, där den första krönikan publicerades för cirka en vecka sedan. I övrigt kommer jag dock att ligga mycket lågt vad gäller medverkan i olika medier.

Annars är det absolut viktigaste för mig personligen att återhämta mig ordentligt så att jag kan lämna allt vad sjukskrivningar heter och börja arbeta heltid igen – och att hitta ett sätt att arbeta på som är långsiktigt hållbart. Jag vill verkligen inte att ännu ett årsskifte ska passera utan att jag har återhämtat mig helt och kunnat återgå till att arbeta på heltid igen.

Publicerat i Aktuellt | Lämna en kommentar

Ny artikel om medieanvändning och attityder till invandring

IMR 2019Nu har min senaste forskningsartikel publicerats i International Migration Review. Artikeln är skriven tillsammans med Nora Theorin, och handlar om effekterna av medieanvändning på människors attityder till invandring och perceptioner av invandring och hur den påverkar Sverige. Liksom vår tidigare rapport för Delegationen för migrationsstudierAttityder till invandring. En analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014–2016 – bygger den på en panelundersökning som genomfördes i Sverige under den, vad gäller invandring, dramatiska perioden mellan  2014 och 2016.

Rubriken på vår nya artikel är Some Media Matter More Than Others: Investigating Effects on Attitudes toward and Perceptions of Immigration in Sweden. Bland mycket annat visar studien att det finns ganska begränsade effekter på människors attityder till och perceptioner av invandring av att använda sig av traditionella nyhetsmedier, men också – minst lika viktigt i dagens medielandskap – att det finns tydligare och mer konsistenta effekter av att använda sig av medier som har tydligare politiska agendor. Mer specifikt visar resultaten bland annat att användning av in invandringskritiska Avpixlat (föregångaren till Samhällsnytt) leder till mer negativa attityder till invandring medan användning av mer invandringspositiva ETC leder till mer positiva attityder. I den utsträckning som människor allt mer använder sig av mer eller mindre ”alternativa medier”, med tydligare politiska agendor, riskerar detta att leda till ökad polarisering, inte bara när det gäller attityder till sakfrågor som invandring utan också vad gäller hur människor uppfattar verkligheten och effekterna av olika fenomen.

För den som är intresserad av att ladda ner finns artikeln för nedladdning via tidskriften. Det går också att mejla mig (jesper@jesperstromback.com) om man vill få artikeln. Jag kan också rekommendera min och Noras tidigare rapport på samma tema, som är på svenska och finns för gratis nedladdning via Delegationen för migrationsstudier.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Debutkrönika: Vridna medier är en myt

Vridna medier BTIdag gör jag debut som krönikör i Borås Tidning, där jag framöver kommer att medverka regelbundet. Min tanke är att försöka ta utgångspunkt i forskning och vad forskning visar, och utifrån det analysera och kommentera hur debatten förs. Detta utifrån att jag är övertygad om att både debatten och det politiska beslutsfattandet skulle tjäna på om större hänsyn togs till vad forskning faktiskt visar. Ämnet för den första krönikan är den återkommande frågan om mediernas politiska partiskhet. Rubriken är ”Vridna medier är en myt”, och krönikan kan läsas här.

Publicerat i Aktuellt, Journalistik & medier, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Sverige behöver en ny maktutredning

DN Debatt Oktober 2019Idag skriver jag tillsammans med Ulf Bjereld, Marie Demker, Andreas Johansson-Heinö och Lisa Pelling på DN Debatt om behovet av en ny maktutredning. Den senaste – under ledning av statsvetaren Olof Petersson – lämnade sitt slutbetänkande för nästan 30 år sedan, och sedan dess har samhället och den svenska demokratin genomgått fundamentala förändringar som påverkat maktens processer och maktförhållandena. Artikeln kan läsas här, och för de som inte har tillgång till DN har jag lagt in texten nedan.

Social rörlighet är avgörande för individers möjligheter att komma till sin rätt och för samhällens utvecklingspotential. I senaste Jämlikhetsrapporten från Göteborgs stad (2017) påpekas att ”den sociala rörligheten är lägre än vad vi hittills känt till i Sverige. Det innebär att det verkar bli allt svårare för dagens barn att byta miljö och sammanhang eller att bryta mönster (…) och så kallade klass­resor är svårare att göra nu än förr.”

Rapporten hänvisar till en uppmärksammad studie från bland annat Institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet (Gustafsson, Katz och Österberg 2017) som visar att 61 procent av barn i så kallade utsatta områden, och som tillhörde synliga minoriteter, bodde kvar i liknande områden som vuxna samt hade motsvarande ekonomiska förutsättningar som de haft som barn. Vi vet också att den sociala rörligheten är högre där klyftorna är mindre (LO:s Jämlikhetsutredning, 2019). Trots en jämförelsevis mycket ambitiös integrationspolitik och hög sysselsättningsgrad för utrikes födda är glappet till syssel­sättningsnivåerna för inrikes födda större än i något jämförbart land.

Samtidigt i Europa och Sverige skördar nationalkonservativa och populistiska partier framgångar. Mer än var fjärde europeisk väljare röstar i dag på ett auktoritärt, populistiskt parti (Johansson Heinö 2018). Framgångarna för dessa partier hänger delvis samman med uppfattningen hos många män­niskor att ”utvecklingen går åt fel håll”. I som-institutets undersökningar anger 54 procent 2018 att samhällsutvecklingen ”går åt fel håll”, jämfört med 38 procent 2012. Väljarna vänder de etablerade partierna ryggen. Allt färre svenskar identifierar sig med något särskilt parti över huvud taget.

Utvecklingen riskerar att urholka tilliten i samhället och minska förtroendet för det demokratiska politiska systemet. Internationell forskning visar på ett minskat stöd i Europa och USA för demokrati som styrelseskick, och stödet är lägst bland de unga. Så gott som varje val i västvärlden bekräftar en växande klyfta mellan storstad och glesbygd eller mellan centrum och periferi. Samma partier – oavsett politisk färg – som i opposition talar om ett sönderfallande samhälle har i regeringsställning påfallande svårt att genomföra, eller ens föreslå, substantiella reformer.

Globalisering, individualisering och digitalisering har påverkat Sverige på ett genomgripande sätt. Teknisk och ekonomisk utveckling har bidragit till ökat välstånd och individuell frihet men också förstärkt ojämlikheten mellan dem som har det sämst och övriga. Den europeiska integrationen har kraftigt förändrat förutsättningar för en nationell välfärds- och arbetsmarknadspolitik. Migrationen till Sverige har givit hundratusentals människor ökad makt över sina liv samtidigt som vi ser framväxten av en ny underklass. Klimat­krisen skapar politiska målkonflikter som kräver nya ideologiska avvägningar.

Globaliseringen flyttar politisk och ekonomisk makt från nationella institutioner. Digitaliseringen och samhällets individualisering lägger allt större ansvar på den enskilde medborgaren (skolan, vården, pensionen, göra sig ”anställningsbar” etcetera). Medie­explosionen har skapat nya gemenskaper och nya plattformar, men också helt nya maktkonstellationer. Därmed försvåras medborgarnas möjligheter att utkräva politiskt ansvar av sina valda representanter, eftersom de politiska institutionerna (riksdagen, landstingen, kommunfullmäktige) urholkas på makt. Makten har internationaliserats, men procedurerna för att utkräva politiskt ansvar ligger kvar på nationell och lokal nivå.

För att få bättre kunskap om hur samhällsförändringarna påverkat maktförhållanden i samhället bör en ny maktutredning tillsättas. Den senaste maktutredningen tillsattes 1985 av dåvarande vice statsminister Ingvar Carlsson, och presenterade 1990 sina resultat i huvudrapporten ”Demokrati och makt i Sverige” (SOU 1990:44). Utredningen, som leddes av professor Olof Petersson, fick stor betydelse för kunskapen om maktrelationerna i det svenska samhället. Utredningen formulerade en mer individualiserad och rättighets­orienterad demokratiuppfattning än den kollektivistiska demokratisyn som länge dominerat svensk politik. Utredningen lanserade idén om en strukturellt baserad maktordning mellan män och kvinnor, vilken fick stor betydelse för den feministiska idéutvecklingen i Sverige.

Sedan dess har mycket hänt. Sverige har blivit medlem av EU. Det kalla kriget har tagit slut och en ny världsordning, eller avsaknad av ordning, har vuxit fram. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet förändrade maktförhållandena på arbetsmarknaden. Framväxten av internet och sociala medier har påverkat makten över kunskap och opinionsbildning. Sverige har genom invandring och flyktingmottagning blivit mer heterogent och mångkulturellt.

Flera utredningar och kommissioner har tillsatts (till exempel Demokrati­utredningen 1997–2000, Globaliseringsrådet 2007–2009, Framtidskommissionen 2011–2013, Demokratiutredningen 2014–2016). Men vi saknar en övergripande undersökning av hur maktförhållandena påverkats av förändringarna sedan 1990.

Ett av skälen till att 1990 års makt­utredning fick så stort genomslag var att den fick ordentligt med tid och resurser och att den kunde arbeta oberoende från makten. Följande punkter är därför centrala.

• Generösa tidsramar. Bättre att det blir bra än att det går fort.

Ordentliga resurser. Dels för att det kommer att behövas undersökningar som kräver resurser, dels för att det blir en markering att uppdraget är på riktigt.

Oberoende och integritet. Nödvändigt för att utredningen ska få legitimitet och genomslag.

Internationell förankring. Problematiken är inte svensk, utan internationell.

Utredningen bör ta utgångspunkt i de samhällsförändringar som präglat tiden efter 1990 och undersöka hur dessa förändringar påverkat maktförhållandena i Sverige och internationellt med avseende på politik, ekonomi, kunskap och opinionsbildning och civilsamhälle. (Självklart beaktas klass, kön/genus, etnicitet, sexualitet.)

Några exempel på frågor: Vilken makt finns kvar inom de demokratiska institutionerna och vad har förflyttats till andra arenor och aktörer? Hur har medielandskapets förändringar påverkat de demokratiska processerna och den offentliga åsiktsbildningen? Hur har medborgarnas möjligheter att utkräva politiskt ansvar av makthavare påverkats? Hur har samhällets individualisering påverkat människors faktiska möjligheter att styra över sina livsvillkor? Vilka grupper har fått förbättrade respektive försämrade villkor för inflytande över sina liv? Vilka konsekvenser har de nya maktförhållandena inneburit för jämlikhet och för människors frihet?

Utredningen ska inte enbart fokusera på hårda data som statistik och enkäter. Det finns ett egenvärde i att genom djupintervjuer analysera den oro som många människor uppger sig känna – vari har denna otrygghet sin materiella grund?

Det svenska samhället är inte detsamma som 1990. Om vi vill se till att barn kan fortsätta göra klassresor, alla människor i vårt land utnyttja sin fulla potential och hela samhället dra nytta av befolkningens kompetens och förmåga – ja då behöver vi en ny analys av maktförhållandena i vårt land. Tillsätt en ny maktutredning.

Publicerat i Aktuellt, I medierna, Nya publikationer, Svensk politik | Märkt , | Lämna en kommentar