Liten vetenskapsskola 1

Tidigare i höstas drog jag igång vad jag kallade ”en liten vetenskapsskola” på Twitter. Tanken var i all enkelhet att sprida lite kunskap om hur det fungerar i den vetenskapliga världen, för dem som inte själva ägnar sig åt forskning. Eftersom jag fick mycket positiv feedback på de inlägg jag gjorde återpublicerar jag inläggen här, med vissa mindre justeringar.

Den första delen handlar om publiceringsformer. De vanliga formerna är artiklar i vetenskapliga tidskrifter, böcker, kapitel och rapporter. Av dessa har artiklar i vetenskapliga tidskrifter högst status och störst tillförlitlighet. Skälet är systemet med dubble blind peer-review. Det innebär att de manuskript som skickas in till tidskrifterna anonymiseras innan de skickas ut till 2-5 andra forskare för granskning. De som har skrivit artikeln vet inte vilka granskarna är, och granskarna vet inte vem eller vilka som har skrivit manuskriptet (åtminstone är det tänkt att fungera så. I praktiken kan man som granskare ibland ana sig till vilka skribenterna är, om de exempelvis är kända inom ett visst område eller har använt samma typ av data tidigare).

Poängen med det systemet är att endast manuskriptens kvalitet ska ha betydelse för vad som publiceras. Inte vem eller vilka författarna är eller känner, inte vad de har publicerat tidigare, ingenting annat än vilken kvalitet det aktuella manuskriptet har. Detta gör att det ofta finns goda skäl att lita mer på forskning som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter än i andra former. Den har granskats hårdare. Det händer dock att även böcker, kapitel och rapporter genomgår double blind peer-review, men det är ovanligare.

När granskarna har bedömt en artikel brukar beslutet från tidskriften vara antingen Accept, Minor Revision, Major Revision eller Reject. Accept – att ett manuskript accepteras i princip som det är – är i mitt fält väldigt ovanligt i seriösa tidskrifter. Minor Revision är också relativt ovanligt.

Vanligast är Major Revision eller Reject. Major revision innebär att författarna måste revidera sitt manuskript utifrån de synpunkter de har fått från granskarna och redaktören. Sedan skickas manuskriptet ut för ännu en bedömning av samma eller andra granskare. Den processen fortgår tills redaktören bedömer att alla relevanta synpunkter har åtgärdats. De artiklar som väl blir publicerade har därför i regel omarbetats flera gånger.

Det vanligaste beslutet generellt sett är emellertid Reject, det vill säga att manuskripten inte går vidare i processen. Hur vanliga de besluten är varierar mellan olika tidskrifter. Topptidskrifter har ofta en så kallade acceptance rate som ligger under tio procent. Hos andra seriösa tidskrifter kan den vara högre, uppemot 20-25 procent. Allt annat lika: ju lägre acceptance rate en tidskrift har, desto högre status. För den som vill kolla upp tidskrifter kan bland annat Web of Science och Google Scholars sammanställningar rekommenderas.

Sedan finns det tyvärr också oseriösa tidskrifter och rena fejktidskrifter, vilka ibland kallas ”predatory journals”. De försöker efterlikna seriösa tidskrifter men har inte någon vetenskaplig granskning att tala om. På twitter kan man följa @fake_journals för mer info: på webben finns sajten List of Predatory Journals.

Det bör dock tilläggas att olika vetenskapliga discipliner har lite olika traditioner. Att publicera sig i artikelform i vetenskapliga tidskrifter är vanligast inom naturvetenskap och medicin, följt av samhällsvetenskap. Det är mindre vanligt inom humaniora. Mina reflektioner här bygger i första hand på mina kunskaper och erfarenheter från hur det fungerar inom samhällsvetenskapen.

En sak man alltid kan göra när någon forskare dyker upp är att kontrollera vad och i vilka former hen har publicerat tidigare. Google scholar är i det sammanhanget ett bra instrument. Där kan man söka på forskares namn. Många forskare har också offentliga profiler på Google scholar, där bland annat deras publikationer och hur ofta de har citerats framgår. Här är exempelvis min profil.

 

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny bok om Political Public Relations

Political Public Relations FrontNu har min senaste bok kommit från tryckeriet. Boken det handlar om är den andra och reviderade upplagan av Political Public Relations. Concepts, Principles, and Applications (Routledge), redigerad tillsammans med Spiro Kiousis. Precis som med den första upplagan är tanken med boken att föra samman och integrera forskning och teorier från public relations, politisk kommunikation och statsvetenskap för att analysera och öka våra kunskaper om public relations i politiska sammanhang. Med public relations avses då inte i första hand reklam eller mediepåverkan, utan – för att citera den vägledande definitionen i boken – istället:

Political public relations is the management process by which an actor for political purposes, through communication and action, seeks to influence and to establish, build, and maintain beneficial relationships and reputations with key publics and stakeholders to hep support its mission and achieve its goals.

Totalt innehåller boken arton kapitel som analyserar och diskuterar olika aspekter av political public relations som både teori och praktik. Liksom i den första upplagan är en del av dessa skrivna av forskare inom public relations och andra av forskare i politisk kommunikation eller statsvetenskap. Ambitionen med samtliga kapitel är att integrera teorier från samtliga dessa – och i vissa fall även andra – forskningsfält. Jämfört med den första upplagan har en del kapitel försvunnit medan andra har tillkommit. De kapitel som finns kvar har samtliga reviderats och uppdaterats för att fånga upp utvecklingen både inom forskningen och praktiken. De kapitel som ingår i boken är:

1. Defining and Mapping the Field of Theory and Research on Political Public Relations, av Jesper Strömbäck & Spiro Kiousis

2. Political Public Relations in History: Historical Roots and Scholarly Foundations, av Diana Knott Martinelli

3. Ethical Questions, Quandaries, and Quagmires in Political Communication and a Framework for Moral Analyses, av Shannon A Bowen & Yicheng Zhu

4. Digital Political Public Relations, av Kaye D Sweetser

5. Political Public Relations and Relationship Management: Foundations and Challenges, av Trent Seltzner

6. The News Management Function of Political Public Relations, av Philip Arceneaux, Jonathan Borden & Guy Golan

7. Political Public Relations and Strategic Framing: Underlying Mechanisms, Success Factors, and Impact, av Viorela Dan, Øyvind Ihlen & Ketil Raknes

8. Government Communication and Political Public Relations, av Karen Sanders

9. Political Public Relations and Election Campaigning, av Darren Lilleker

10. Political Public Relations and Crisis Communication: A Public Relations Perspective, av W Timothy Coombs

11. Presidential Public Relations in the United States, av Matthew Eshbaugh-Soha

12. Political Public Relations, Corporate Citizenship, and Corporate Issues Management, av Damion Waymer & Robert L Heath

13. Political Public Relations and Lobbying: It’s about Shaping Public Discourse, av Kati Tusinski Berg & Sarah Bonewits Feldner

14. Political Public Relations and Public Diplomacy at a Crossroads: In Search of a Social Network Perspective, av Jian Wang & Aimei Yang

15. Political Public Relations and Activist Network Strategies: The Influence of Framing and Institutionalization on Activist Issues Management, av Erich J Sommerfeldt & Aimei Yang

16. Political Public Relations of Underrepresented Groups, av Elizabeth L Toth

17. New Challenges for Political Public Relations Practitioners in the Era of Social Media, av Kara Alaimo

18. Political Public Relations: Looking Back, Looking Forward, av Spiro Kiousis, Jesper Strömbäck & Pamala Proverbs

Det känns mycket roligt att den här boken nu har kommit från tryckeriet, och jag hoppas att den (liksom den första upplagan) ska hitta hem till forskare, studenter och yrkesverksamma som ägnar sig åt public relations i politiska sammanhang och strategisk politisk kommunikation. Med tanke på hur framträdande public relations är – och länge har varit – i den politiska praktiken är det hög tid både att stärka och att sprida den forskning som finns på området.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer, Strategisk politisk kommunikation | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ny och reviderad upplaga av Handbok i journalistikforskning

Handbok2019Nu är den här, lagom till hösttterminen: den andra och reviderade upplagan av ”Handbok i journalistikforskning”. Boken är redigerad tillsammans med Michael Karlsson, och jämfört med den första upplagan har relativt omfattande förändringar gjorts. Förutom att samtliga ”gamla” kapitel har reviderats och uppdaterats har några kapitel försvunnit medan andra har tillkommit. Totalt innehåller boken 32 kapitel, vilket är fyra fler än den första upplagan.

Idén till boken kommer ursprungligen från den internationella litteraturen, där det är ganska vanligt med handböcker på olika områden. Med handbok avses då inte böcker om ”så här gör man”, utan böcker som sammanfattar vad forskningen inom ett visst område visar. Idén är att läsarna inom ramen för en och samma bok ska få en god och heltäckande orientering om vilka de viktigaste forskningsinriktningarna och forskningsresultaten inom ett visst område är. Därmed bidrar handböcker till att definiera ett forskningsområde, samtidigt som de fungerar som en effektiv genväg om man behöver orientera sig i och snabbt läsa in sig på ett område.

Utifrån detta behandlar varje kapitel som ingår i Handbok i journalistikforskning ett givet område inom journalistikforskningen, och på respektive område går varje kapitel igenom vilka de viktigaste teorierna är samt vad både svensk och internationell forskning visar. Det ger boken både en bredd och ett djup, vilket förhoppningsvis ska innebära att den blir värdefull på landets alla journalistutbildningar men också för forskare, politiker och andra som är intresserade av vad journalistikforskningen handlar om och har visat.

Totalt består den andra och reviderade upplagan av sex delar och 32 kapitel, vart och ett skrivet av experter på respektive områden:

Del I. Introduktion

1. Inledning: journalistiken och behovet av faktabaserad rationalitet, av Michael Karlsson och Jesper Strömbäck

Del II. Journalistikens historia

2. Journalistiken i ett jämförande perspektiv, av Henrik Örnebring och Gunnar Nygren

3. Brytpunkter i svensk medie- och journalistikhistoria, av Lennart Weibull

4. Journalistiken som profession, av Gunnar Nygren

5. Journalistutbildning – gamla strider och nya utmaningar, av Elin Gardeström

Del III. Journalistikens ideal och produktionsvillkor

6. Filosofiska grunder för journalistisk etik, av Mia-Marie Hammarlin och Susanne Wigorts Yngvesson

7. Medieetik, mediekritik och ansvar, av Torbjörn von Krogh och Göran Svensson

8, Journalistiken och organisationen, av Ulrika Andersson

9. Den svenska journalistkåren, av Jenny Wiik

10. Teorier om mediernas ekonomiska strategier, av Mart Ots

11. Journalistiken och nyhetskällorna, av Mattias Ekman

12. Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar, av Jesper Strömbäck

Del IV. Journalistiken och dess innehåll

13. Journalistiken, objektiviteten och partiskheten, av Bengt Johansson

14. Sportjournalistik, av Jesper Enbom och Eric Carlsson

15. Ekonomijournalistik, av Maria Grafström

16. Miljöjournalistik, av Monika Djerf-Pierre och Ulrika Olausson

17. Kulturjournalistik, av Anna Roosvall, Andreas Widholm och Kristina Riegert

18. Politisk nyhetsjournalistik, av Jesper Strömbäck

19. Krisjournalistik, av Marina Ghersetti och Tomas Odén

20. Journalistiken i det lokala samhället, av Gunnar Nygren

Del V. Journalistiken, publiken och samhället

21. Journalistiska drev och skandaljournalistik, av Lars Nord

22. Journalistiken, den etniska mångfalden och migrationen, av Heike Graf

23. Förtroendet för journalistiken, av Ulrika Andersson

24. Journalistikens dagordningar och gestaltningar, av Adam Shehata

25. Nyheter i public service och kommersiella etermedier: en jämförelse, av Nicklas Håkansson

26. Medieanvändningen och dess mekanismer, av Ingela Wadbring och Annika Bergström

27. Nyhetskonsumtion och politiskt engagemang, av Adam Shehata

28. Medieanvändares delaktighet i nyhetsproduktion, av Kristoffer Holt

Del VI. Journalistiken, tekniken och framtidens medielandskap

29. Journalistikens roll i den nya medieekologin, av Jonas Andersson Schwarz

30. Journalistikens algoritmisering, av Michael Karlsson

31. Den globala journalistiken, av Peter Berglez

32. Det journalistiska arbetets förändringar, av Henrik Örnebring

Tillsammans ger dessa kapitel en unik och samlad bild av svensk journalistikforskning och av de viktigaste teorierna och resultaten. Som redaktörer för boken vill jag och Michael Karlsson passa på att rikta ett stort tack till alla inblandade för allt ert arbete med att gå igenom och sammanfatta forskningsläget på era olika områden.

Publicerat i Aktuellt, Medier & journalistik, Nya publikationer | Märkt , | Lämna en kommentar

Special om politisk kommunikation i valet 2018

Lagom till Almedalen i somras släpptes det senaste numret av Statsvetenskaplig tidskrift digitalt. Det är ett specialnummer redigerat av Henrik Oscarsson och mig, på temat politisk kommunikation under valrörelsen 2018. Såvitt jag vet är det första gången som den tidskriften har politisk kommunikation som tema, och kan ses som ett uttryck både för att forskningsfältet växer och för ett ökat samarbete mellan statsvetenskapen och medie- och kommunikationsvetenskapen. Totalt innehåller specialnumret sju artiklar:

– Henrik Oscarsson & Jesper Strömbäck: Political Communication in the 2018 Swedish Election Campaign

– Niklas Bolin & Kajsa Falasca: Reaching the Voter. Exploring Swedish Political Parties’ Assessment of Different Communication Channels in Three National Election Campaigns, 2010–2018

– Constanza Sanhueza Petrarca, Maria Tyrberg & Steven Lloyd Wilson: The 2018 Swedish Election Campaign on Twitter

– Alexandra Feddersen: Party Communication and Public Opinion on Asylum in Sweden

– Linn A.C. Sandberg & Karoline Andrea Ihlebæk: Start Sharing the News. Exploring the Link Between Right-wing Alternative Media and Social Media During the Swedish 2018 Election

– Emma Ricknell: “Is Sweden Finally Waking Up?” Debating the 2018 Swedish National Election on 4chan

– Nora Theorin: Exploring Media Use and Perceptions of Swedish News Media Among Immigrants During the Election Campaign 2018

Eftersom Statsvetenskaplig tidskrift är open access, kan alla artiklar laddas ner helt gratis via tidskriftens hemsida. Ett bra tillfälle för alla som är intresserade av politisk kommunikation :-).

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om medieanvändning och politiskt intresse

JMCQ Political InterestUr ett demokratiskt perspektiv råder det föga tvekan om vikten av att människor är intresserade av politik och samhälle. Åtskilliga studier visar också att politiskt intresse har avgörande betydelse för bland annat människors politiska kunskaper och deltagande. Den amerikanska statsvetaren Markus Prior har därför konstaterat at “political interest is typically the most powerful predictor of political behaviors that make democracy work”.

En central fråga i det sammanhanget är hur de eventuella orsakssambanden mellan medieanvändning och politiskt intresse ser ut. Att det finns samband är etablerat sedan länge, men vi vet mindre om i vilken grad människors politiska intresse påverkar deras medieanvändning respektive i vilken grad människors medieanvändning påverkar deras politiska intresse.

Mot den bakgrunden syftar en ny studie, publicerad i det senaste numret av Journalism & Mass Communication Quarterly, till att undersöka de ömsesidiga sambanden mellan politiskt intresse och att se på tv-nyheter, samt att jämföra effekterna mellan public service respektive kommersiella tv-nyheter. Studien är gjort tillsammans med Adam Shehata, och bygger på fyra olika panelundersökningar genomförda i Sverige under perioden 2010-2016. Titeln på artikeln är The Reciprocal Effects Between Political Interest and TV News Revisited: Evidence from Four Panel Studies.

På en övergripande nivå visar resultaten att det finns ömsesidiga samband mellan politiskt intresse och att titta på tv-nyheter, men också att politiskt intresse har större effekt på tittandet på tv-nyheter än vice versa. Selektionseffekterna tycks med andra ord vara mer betydelsefulla än medieeffekterna. När vi jämför mellan public service- och kommersiella tv-nyheter visar det sig samtidigt att det finns tydliga effekter för public service-nyheter, men inte för kommersiella tv-nyheter. Med andra ord: vad resultaten visar är att de finns ömsesidiga orsakssamband mellan politiskt intresse och att se på tv-nyheter i public service, men inte i kommersiella kanaler. Eller för att citera från artikelns slutsatser:

In sum, the findings suggest that public service TV makes a difference. Across panel studies and cross-lagged models, all the mutual reinforcement between news exposure and political interest that takes place occurs for public service TV news only. Although we find some evidence for general effects of TV news (H1-H3), these findings appear to be driven primarily by public service TV. The results consistently indicate that the distinction between public service and commercial TV news is important when it comes both to selection effects (H4) and media effects (H5). It is worth noting, however, that the findings also indicate that selection effects are more common and consistent than media effects…

Dessa resultat visar att alla tv-nyheter inte är likvärdiga vad gäller deras effekter och att public service gör skillnad. Till det kommer andra studier (se bland annat här), som visar att det finns starkare och mer konsistenta kunskapseffekter av att se på nyheter i public service än i kommersiella kanaler. Ur ett demokratiskt har det betydelse. Om man anser att det är viktigt att människor är politiskt intresserade och kunniga finns det starka skäl att värna public service.

För den som vill läsa mer kan hela artikeln laddas ner här.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om klass och nyhetsmedieanvändning

rising inequalitiesI det senaste numret av European Journal of Communication medverkar jag med två samförfattade artiklar. Den ena av dem skrev jag om förra veckan. Den andra är skriven tillsammans med Annika Bergström och Sofia Arkhede, och har titeln Towards rising inequalities in newspaper and television news consumption? A longitudinal analysis, 2000–2016.

Utgångspunkten för studien är att övergången till ett mediesamhälle präglat av ett större medieutbud än någonsin har väckt farhågor om växande ojämlikheter vad gäller människors nyhetsmedieanvändning. Givet den forskning som visar att det finns samband mellan människors nyhetsmedieanvändning, deras politiska intresse och deras kunskaper om politik och samhälle så riskerar ökad ojämlikhet vad gäller människors nyhetsmedieanvändning resultera i ökad politisk ojämlikhet. Det gäller inte minst med tanke på att forskning även visar att det finns samband mellan socioekonomiska ojämlikheter och politisk ojämlikhet.

Samtidigt som tidigare forskning visar att det finns samband mellan klass och socioekonomiska faktorer å ena sidan och nyhetsmedieanvändning å den andra saknas det dock studier av om sambanden mellan klass och socioekonomiska faktorer och nyhetsmedieanvändning har förändrats över tid. Kort sagt: betyder socioekonomiska faktorer mer för människors nyhetsmedieanvändning nu än förr?

Studien bygger på data från de årliga SOM-undersökningarna och sträcker sig över perioden 2000–2016, och fokuserar på användningen av papperstidningar och TV-nyheter. Skälet till att vi fokuserar på just dessa medier handlar om tillgången till data som är jämförbara över tid.

För att kort sammanfatta resultaten visar de att socioekonomiska faktorer i vissa men inte andra avseenden betyder mer över tid för människors nyhetsmediekonsumtion. Mer specifikt visar de att socioekonomiska faktorer över tid betyder mer för att förklara läsningen av morgontidningar, men mindre för att förklara läsningen av kvällstidningar och tittandet på nyheter i SVT och TV4. Samtidigt visar resultaten också ett starkare samband mellan socioekonomiska faktorer och politiskt intresse över tid. Det har sin betydelse, eftersom andra studier (exempelvis den här) visar att politiskt intresse över tid har blivit viktigare för att förklara i vilken utsträckning människor använder sig av nyhetsmedier. För att citera från artikelns slutsatser:

The results, however, only lend mixed support for the notion that the impact of SES on using newspapers and television news has increased across time. More specifically, the results suggest that the impact of SES has increased for reading morning newspapers in print – but that it has decreased for reading tabloids in print and for watching commercial and public service TV news. At the same time, the results also show that the interaction between political interest and SES becomes stronger across time. This suggests that the (changing) impact of SES on news media use may be both direct and indirect, mediated by political interest.

Samtidigt som den här studien svarar på vissa frågor, lämnar den andra obesvarade och väcker nya. Inte minst centralt att studera vore i vilken grad som socioekonomiska faktorer hänger samman med användningen av digitala nyhetsmedier, vilka förändringar som sker över tid i det avseenden, samt i vilken grad användningen av digitala nyhetsmedier kompenserar för ickeanvändning av nyhetsmedier i deras traditionella format bland olika grupper i samhället.

I vilket fall, för den som vill ta del av hela studien så går den att ladda ner via tidskriftens hemsida, eller så kan man skicka ett mejl till mig: jesper@jesperstromback.com.

 

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om selektiv exponering och ideologisk lutning

EJC 2019aNu har det senaste numret av European Journal of Communication publicerats. I det medverkar jag med två artiklar. Den enda av dessa är skriven tillsammans med Peter Dahlgren och Adam Shehata, och har titeln Reinforcing Spirals at Work? Mutual Influences Between Selective News Exposure and Ideological Leaning. Som titeln antyder, i artikeln undersöker vi de ömsesidiga sambanden mellan var människor placerar sig själva på den ideologiska vänster-höger skalan och deras medieanvändning. Vad gäller medieanvändningen fokuserar vi på fyra medier: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, ETC och Avpixlat.

Resultaten visar att det finns vissa ömsesidiga samband, där människors ideologiska tillhörighet påverkar deras medieanvändning och där deras medieanvändning påverkar deras ideologiska tillhörighet. Effekterna är inte särskilt starka, men de finns där. För att citera artikelns abstract:

The growth of partisan news sources has raised concerns that people will increasingly select attitude-consistent information, which might lead to increasing political polarization. Thus far, there is limited research on the long-term mutual influences between selective exposure and political attitudes. To remedy this, this study investigates the reciprocal influences between selective exposure and political attitudes over several years, using a three-wave panel survey conducted in Sweden during 2014–2016. More specifically, we analyse how ideological selective exposure to both traditional and online news media influences citizens’ ideological leaning. Findings suggest that (1) people seek-out ideologically consistent print news and online news and (2) such attitude- consistent news exposure reinforces citizens’ ideological leaning over time. In practice, however, such reinforcement effects are hampered by (3) relatively low overall ideological selective exposure and a (4) significant degree of cross-cutting news exposure online. These findings are discussed in light of selective exposure theory and the reinforcing spirals model.

För den som vill ta del av hela studien så går den att ladda ner via tidskriftens hemsida, eller att skicka ett mejl till mig: jesper@jesperstromback.com.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar