Förstår TU inte vad akademisk frihet handlar om?

Den senaste veckan har det brutit ut en märklig debatt, efter att Delegationen för migrationsstudier (Delmi) släppte policy briefen Interaktiv rasism på internet, i pressen och politiken. Den är skriven av Mattias Ekman, docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Stockholms universitet. En del formuleringar i den fick branschorganisationen TU Medier i Sverige att reagera, och i ett pressmeddelande hävdade de att det är ”häpnadsväckande” att en ”statlig expertkommitté” pekar ut vissa tidningars ledarsidor (GP och SvD) som ”delansvariga för att normalisera främlingsfientlighet och rasism”.

Den kritiken vilar dock på en felaktig premiss, nämligen att det är Delmi och inte forskaren i fråga som pekar ut vissa ledarsidor. Det i sin tur visar att TU har en bristande förståelse av vad akademisk frihet handlar om, vilket är mer häpnadsväckande och oroväckande än den policy brief som Delmi släppte. Det fick mig att skriva en debattartikel för GP Kultur, som publicerades idag med rubriken Förstår Thomas Mattson inte hur forskning går till?

Publicerat i Aktuellt, I medierna, Svensk politik | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ny krönika: Varning för desinformationsbildare

I mina senaste krönikor i Borås Tidning har jag diskuterat den centrala skillnaden mellan åsikter och fakta, hur människor processar information och kunskapsresistens. Idag var det dags för den tredje krönikan i denna serie. Rubriken är Varning för desinformationsbildare, och krönikan handlar om dem som inte alls bryr sig om vad som är sant och falskt. Oavsett vad evidens visar driver de sina teser, och upprepar dem gärna som om något skulle bli mer sant för att det upprepas (att människor ofta uppfattar påståenden som upprepas ofta som mer sanna innebär inte att de är det).

De som gör detta återkommande bör ses som desinformationsbildare. Med det syftar jag på personer eller organisationer som återkommande sprider information som är falsk och/eller missvisande och/eller tagen ur sitt sammanhang och irrelevant i det sammanhang där informationen används.

Dessa desinformationsbildare återfinns dessvärre också bland etablerade politiker, proffstyckare och organisationer, såväl internationellt som i Sverige. Trump är kanske det mest välkända och utstuderade exemplet, men det finns många fler. I krönikan diskuterar jag också att mycket talar för att problemet med politiker och andra som agerar som desinformationsbildare är ett växande problem, och varför jag tror att det är så.

För den som vill läsa krönikan eller tidigare krönikor i denna miniserie återfinns de här:

Varning för desinformationsbildare

Förnuft eller känsla – vi väljer själva vad som formar oss

Förväxla inte åsikter och fakta

Publicerat i Aktuellt, Demokrati och politik, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny forskningsartikel: gestaltningseffekter på människors attityder till fri rörlighet

Vid sidan av dagordningsteorin är gestaltningsteorin (framing theory) en av de mest framträdande teorierna om mediernas effekter på människors verklighetsuppfattningar och åsikter. Kärnan i teorin är att medierna genom val av bland annat ord, bilder, vinklar och nyhetskällor påverkar hur människor uppfattar det som nyheterna handlar om. En lång rad studier har också visat att medierna kan ha signifikanta gestaltningseffekter, bland annat när det gäller hur människor ser på invandring.

I en nypublicerad artikel undersöker vi om detta också gäller människors attityder till fri rörlighet inom EU. Artikeln är publicerad i Journalism & Mass Communication Quarterly med titeln Does news frame affect free movement attitudes? A comparative analysis, och är skriven tillsammans med Nora Theorin, Christine Meltzer, Christian Schemer, Jakob Moritz-Eberl, Fabienne Lind, Tobias Heidenreich och Hajo Boomgaarden.

Studien bygger på ett surveyexperiment i Ungern, Polen, Rumänien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland. Bland annat undersöker vi effekten av positive respektive negativa gestaltningar samt av så kallade tematiska respektive episodiska gestaltningar av fri rörlighet, liksom vilken betydelse utbildningsnivå har i sammanhanget.

Resultaten visar emellertid mycket få gestaltningseffekter, och att de effekter som fanns skilde sig åt mellan länder. Eller för att citera en av våra slutsatser: ”the framing effects were few, weak, and not robust across countries”. Detta väcker såklart frågan varför vi inte fann fler och starkare effekter, givet tidigare forskning. Något säkert svar går inte att ge på den frågan, men en möjlig förklaring är att människors attityder till fri rörlighet är mer stabila än deras attityder till andra frågor som har undersökts. En annan möjlig förklaring är att den experimentella manipulationen inte var tillräckligt kraftig. Ytterligare en möjlig förklaring är att gestaltningseffekter de facto skiljer sig mellan länder.

Oavsett vilken förklaring – eller kombination av förklaringar – som kommer närmast sanningen är studien en viktig påminnelse om något som generellt gäller mediernas effekter: Att medierna kan ha effekter betyder det inte att de alltid har det.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Top Paper Award och ny forskningsartikel

Nästa vecka är det dags för den årliga konferensen med International Communication Association (ICA) – världens främsta konferens för kommunikationsforskare. På grund av coronapandemin kommer den tyvärr att hållas digitalt, men jag ser ändå fram emot den. Särskilt glad och stolt är jag över att ett av mina papers har fått en Top Paper Award av Political Communication Division. Det är första gången, vilket inte gör det mindre roligt, och innebär att det var ett av de tre papers som fick högst betyg i granskningsprocessen.

Det prisbelönta pappret är skrivet inom ramen för Network of European Political Communication Scholars (Nepocs), tillsammans med Laia Castro Herrero, Frank Esser, Peter Van Aelst, Claes de Vreese, Toril Aalberg, Ana Cardenal, Nicoleta Corbu, David Nicolas Hopmann, Karolina Koc-Michalska, Jörg Matthes, Christian Schemer, Tamir Sheafer, Sergio Splendore, James Stanyer, Agnieszka Stepinska, Vaclav Stetka och Yannis Theocharis. Det bygger på en omfattande panelundersökning i 17 länder, där den första panelvågen genomfördes i december 2019 och den andra i maj 2020. De länder som ingår i studien är Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Israel, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike.

I veckan som gick publicerades pappret även i International Journal of Press/Politics med titeln Navigating High-Choice European Political Information Environments: A Comparative Analysis of News User Profiles and Political Knowledge. Baserat på den ovan nämnda panelundersökningen syftar studien till att (a) undersöka vilka nyhetsanvändarprofiler som kan identifieras i de olika länderna och (b) sambanden mellan olika nyhetsanvändarprofiler och människors politiska kunskaper.

Bland mycket annat visar resultaten att det går att identifiera fem nyhetsanvändarprofiler: news minimalists, social media news users, traditionalists, online news seekers och hyper news consumers. Dessa återfinns i samtliga länder, men hur vanliga de är varierar. Detsamma gäller sambanden med politisk kunskap. Överlag visar resultaten att de som konsumerar mycket traditionella medier och online medier har bättre politiska kunskaper än övriga – till och med jämfört med de som är hyperkonsumenter av nyheter:

More specifically, the results shows that those having a more selective and richer online news diet (online news seekers) are more likely to hold higher levels of surveillance knowledge compared to all groups of news users with the exception of those using traditional and public media, who are comparatively better informed than the rest. Strikingly enough, the hypoerconsumer of news profile shows either nonsignificant associations with political knowledge or (when compared with traditional and online news seekers) even negative correlations.

Det positiva sambandet mellan att använda mycket online medier och politisk kunskap återfinns i de skandinaviska länderna, Österrike, Schweiz, Tyskland, Ungern, Rumänien och Israel är sambandet positivt, men däremot inte i Frankrike, Italien, Grekland, Storbritannien och Nederländerna. En trolig förklaring till detta är att utbudet av politiska nyheter i de online medier som människor använder sig mest av i de olika länderna skiljer sig åt.

För den som är intresserad av att läsa mer finns artikeln här. NiemanLab har också publicerat en läsvärd populärvetenskaplig beskrivning och diskussion om artikeln med titeln What’s the healthiest news diet? Probably traditional media, but don’t gorge yourself: Too much can leave you less informed.

Publicerat i Aktuellt, Journalistik & medier, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny krönika: Förväxla inte åsikter och fakta

Idag var det dags för en ny krönika i Borås Tidning. Utgångspunkt är Daniel Patrick Moynihans bevingade ord: ”Var och en har rätt till sin egen åsikt, men inte till sina egna fakta”. Dessa ord finns det starka skäl att påminna om i en tid när allt fler tycks förväxla åsikter och fakta – eller vilseleder genom att antingen framställa åsikter som fakta eller fakta som åsikter. Inte minst många politiker och debattörer gör detta av strategiska skäl: genom att försöka påverka människors verklighetsuppfattningar hoppas man göra det lättare i nästa steg att övertyga människor om att en viss politik är rätt och riktig.

Samtidigt korrumperar detta den samhälleliga debatten och bidrar till kunskapsresistensen, vilket i sin tur underminerar rationaliteten på både den individuella nivån och samhällsnivån liksom demokratins funktionssätt. Därför måste gränsen mellan åsikter och fakta alltid hållas tydlig. Samtidigt behövs bättre mekanismer för att ställa dem som framställer frågor om fakta och kunskap som en fråga om åsikter till svars.

Hela krönikan kan läsas här.

Publicerat i Aktuellt, Demokrati och politik | Märkt , , | Lämna en kommentar

Om utbrändhet och medielandskapets förändringar

Det är inte ofta jag är omslagspojke, och sedan jag drabbades av utmattningssyndrom för drygt tre år sedan är jag mycket restriktiv med att ställa upp på intervjuer och medverka i olika medier. De krönikor jag regelbundet skriver för Borås Tidning är vad jag hinner och – inte minst viktigt – orkar med vad gäller mediemedverkan. Men ingen regel utan undantag. För en tid sedan ställde jag därför upp på en längre intervju med tidningen Journalisten, vilken publicerades i veckan som gick.

Artikeln är en så kallad profil, och handlar i hög grad om mig, min historia, utbrändheten och om min syn på medielandskapets förändringar. För den som är intresserad av att läsa intervjun finns den här, även om man måste vara prenumerant eller medlem i Journalistförbundet för att kunna läsa den.

Vad gäller utmattningssyndromet arbetar jag sedan i höstas heltid igen, men processen med att återhämta mig fortsätter, och det är en fortsatt balansgång. Tills vidare kommer jag därför fortsätta fokusera på kärnuppgifterna i mitt arbete – forska, undervisa, handleda, söka forskningsmedel, viss administration – och ligga lågt med olika typer av extern medverkan såsom föreläsningar och intervjuer.

Publicerat i Aktuellt, Mer personligt | Märkt | Lämna en kommentar

Ny krönika: Invandringen fortfarande en resurs

Idag var det dags för min senaste krönika i Borås Tidning. Med anledning av att det är fem år sedan jag gav ut boken Utan invandring stannar Sverige handlar krönikan om två mycket problematiska tankefigurer som präglar allt för mycket av den svenska debatten om invandring: att Sverige ”måste” minska invandringen och att invandringen belastar Sverige, framförallt ekonomiskt. Inte någon av dessa tankefigurer håller om man granskar dem närmare och utgår från forskning om hur invandring påverkar mottagarländer som Sverige. Även om det såklart finns problem förknippade med invandring – precis som med skolan, miljön, brottsligheten eller vilket annat område som helst – bidrar invandring i allt väsentligt till att stärka Sverige ekonomiskt, socialt och kulturellt.

De politiska kalkylerna och den politiska debatten har förändrats kraftigt sedan Utan invandring stannar Sverige gavs ut, men inte att invandring är en resurs. I en värld där antalet människor på flykt är rekordstort har det inte heller förändrats att vi har en moralisk skyldighet att försöka hjälpa människor. Att Sverige inte kan hjälpa alla är inget argument mot att inte försöka hjälpa så många som möjligt, så många vi kan, eller fler än vi hjälper idag när invandringen av flyktingar till Sverige är mindre än någon gång tidigare under 2000-talet.

Hela krönikan kan läsas här.

Publicerat i Aktuellt, Migration & integration, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny krönika om medieförtroende och fientliga medier-fenomenet

Idag publicerades min senaste krönika i Borås Tidning. I den diskuterar jag resultaten av den senaste Förtroendebarometern. Ett av de intressanta resultaten är att förtroendet för de svenska medierna är stabilt, trots en del påståenden om motsatsen. Ett annat intressant resultat handlar om var människor placerar sig själva respektive medierna på den klassiska vänster-höger-skalan. Där visar Förtroendebarometern att ju längre till höger människor placerar sig själva ideologiskt, desto längre till vänster placerar de samtliga medier.

Detta illustrerar det som inom forskningen kallas fientliga medier-fenomenet, vilket jag har skrivit om tidigare. Lite förenklat innebär det att imänniskor har en tendens att uppfatta medierna som om de gynnar motståndarna och missgynnar den egna sidan i en konflikt, vilket har visats även i studier där människor från olika sidor i en politisk konflikt har fått ta del av exakt samma innehåll. Detta, i sin tur, illustrerar att frågan om mediernas partiskhet i grunden ofta handlar om betraktarnas partiskhet.

För den som vill läsa krönikan finns den här.

Publicerat i Journalistik & medier, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny krönika: ”Extrema partier alltid beredda att gå längre”

Imorgon ska Liberalernas partiråd samlas för att avgöra om de stödjer Sabunis linje att öppna för någon form av samverkan med SD. För mig är det obegripligt att ett parti som kallar sig liberalt är beredda att samarbeta med det mest extrema och antiliberala partiet i riksdagen, istället för att konsekvent söka strid mot det.

Ingen ska heller tro att SD har förändrats. Ur Bevara Sverige svenskt (BSS) är de sprungna, och de ränderna går inte ur. Eller som jag konstaterar i slutet av krönikan: ”De må ha bytt ut kängorna och bomberjackorna mot kostymer, men de senaste utspelen visar att avståndet mellan det BSS som partiet är sprunget ur och dagens SD inte är så stort som vissa tycks vilja intala sig. De vill fortfarande ”bevara Sverige svenskt”, med en mycket snäv syn på vad som är svenskt.”

Hela krönikan kan läsas här.

Publicerat i Nya publikationer, Svensk politik | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny krönika: Varför vissa låtsas förvånade över att SD förblir ett invandrings- och invandrarfientligt parti

Idag publicerades min senaste krönika i Borås Tidning. Den handlar om varför vissa borgerliga partier och debattörer nyligen framställde sig som förvånade över att Jimmie Åkesson beskrev invandring som en social, ekonomisk och kulturell belastning. Min tolkning är att utspelet rubbade den plan som vissa borgerliga partier och debattörer har att framställa det som om SD har förändrats och blivit mindre extremt, för att därigenom legitimera ett ökat samarbete. Om SD inte har förändrats blir det svårt för M och KD motivera samarbete med dem: alltså måste man försöka framställa det som om SD har förändrats. Intressant och sorgligt nog tycks detta ha lett till att vissa borgerliga politiker och debattörer numera tycks mer intresserade av att putsa SD:s fasad än SD själva.

Hela krönikan kan läsas här.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer, Svensk politik | Märkt , , | Lämna en kommentar