Ny forskningsartikel om negativitetsbias

Frågan om vilken information människor tror respektive inte tror på är alltid central, och den har inte blivit mindre viktig i en tid där utbudet av falsk och missvisande information är större än någonsin och många människor uttrycker misstro även mot fakta där det finns en omfattande evidens kring som är rätt respektive fel.

I en ny forskningsartikel undersöker jag därför, tillsammans med Elina Lindgren, Torun Lindholm, Rens Vliegenthart, Hajo Boomgaarden, Alyt Damstra och Yariv Tsfati, vilken betydelse som den så kallade negativitetsbiasen har. Artikeln är publicerad av Journalism & Mass Communication Quarterly och har titeln Trusting the Facts: The Role of Framing, News Media as a (Trusted) Source, and Opinion Resonance Perceived Truth in Statistical Statements.

Begreppet negativitetsbias har flera aspekter, bland annat att människor har en tendens både att uppmärksamma och komma ihåg negativ information i större utsträckning än positiv information. I artikeln undersöker vi om denna bias också påverkar i vilken utsträckning som människor bedömer att negativt gestaltad information är mer sann än positivt gestaltad information. Ett exempel på positivt gestaltad information skulle kunna vara att ”40 procent av världens ekosystem är oskadade” medan ett exempel på negativt gestaltad information skulle kunna vara ”60 procent av världens ekosystem är skadade”. Innebörden av båda påståendena är exakt densamma: enda skillnaden är om statistiken är positivt eller negativt gestaltad.

Studien bygger på ett enkätexperiment där människor fick ta del av 15 statistiska påståenden som handlar om klimatförändringar, vaccinering och invandring. För att göra en lång historia kort visar resultaten bland annat att människor upplever negativt gestaltad statistik som mer sann än positivt gestaltad statistik. När människor fick veta att statistiken kom från nyhetsmedierna försvagades sambandet något, men inte särskilt mycket. Däremot hade det betydelse om ifall den positivt gestaltade statistiken låg i linje med människors redan existerande åsikter: när den positivt gestaltade statistiken bekräftade människors åsikter försvagades negativitetsbiasen.

Med andra ord: generellt tycks människor lita mer på negativ än på positiv statistik, samtidigt som denna negativitetsbias ibland mildras av människors bekräftelsebias. Detta är centralt i en tid när många upplever att utvecklingen – i allmänhet eller på specifika områden – går åt fel håll. Ibland kan det stämma, men en sådan upplevelse kan också bottna i att negativ statistik upplevs som sannare än positiv statistik, oavsett den faktiska sanningshalten.

För den som vill läsa mer är artikeln OpenAccess och kan laddas ner här.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny forskningsartikel om medieförtroende

Under det senaste decenniet har frågan om mediernas förtroende blivit allt viktigare, både i stort och inom forskningen. Ett viktigt skäl är medieförtroendet i många länder har sjunkit, medan ett annat skäl handlar om att medierna utsätts för allt mer politiskt motiverad kritik. Det mesta av forskningen har dock fokuserat på människors förtroende för medier i allmänhet eller som institutioner, även om det i Sverige finns viktiga undantag. Jag tänker då främst på Ulrika Anderssons forskning om hur människors förtroende för medierna varierar beroende på vilket ämnesområde nyhetsbevakningen handlar om. Om detta kan man läsa mer i bland annat boken Misstron mot medierna.

I en ny forskningsartikel, precis publicerad av International Journal of Public Opinion Research, vidareutvecklar vi den här forskningen. Artikeln är skriven tillsammans med Yariv Tsfati, Elina Lindgren, Alyt Damstra, Hajo Boomgaarden och Rens Vliegenthart, och har titeln Going beyond general media trust: An analysis of topical media trust, its antecedents and effects on issue (mis)perceptions. I den undersöker vi fyra huvudfrågor: (a) hur förtroendet för medierna varierar beroende på vilket ämne den journalistiska bevakningen handlar om, (b) om förtroendet för mediernas bevakning av olika ämnen empiriskt kan särskiljas från allmänt medieförtroende, (c) om samma bakgrundsfaktorer har betydelse för att förklara människors allmänna och ämnesspecifika medieförtroende, samt (d) om effekterna av allmänt och ämnesspecifikt medieförtroende skiljer sig när det gäller i vilken utsträckning människor har korrekta verklighetsuppfattningar när det gäller fem frågor: invandring, brottslighet, GMO, vacciner och klimatförändringar.

I korthet visar resultaten att förtroendet för mediernas bevakning varierar beroende av ämnesområde, vilket ligger i linje med tidigare svensk forskning. Högst är det för mediernas bevakning av ekonomi och medicin, lägst för bevakningen av invandring och brottslighet. Detta gäller även efter kontroll för allmänt medieförtroende, vilket är viktigt att notera. Mer intressant är att resultaten också visar att sambanden mellan olika bakgrundsfaktorer och människors medieförtroende i flera fall skiljer sig åt beroende av om det handlar om allmänt eller ämnesspecifikt medieförtroende. Intressant och viktigt är också att resultaten visar att det finns samband mellan ämnesspecifikt medieförtroende och korrekta uppfattningar om verkligheten när det gäller samtliga frågor utom invandring, och att ämnesspecifikt medieförtroende förklarar mer i sammanhanget än allmänt medieförtroende.

Sammantaget pekar resultaten med andra ord på att det är viktigt att undersöka inte bara människors allmänna medieförtroende, utan också människors ämnesspecifika medieförtroende. Det gäller inte bara i sig, utan också om man är intresserad av vad som kan förklara människors medieförtroende och effekterna av detsamma vad gäller människors uppfattningar av verkligheten.

Den här artikeln är en del av forskningsprojektet Kunskapsresistens: orsaker, konsekvenser, motmedel, och för den som är intresserad av att veta mer kan hela artikeln laddas ner gratis antingen via tidskriftens hemsida eller här.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om medieanvändning och konspiratoriskt tänkande

Tidigare i somras publicerade jag ett kapitel i den årliga SOM-antologin som handlar om förekomsten av en konspiratorisk läggning bland svenskarna och om olika faktorer som har samband med en konspiratorisk läggning. Parallellt har jag tillsammans med Elena Broda, Salma Bouchafra, Sofia Johansson, Gregor Rettenegger och Elina Lindgren arbetat med en liknande studie, fast baserad på en panelundersökning som genomförs inom ramen för det pågående forskningsprogrammet Knowledge Resistance: Causes, Consequences, Cures.

Titeln på artikeln, som nu har publicerats i European Journal of Communication, är Conspiracy thinking and the role of media use: Exploring the antecedents of conspiratorial predispositions. I den undersöker vi sambandet mellan en rad olika bakgrundsfaktorer och konspiratorisk läggning, med särskilt fokus på vilka samband som finns mellan människors medieanvändning och hur stark konspiratorisk läggning de har. Bland annat visar resultaten att det finns positiva samband mellan att luta åt höger ideologiskt och ideologisk extremism å ena sidan och konspiratorisk läggning å den andra. Även med hänsyn till det finns det ett relativt svagt samband med användning av sociala medier och ett starkt samband med användning av högeralternativa medier. Däremot finns det inget samband med användning av vänsteralternativa medier.

Med andra ord: de som använder högeralternativa medier har en starkare konspiratorisk läggning, även efter kontroll för ideologisk lutning och ideologisk extremism. Precis som när det gäller studien baserad på SOM-undersökningen är det dock oklart vad som är hönan respektive ägget. Handlar det om att användningen av högeralternativa medier förstärker en konspiratorisk läggning, eller handlar det om att människor med en konspiratorisk läggning söker sig till högeralternativa medier? Eller är sambanden ömsesidigt förstärkande? Detta planerar jag att undersöka närmare under de närmaste månaderna.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Konspiratorisk läggning hos svenskarna

Under det senaste decennierna har konspirationsteorier blivit allt mer framträdande och problematiska. Två tydliga exempel är konspirationsteorierna om att det senaste amerikanska presidentvalet var riggat och den uppsjö konspirationsteorier som florerade kring coronapandemin. En viktig förklaring är de sociala och digitala medierna. De har gjort det enklare att sprida information om konspirationsteorier, och för de som tror på konspirationsteorier att hitta information som stödjer dem och likasinnade.

Att exponeras för information om konspirationsteorier är dock inte detsamma som att tro på dem. Tvärtom visar forskning att en viktig förklaring till varför vissa tror på specifika konspirationsteorier är att de har en starkare konspiratorisk läggning. Med det avses en starkare generell benägenhet att tro på konspirationsteorier.

Men vad utmärker de svenskar som har en starkare konspiratorisk läggning? Det är ämnet för ett nytt bokkapitel baserat på den senaste SOM-undersökningen, som jag också skriver om i en krönika i dagens Borås Tidning. Bokkapitlet är publicerat i den senaste SOM-antologin med titeln Du sköra nya värld, och har titeln Konspiratorisk läggning hos svenska folket. Av tabellen nedan framgår hur konspiratorisk läggning mäts, medelvärde plus andel som instämmer i respektive påstående.

Som framgår varierar det hur stor andel som instämmer i respektive påstående, men det är uppenbart att en betydande minoritet av svenskarna instämmer även i mer skarpt formulerade påståenden som att det finns hemliga organisationer som stor påverkan på politiska beslut och att händelser som till synes saknar samband ofta beror på hemliga aktiviteter.

För att undersöka sambanden mellan en konspiratorisk läggning och olika bakgrundsfaktorer skapade jag ett index utifrån påståendena ovan. De faktorer som ingår i analyserna är kön, ålder, utbildningsnivå, årsinkomst, vilken typ av ort man bor på, politiskt intresse, mellanmänsklig tillit, ideologiskt vänster-höger placering, partisympati, nöjdhet med demokratin samt medieanvändning.

För att göra en lång historia kort visar resultaten att en konspiratorisk läggning är starkare bland lågutbildade än bland högutbildade, politiskt ointresserade jämfört med mycket politisk intresserade, de med låg mellanmänsklig tillit jämfört med de som har en hög mellanmänsklig tillit, och bland de som är mycket missnöjda med hur demokratin fungerar. De visar också att en konspiratorisk läggning är starkare bland sympatisörer till SD och KD samt bland de som är högfrekventa användare av sociala medier och högeralternativa medier som Fria Tider och Nyheter idag. Detta gäller även efter kontroll för ideologiskt vänster-högerplacering, som inte har något signifikant samband med konspiratorisk läggning.

Med andra ord: de som sympatiserar med KD och SD och är högfrekventa användare av högeralternativa och i viss mån sociala medier har en starkare konspiratorisk läggning, och är därmed mer benägna att tro på specifika konspirationsteorier, än andra. Samtidigt kan man fråga sig vad som är hönan och ägget, inte minst när det gäller medieanvändningen. Det kan vara så att de med en starkare konspiratorisk läggning väljer att använda sig mer av högeralternativa medier (en selektionseffekt), och att användningen av dessa stärker den konspiratoriska läggningen (en medieeffekt) – eller både och. Detta är något jag planerar att undersöka närmare i kommande studier.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny bok om public service

Public service har en stor betydelse i och för det svenska samhället, och det är därför både viktigt och naturligt att public service debatteras. Ett återkommande problem är dock att många i debatten inte skiljer mellan åsikter och fakta – och att olika åsikter ofta framställs som om de vore fakta. Ett typexempel är påståenden om att innehållet i public service är vänstervridet, trots att en rad studier visar att det inte finns forskningsmässigt stöd för det.

Något som dock kan vara lite svårt att bedöma ibland är om de som framför åsikter som om de vore fakta gör det därför att de inte känner till vad forskning och annan fakta visar – eller om de bortser från obekväm forskning och annan fakta trots att de känner till den. I det förra fallet kan det beskrivas som okunnighet, i det senare för kunskapsresistens.

Nu finns det dock en utmärkt möjlighet för de som vill veta vad forskning om public service. För cirka en vecka sedan släppte nämligen forskningscentret Nordicom boken Public service. En svensk kunskapsöversikt. Den är redigerad av Johannes Bjerling, och som titeln antyder är syftet med boken att på ett lättillgängligt och transparent sätt gå igenom vad forskning visar om public service på sex olika områden:

– Är public service medierna partiska, skrivet av Bengt Johansson

– Hur står sig public service förtroendekapital, av Ulrika Andersson och Marina Ghersetti

– Bidrar public service till bättre informerade medborgare, av Jesper Strömbäck och Adam Shehata

– Skiljer sig public service-mediernas journalistik från annan journalistik, av Anna Maria Jönsson

– Vad tycker medborgarna om public service, av Peter Jakobsson, Johan Lindell och Fredrik Stiernstedt

– Är public service ett hot mot dagspressens digitala affärsmodell, av Maria Norbäck och Jonas Ohlsson

Dessutom är boken Open Access och kan laddas ner helt gratis från Nordicom. Förhoppningsvis ska den därför leda till en mer informerad, faktabaserad debatt om public service – oavsett vilka åsikter man i övrigt har om public service. Detta är även temat för min senaste krönika i Borås Tidning.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny bok: Knowledge resistance in high-choice information environments

Idag känner jag mig extremt glad över att den nya boken Knowledge Resistance in High-Choice Information Environments (Routledge) precis har publicerats. Boken är redigerad tillsammans med Åsa Wikforss, Kathrin Glüer, Torun Lindholm och Henrik Oscarsson och är en del av det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Knowledge Resistance: Causes, consequences, cures, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

Totalt innehåller boken 14 kapitel, skrivna av kommunikationsforskare, filosofer, psykologer och statsvetare. Bland mycket annat handlar de om vad kunskapsresistens är, olika typer av kunskapsresistens, olika faktorer som bidrar till kunskapsresistens och hur kunskapsresistens kan motverkas. Själv skriver jag bland annat om hur förändringarna av medielandskapen – inklusive det ständigt växande utbudet av medier och falsk och missvisande information – bidrar till kunskapsresistensen, men också ett kapitel som handlar om hur kunskapsresistens kan motverkas.

Och bäst av allt: boken är helt gratis (OPEN ACCESS) att ladda ner via förlagets hemsida! Förhoppningsvis ska den därför nå ut brett och nå inte bara forskare utan också politiskt aktiva, journalister och andra som intresserar sig för kunskapsresistens och dess orsaker, karaktär och konsekvenser.

Publicerat i Aktuellt, Demokrati, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny rapport om medieförtroende

I den liberala demokratin är fria och oberoende medier omistliga och en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna informera sig om politik och samhälle. Samtidigt är det också viktigt att de används brett och att människor i allmänhet har förtroende för medierna och deras rapportering. Från vissa håll hävdas det dock att förtroendet för medierna är sjunkande, och senast idag hävdade företrädare för Folkets hus och parkerDN Debatt att medieförtroendet är ”förskräckande lågt”. Men stämmer det verkligen?

Igår presenterade jag en ny forskningsöversikt som handlar om detta och vars syfte är att (a) kartlägga och jämföra hur stort förtroendet för traditionella medier är i Europa, (b) diskutera vad vi vet om olika faktorers betydelse för att förklara människors medieförtroende, och (c) sammanfatta vad forskning visar om medieförtroendet i Sverige. Empiriskt bygger den på data från Eurobarometern 2016–2021 och den nationella SOM-undersökningen.

En av de övergripande slutsatserna är att det inte finns någon trend i riktning mot minskande förtroende för medierna, vare sig i Europa eller Sverige. Även om det fluktuerar något mellan åren är det påfallande stabilt på den aggregerade nivån. Om man jämför medieförtroendet för tv, radio och den tryckta pressen i Europa mellan 2016 och 2021 ökade det faktiskt i fler fall än det minskade.

En annan slutsats som kan dras är att medieförtroendet i Sverige både är stabilt och tillhör de högsta i Europa. Överlag finns ett mönster där medieförtroendet är högre i länder där medierna har ett större oberoende och mer självständiga från politiken än i länder där de är mer integrerade i politiken. I den senare typen av länder hänger dessutom det politiska förtroendet och medieförtroendet närmare samman.

Samtidigt finns det skillnader i medieförtroende mellan grupper, där tre faktorer framstår som särskilt viktiga: graden av politiskt intresse, användningen av olika medier, och (parti)politiska faktorer. Mer specifikt visar forskning att medieförtroendet är lägre bland dem som bär på populistiska attityder sympatiserar med högerpopulistiska partier och står längre till höger politiskt.

Mot den här bakgrunden är det missvisande att hävda att medieförtroendet i Sverige är sjunkande eller ”förskräckligt lågt”. Därmed inte sagt att det saknas varningstecken. Att medieförtroendet i Sverige så här långt har varit högt och stabilt behöver inte betyda att det kommer fortsätta att vara det.

För den som vill läsa rapporten kan den laddas ner från Fores hemsida.

Publicerat i Aktuellt, Medier & journalistik, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ny rapport: Sverige ett av världens främsta länder

Åtminstone ända sedan den så kallade flyktingkrisen har ett återkommande tema i den politiska debatten – inte minst på digitala och sociala medier – varit att Sverige är ett land som står inför eller har drabbats av någon form av systemkollaps eller som ett land i förfall och med enormt stora problem. Inte minst är det många på den politiska högerkanten som hävdar detta. Det är dessutom inte bara Sverigedemokrater, som i likhet med auktoritära högerpopulister i andra länder, försöker framställa situationen som om kris och kaos råder. I allt högre utsträckning hörs liknande tongångar från Moderater och Kristdemokrater. De återkommande SOM-undersökningarna visar samtidigt att det ända sedan 2015 varit en majoritet som svarar att de upplever att utvecklingen i Sverige går i fel riktning.

I viss utsträckning kan denna framställningen av Sverige som ett land med enormt stora problem ses som naturlig: i alla tider försöker oppositionen (oavsett färg) framställa utvecklingen som om den går åt fel håll medan regeringsparti(er) försöker framställa den som om den går i rätt riktning. Samtidigt är det viktigt att all politisk argumentation bygger på korrekta fakta och att skilja mellan åsikter och fakta. För att citera ett klassiskt citat av den amerikanske ambassadören och senatorn Daniel Patrick Moynihan: var och en har rätt till sina egna åsikter, men inte till sina egna fakta.

Frågan är därmed vad som är fakta, bortom den politiska kampen om verklighetsbilden. På uppdrag av tankesmedjan Futurion har jag undersökt detta, och idag presenterades resultaten i rapporten Bortom kampen om verklighetsbilden – Sverige i en internationell jämförelse. Rapporten bygger på en genomgång av totalt 49 internationellt jämförande index och rankingar som handlar om allt från demokrati och mänskliga fri- och rättigheter, mänsklig utveckling, jämställdhet och social rättvisa till ekonomi, konkurrenskraft och företagande, ekologisk och socialt hållbar utveckling samt välmående och bidrag till världen. Samtliga har tagits fram av etablerade organisationer, och har en väsentlig fördel i en tid när debatten allt mer handlar om verklighetsbilden: inget av dessa index och rankingar har tagits fram för att gynna eller missgynna vare sig Sverige som land eller oppositionen alternativt regeringen. I den meningen är de helt oberoende av den svenska politiska debatten.

Resultatet är entydigt, och visar att Sverige återkommande rankas som ett av världens främsta länder. I sex index rankas Sverige som det främsta landet, i totalt 27 som ett av världens fem främsta länder, och i totalt 42 index som ett av världens tio främsta länder. Viktigt att också att notera den bredd som utmärker de rankingar där Sverige rankas som ett av världens främsta länder. Det är inte bara på något enskilt område Sverige rankas som ledande: på område efter område tillhör Sverige de främsta länderna.

Med andra ord finns det inget stöd för en politisk retorik som går ut på att framställa Sverige som ett land med enormt stora problem. Därmed inte sagt att problem saknas. Klimatförändringar och hur Sverige ska anpassa sig till ett förändrat klimat, den grova brottsligheten, brister inom skola, sjukvård och psykiatri, finansieringen av framtidens välfärdssystem, den åldrande befolkningen, en allt osäkrare omvärld, integrationen av invandrade, elförsörjningen och kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden är bara några av dessa. Inget av detta är dock unikt för Sverige: alla länder har problem.

Mot den här bakgrunden bör det ses som desinformation – falsk och/eller missvisande information – att påstå att Sverige skulle vara ett land i förfall, i en djup kris, med enormt stora problem. Likt all annan desinformation bör sådan desinformation bemötas med fakta, och fakta är att Sverige trots de problem som finns regelmässigt rankas som ett av världens främsta länder.

För den som vill läsa mer kan hela rapporten laddas ner här.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer, Svensk politik | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Året som gick och året som kommer

När jag nu går till min hemsida för att skriva ett inlägg ser jag att det är nästan tre månader sedan sist. Det beror inte på att det har saknats saker att skriva om, utan speglar en höst som varit extremt intensiv och som därför tvingat mig att prioritera. Hösten har också fungerat som en påminnelse om att jag, trots att 2021 var det första året som jag arbetade heltid sedan jag blev sjukskriven för utmattningssyndrom, fortfarande behöver vara vaksam. Under hösten blinkade flera varningssignaler, och hade det inte varit för mina tidigare erfarenheter hade det kunnat gå illa. Efter en något lugnare period och ledighet över helgerna känner jag dock att energin börjar återkomma.

Om jag ser tillbaka på det gångna året är det annars med blandade känslor. Liksom många andra ser jag på 2021 lite som ett förlorat år, tack vare den pandemi som aldrig tycks släppa greppet. Samtidigt var det skönt att arbeta heltid igen, om än inte lika intensivt som förr. Överlag var det arbetsmässigt också ett bra år. Inte minst roligt var det att tre av mina (tidigare) doktorander disputerade under året. Först ut var Peter Dahlgren (biträdande handledare), som i januari försvarade sin avhandling Media Echo Chambers: Selective Exposure and Confirmation Bias in Media Use, and its Consequences for Political Polarization. Bara några veckor sedan försvarade Per Oleskog Tryggvason (huvudhandledare) sin avhandling Under the Influence? Understanding Media’s Coverage of Opinion Polls and their Effects on Citizens and Politicians. Sedan avrundade Nora Theorin (huvudhandledare) då hon hon i slutet av november försvarade sin avhandling Us versus Them and the Role of the Media. The Influence of Media on Attitudes Toward Migration in Europe. Samtliga tre avhandlingar är mycket läsvärda, och det är otroligt roligt att som handledare få vara med under hela processen och följa dem fram till disputationen. Även om den egna rollen inte ska överdrivas är det inte utan att man känner viss stolthet!

Även publikationsmässigt blev 2021 ett mycket bra år. Inte minst roligt var det att antologin Media and Public Attitudes Toward Migration in Europe: A Comparative Approach släpptes under sommaren. Den är i högsta grad aktuell både i Sverige och andra europeiska länder, givet alla de myter som finns om hur medierna bevakar invandring och hur viktig mediernas bevakning är för att förstå människors uppfattningar om och attityder till invandring (läs mer här). Vid sidan av den boken, som jag var medredaktör för, publicerade jag under året fem bokkapitel, tio tidskriftsartiklar, och en rapport:

– Cardenal, Ana S., Castro, Laia, Schemer, Christian, Strömbäck, Jesper, Stepinska, Agnieszka, de Vreese, Claes & Van Aelst, Peter (2021). Divided we trust? The role of polarization on rally-around-the-flag effects during the COVID–19 crisis. In P. Van Aels & Jay G. Blumler (Eds.), Political communication in the time of Coronavirus (pp. 157–173). London: Routledge.

– Theorin, Nora & Strömbäck, Jesper (2021). Medier och invandring. In Darvishpour, Mehrdad & Westin, Charles (Eds.), Migration och etnicitet. Perspektiv på mångfald i Sverige (pp. 429–449). Lund: Studentlitteratur.

– Strömbäck, Jesper, Meltzer, Christine E., Eberl, Jakob-Moritz, Schemer, Christian & Boomgaarden, Hajo G. (2021). Setting the Stage: Understanding Media Discourses About and Public Attitudes Toward Migration in Europe. In Strömbäck, Jesper, Meltzer, Christine E., Eberl, Jakob-Moritz, Schemer, Christian & Boomgaarden, Hajo G. (Eds.) Media and Public Attitudes Toward Migration in Europe. A Comparative Approach (pp. 3–27). London: Routledge.

– Strömbäck, Jesper, Meltzer, Christine E., Eberl, Jakob-Moritz, Boomgaarden, Hajo G., & Schemer, Christian (2021). Summary and Conclusions: Media Discourses about and Public Attitudes Toward Migration Within and Into Europe. In Strömbäck, Jesper, Meltzer, Christine E., Eberl, Jakob-Moritz, Schemer, Christian & Boomgaarden, Hajo G. (Eds.), Media and Public Attitudes Toward Migration in Europe. A Comparative Approach (pp. 211–229). London: Routledge.

– Oscarsson, Henrik, Strömbäck, Jesper & Jönsson, Erik (2021). Svenska klimatförnekare. In Andersson, Ulrika, Carlander, Anders, Grusell, Marie & Öhberg, Patrik (Eds.), Ingen anledning till oro? (pp. 235–248). Göteborg: SOM-institutet.

– Theocharis, Yannis, Cardenal, ana, Jin, Soyeon, Aalberg, Toril, Hopmann, David Nicolas, Strömbäck, Jesper, Castro, Laia, Esser, Frank, Van Aelst, Peter, de Vreese, Claes, Corbu, Nicoleta, Koc-Michalska, Karolina, Matthes, Jörg, Schemer, Christian, Sheafer, Tamir, Splendore, Sergio, Stanyer, James, Stepinska, Agnieszka & Stetka, Vaclav (2021). Does the platform matter? Social media and COVID-19 conspiracy theory beliefs in 17 countries. New Media &Society, online early.

– Strömbäck, Jesper (2021). Media-centric or politics-centric political communication research? Some reflections. Political Communication, online early.

– Van Aelst, Peter, Toth, Fanni, Castro, Laia, Stetka, Vaclav, de Vreese, Claes, Aalberg, Toril, Cardenal, Ana Sofia, Corbu, Nicoleta, Esser, Frank, Hopmann, David Nicolas, Koc-Michalska, Karolina, Matthes, Jörg, Schemer, Christian, Sheafer, Tamir, Splendore, Sergio, Stanyer, James, Stepinska, Agnieszka, Strömbäck, Jesper & Theocharis, Yannis (2021). Does a Crisis Change News Habits? A Comparative Study of the Effects of COVID-19 on News Media Use in 17 European Countries. Digital Journalism, online early.

– Damstra, Alyt, Vliegenthart, Rens, Boomgaarden, Hajo, Glüer, Kathrin, Lindgren, Elina, Strömbäck, Jesper & Tsfati, Yariv (2021). Knowledge and the News: An Investigation of the Relation Between News Use, News Avoidance, and the Presence of (Mis)beliefs. International Journal of Press/Politics, online early.

– Castro, Laia, Strömbäck, Jesper, Esser, Frank, Van Aelst, Peter, de Vreese, Claes, Aalberg, Toril, Cardenal, Ana S., Corbu, Nicoleta, Hopmann, David Nicolas, Koc-Michalska, Karolina, Matthes, Jörg, Schemer, Christian, Sheafer, Tamir, Splendore, Sergio, Stanyer, James, Stepinska, Agnieszka, Stetka, Vaclav & theocharis, Yannis (2021). Navigating High-Choice European Political Information Environments: A Comparative Analysis of News User Profiles and Political Knowledge. International Journal of Press/Politics, online early.

– Theorin, Nora, Meltzer, Christine E., Galyga, Sebastian, Strömbäck, Jesper, Schemer, Christian, Eberl, Jakob-Moritz, Lind, Fabienne, Heidenreich, Tobias & Boomgaarden, Hajo (2021). Does News Frame Affect Free Movement Attitudes? A Comparative Analysis. Journalism & Mass Communication Quarterly, online early.

– Damstra, Alyt, Boomgaarden, Hajo G., Broda, Elena, Lindgren, Elina, Strömbäck, Jesper, Tsfati, Yariv & Vliegenthart, Rens (2021). What does fake look like? A review of the literature on intentional deception in the news and on social media. Journalism Studies, 22(14), 1947–1963.

– Meltzer, Christine E., Eberl, Jakob-Moritz, Theorin, Nora, Heidenreich, Tobias, Strömbäck, Jesper, Boomgaarden, Hajo G., & Schemer, Christian (2021). Media Effects on Policy Preferences Toward Free Movement: Evidence from Five EU Member States. Journal of Ethnic and Migration Studies, 47(15), 3390–3408.

– Andersen, Kim & Strömbäck, Jesper (2021). Media Platforms and Political Learning: The Democratic Challenge of News Consumption on Computers and Mobile Devices. International Journal of Communication, 15, 300–319.

– Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper (2021). Learning Political News from Social Media: Network Media Logic and Current Affairs News Learning in a High-Choice Media Environment. Communication Research, 48(1), 125–147.

– Strömbäck, Jesper (2021). Media trust in Europe: Breaking news and polarized views. Brussels: European Liberal Forum.

Till detta kommer att jag varannan vecka skriver krönikor i Borås Tidning (samtliga finns här). Överlag känner jag mig därför ganska nöjd med vad jag har åstadkommit.

Om jag tittar framåt mot 2022 kommer det självklart att präglas av valet i september. Just nu pågår olika diskussioner om vilka studier vi ska göra, och en del frågetecken kvarstår, men utan tvekan kommer jag tillsammans med olika kollegor genomföra olika studier av såväl mediernas bevakning som av opinionen och opinionsutvecklingen under valrörelsen. Annars kommer året fortsatt att präglas av det pågående forskningsprojektet om Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser, motmedel. Bland annat kommer vi under året att släppa antologin Knowledge Resistance in High-Choice Information Environments, som jag är redaktör för tillsammans med Åsa Wikforss, Kathrin Glüer, Torun Lindholm och Henrik Oscarsson. Arbetet med den har pågått under ett par år, och jag ser verkligen fram emot att den ska komma i tryck! Kopplat till detta planerar jag under året att fokusera mer på att försöka förstå konspiratoriskt tänkande, dess orsaker och effekter.

Samtidigt inser jag att jag måste vara fortsatt vaksam och inte arbeta för mycket. Av tidigare skälet kommer jag vara mycket restriktiv med att hålla externa föreläsningar och medverka i olika medier. Som tidigare sjukskriven för utmattningssyndrom betraktar jag mig som en ”nykter arbetsnarkoman”, och det sista jag vill är att trilla dit igen. Hälsan, familjen och vännerna måste alltid komma först. Hur jag kommer att klara den balansgången återstår att se.

Publicerat i Aktuellt, Mer personligt | Lämna en kommentar

Nytt bokkapitel: Coronapandemin, politisk polarisering och rally-around-the-flag effekter

Ett återkommande mönster när det gäller opinionsbildning i samband med krig och allvarliga kriser är att opinionsbildningens normala mekanismer tillfälligt sätts ur spel. Mest tydligt är detta i form av så kallade rally-around-the-flag effekter, vilka innebär att medborgarna i större utsträckning än normalt sluter upp bakom de politiska ledarna. Ofta mäts det i form av förtroende för statsministern, presidenten eller premiärministern, men det kan också handla om stödet för regeringens sätt att hantera en kris eller om ett ökande politiskt förtroende.

Eftersom coronapandemin var – och är – en så omfattande samhällelig kris har det gjorts ett flertal undersökningar av bland annat rally-around-the-flag effekter i olika länder. Denna forskning visar att sådana effekter uppstod en rad olika länder, men inte i alla. Forskningen visar också att storleken på dessa effekter tycks variera mellan länder. Det väcker frågan om hur sådana skillnader mellan länder kan förklaras.

I ett kapitel i den nyutkomna boken Political Communication in the Time of Coronavirus, redigerad av Peter Van Aelst och Jay Blumler, undersöker jag detta i ett kapitel skrivet tillsammans med Ana S. Cardenal, Laia Castro, Christian Schemer, Agnieszka Stepinska, Claes de Vreese och Peter Van Aelst. Titeln är Divided We Trust? The Role of Polarization on Rally-around-the-Flag Effects during the COVID-19 Crisis. Kapitlet bygger på en panelundersökning i 17 länder, där den första frågeomgången genomfördes i december 2019 och den andra i maj-juni 2020 (undersökningen genomfördes inom ramen för forskarnätverket Nepocs). Därmed kan vi undersöka förändringar under den första fasen av pandemin.

Den beroende variabeln – det vi försöker förklara – är förändringar av människors förtroende för regeringen mellan panelvåg 1 och 2, och de förklaringsvariabler vi fokuserar på är graden av politisk polarisering och mediepolarisering (i termer av användning) online. Därutöver kontrollerar vi för ett flertal andra faktorer, däribland medieanvändning, oro för Covid och ideologisk placering.

För att lite kort sammanfatta resultaten visar de till att börja med att det fanns rally-around-the-flag effekter i alla länder utom Israel och Polen. Starkast var de i Nederländerna, svagast i Frankrike och Rumänien. Sverige befann sig ungefär i mitten. Mer intressanta är dock resultaten vad gäller betydelsen av polarisering. För att börja med den politiska polariseringen finner vi att graden av polarisering före pandemins utbrott inte hade någon betydelse, men däremot att ökad polarisering under pandemin resulterade i svagare rally-around-the-flag effekter. Samtidigt finner vi också att ju mer polariserad människors medieanvändning var, desto svagare var rally-around-the-flag effekterna. En av de slutsatser vi drar är därför:

Overall, our results suggest a different logic for the effect of media and political polarization on rally-around-the-flag effects. Media polarization would affect rally effects depending on initial levels, implying that once audiences cluster around media on partisan lines the effects of polarization set off. This suggests a less contingent and more persistent impact of media polarization on rally effects. In contrast, the role of political polarization on rally effects seems more contingent on the strategy decided by the opposition in response to the crisis.

Med andra ord: graden av polarisering är en av de faktorer som kan bidra till att förklara att förekomsten av och styrkan på rally-around-the-flag effekter varierar mellan länder.

Jag kan samtidigt nämna att samma bok innehåller ett annat kapitel som fokuserar helt på Sverige. Det har titeln The Swedish Way: How Ideology and Media Use Influenced the Formation, Maintenance and Change of Beliefs about the Coronavirus och är skrivet av Adam Shehata, Isabella Glogger och Kim Andersson. Det är dessutom open access och kan laddas ner här.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer, Politisk kommunikation | Märkt , , , , | Lämna en kommentar