Ny krönika: Sanning viktigare än förtroende

I en tid när journalistik som fokuserar på vad som är sant och relevant kan leda till sjunkande medieförtroende ställs nyhetsmedierna inför en ny utmaning. Ska de hålla fast vid att det viktigaste är att tillhandahålla sann och relevant information, oavsett om den strider mot de verklighetsuppfattningar som vissa grupper har och även om det kan leda till sjunkande förtroende? Eller ska de anpassa sig till och ge utrymme åt olika gruppers verklighetsuppfattningar, även när dessa inte överensstämmer med sanningen?

Detta är temat för min senaste krönika i Borås Tidning, som publicerades idag. Mitt svar är att sanningen alltid måste komma först. För att citera Bill Kovach och Tom Rosenstiel, i den utmärkta boken Elements of Journalism: Journalistikens första skyldighet är till sanningen.

Publicerat i Aktuellt, Journalistik & medier | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om kunskapseffekter av medieanvändning

En av de tydligaste trenderna vad gäller människors mediekonsumtionen är övergången från att ta del av medierna i deras traditionella format (tv, radio eller papperstidningar) till att ta del av dem via datorer, läsplattor och mobiler. Det väcker många frågor om hur det kommer att påverka olika typer av medieeffekter. Påverkas människor på samma sätt och i samma utsträckning av att följa exempelvis en tidning genom att läsa den på papper, på datorskärmen, eller på mobila enheter? Och lär vi oss lika mycket om politik och samhälle om vi tar del av medierna via olika tekniska plattformar?

Detta är grundfrågan i en ny artikel, skriven tillsammans med Kim Andersen och precis publicerad i International Journal of Communication. Titeln på artikeln är Media Platforms and Political Learning: The Democratic Challenge of News Consumption on Computers and Mobile Devices.

Baserat på en panelundersökning undersöker vi i artikeln inlärningseffekterna av att ta del av samma medier via (a) deras traditionella format, (b) datorer, och (c) mobila plattformar, det vill säga läsplattor och mobiler. Just detta att vi undersöker effekten av att ta del av samma medierolika plattformar är unikt för studien. De medier som ingår i studien är Aktuellt, Rapport, TV4 Nyheterna, Ekonyheterna, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

I linje med tidigare studier visar resultaten att politiskt intresse har en positiv inverkan på att ta del av medierna, oavsett vilken plattform det handlar om. Mer intressanta är inlärningseffekterna. Där visar resultaten att medan användning av medierna i deras traditionella format leder till positiva inlärningseffekter så finns inga sådana samband för användning av medierna via datorer eller mobila plattformar. Med andra ord tyder resultaten på att människor lär sig mer om politik och samhälle när de tar del av medierna i deras traditionella format än när de tar del av dem via datorer, läsplattor och mobiler.

En slutsats som kan dras av detta – även om fler studier behövs på området – är att övergången till att konsumera medier via datorer och mobila enheter riskerar att leda till att människor blir mindre informerade om politik och samhälle och till ökade kunskapsklyftor mellan dem som använder medierna i deras traditionella format och dem som använder dem i deras digitala och mobila format. Det är en demokratisk utmaning som behöver diskuteras mycket mer. Likaså väcker resultaten frågan om varför människor lär sig mindre av att ta del av medierna via datorer, läsplattor och mobiler. Att undersöka det är en viktig uppgift för framtida forskning.

För den som vill veta mer kan hela artikeln här laddas ner helt gratis.

Publicerat i Aktuellt, Journalistik & medier, Nya publikationer | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ny krönika: Det ständiga kategoriserandet leder fel

Idag publicerades min sista krönika – Kategorier leder oss fel – för det här året i Borås Tidning. Temat är den mänskliga tendensen att ständigt dela in människor i olika kategorier och att bedöma människor utifrån deras tillskrivna grupptillhörighet. Till viss del är denna tendens högst förklarlig, eftersom det förenklar och sparar på mental energi samtidigt som det underlättar kommunikationen. Samtidigt leder det lätt till att människor tillskrivs kollektiva egenskaper, stereotypisering, fördomar och negativa attityder. Det lägger också grunden för politiker och opinionsbildare som vill omvandla människors stereotypa uppfattningar till fördomar eller dra fördel av de fördomar som människor redan bär på. Det gäller särskilt när det handlar om grupper som få har egna personliga erfarenheter av och som få lätt kan identifiera sig med.

Störst risk löper olika minoriteter. I krönikan konstaterar jag att:

Så har det varit historiskt och så är det idag, oavsett vilket land det handlar om. Och ju mer det accepteras i debatten att man spelar på stereotyper och fördomar, desto mer normaliseras och legitimeras dessa, och desto starkare genomslag kommer de successivt att få. Först kommer genomslaget i debatten, sedan i de vardagliga sociala relationerna och i den förda politiken.

I slutändan väntar allt som oftast ökade sociala motsättningar, minskad social sammanhållning, minskad likabehandling, ökade orättvisor och, i värsta fall, förtryck och förföljelse. För den som tvivlar räcker det med att studera hur olika minoriteter – exempelvis romer, judar, samer, färgade, invandrade eller hbtq-personer – bara under de senaste hundra åren har behandlats i länder som exempelvis Tyskland, Ungern, Polen, USA och vårt eget land.

Visst tillhör vi alla olika grupper, men det handlar alltid om olika grupper. Som individer har vi inte bara en identitet, vi har flera, och bortom alla grupptillhörigheter är och förblir varje människa unik.

Det är ingen åsikt. Det är ett faktum. Tänk om det kunde behandlas som ett sådant.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ny krönika: Vi är bättre på att rationalisera än att vara rationella

Idag var det dags för min senaste krönika. Rubriken är ”För lite reflektion i politiken”, men temat är egentligen hur vi människor fungerar kognitivt och att vi oftast är bättre på att rationalisera våra tankar och beteenden än att tänka och agera rationellt. I krönikan tar jag upp några exempel på kognitiva snedvridningar som är relevanta i det sammanhanget, exempelvis konfirmationsbias, Dunning-Kruger effekten, selektiv exponering och selektiv uppmärksamhet, och att människor ofta styrs av motivationen att ”få rätt” snarare än att ”ha rätt”. Bland annat konstaterar jag att

Om man styrs av målet att ”ha rätt” blir det avgörande att den information man tar del av är så välunderbyggd, heltäckande och relevant som möjligt. Om man däremot styrs av målet att ”få rätt” blir det avgörande om informationen som man tar del av hjälper en att argumentera för sin sak och att den ger stöd åt de slutsatser som man redan har dragit.

För den som vill läsa hela krönikan finns den här.

Publicerat i Aktuellt, Demokrati och politik, Nya publikationer | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ny krönika om lärdomar av presidentvalet 2020

Idag publicerades min senaste krönika i Borås Tidning. Rubriken är ”Lögner urholkar demokratin”, och i den resonerar jag kring några lärdomar som kan dras av att Trump fick så starkt stöd trots alla lögner och felaktiga påståenden han sprider och trots hans återkommande attacker på centrala demokratiska institutioner och normer. En av dessa är att lögner och andra former av desinformation tyvärr ofta fungerar (vilket propagandister i alla tider har vetat, om inte annat intuitivt). Det kan bland annat förklaras med det som kallas ”truth effect”, vilken innebär att repetition i sig ökar sannolikheten för att människor ska uppfatta påståenden som sanna. En annan lärdom är att stödet för grundläggande demokratiska institutioner och normer inte är så utbrett och djupt förankrat att man kan förutsätta att människor kommer att protestera om eller när de attackeras. Nästan alla säger sig vara demokrater, men när det kommer till kritan visar det sig ofta att många vet för lite om vad demokrati är eller att stödet är ytligt (något jag även tagit upp i en tidigare krönika).

För den som vill läsa krönikan hittas den här.

Publicerat i Aktuellt, Amerikansk politik, Nya publikationer, Svensk politik | Märkt , , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om amerikanska presidentvalet 2020

Idag släpptes den nya boken ”Stjärnspäckat. Reflektioner från amerikanska presidentvalet 2020 av ledande forskare”. Boken är redigerad av Niklas Bolin, Kajsa Falasca, Marie Grusell och Lars Nord, och som titeln antyder innehåller den snabba reflektioner kring det amerikanska presidentvalet 2020 av närmare 70 forskare. För egen del medverkar jag med ett kapitel med rubriken ”Desinformation, motiverat politiskt tänkande och vägen till ofrihet”. I det resonerar jag kring det faktum att Donald Trumps politiska bana har kantats av desinformation, lögner och missvisande påståenden, och kring att han trots det fick över 70 miljoner röster. Avslutningsvis konstaterar jag att ”Det visar att jordmånen finns för att han ska få efterföljare. Den auktoritära populism som Trump utgör en del av och ger uttryck för lever vidare, och fortsätter därmed att utgöra ett hot mot demokratin i såväl USA som i andra länder.

För den som vill läsa min eller andras reflektioner kan hela boken laddas ner helt gratis via den här länken.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om politisk journalistik för nedladdning

För några dagar sedan kom den omfattande Oxford Encyclopedia of Journalism Studies, redigerad av Henrik Örnebring, till sist i tryck. I den medverkar jag och Adam Shehata med ett kapitel där vi går igenom vad forskning visar när det gäller den politiska nyhetsjournalistiken. Bland annat diskuterar vi vad forskning visar när det gäller normativa perspektiv, faktorer som påverkar den politiska journalistikens innehåll på olika analytiska nivåer, och utvalda aspekter vad gäller mönster i den politiska nyhetsjournalistikens innehåll. Dit hör bland annat gestaltandet av politik som spel och strategi, den tolkande journalistiken och journalistikens partiskhet.

Titeln på kapitlet är kort och gott Political Journalism. För den som är intresserad av att läsa mer finns hela kapitlet för fri nedladdning här.

Publicerat i Aktuellt | Lämna en kommentar

Ny rapport: kunskap och konspirationsteorier kring coronaviruset

I veckan som gick publicerade jag och Henrik Oscarsson en ny rapport från den specialundersökning om coronaviruset som SOM-institutet gjorde i våras. I den analyserar vi hur svenska folket ställer sig till fyra påståenden om coronaviruset och hanteringen av det. Vilka dessa var och svaren framgår av tabell 1.

Det kanske mest intressanta resultatet är att 13 procent tror på konspirationsteorin att coronaviruset är ett biologiskt vapen skapat av människor samtidigt som 12 procent tar avstånd från det helt korrekta påståendet att det är ett naturligt virus som har spridit sig globalt. I båda fallen är det samtidigt många som säger sig sakna uppfattning.

Med tanke på hur extremt mycket information som det finns och har funnits kring coronaviruset – även vid tidpunkten då undersökningen genomfördes – är detta anmärkningsvärt. En närmare analys visar dock att en av förklaringarna handlar om att de som tror på konspirationsteorin utmärks av lägre förtroende för regeringen och svenska politiker liksom för information om coronaviruset från forskare.

Ett annat intressant resultat är att ett parti tydligt skiljer ut sig från de andra: Sverigedemokraterna. Bland deras sympatisörer instämmer nästan var fjärde – 23 procent – helt eller delvis i påståendet att coronaviruset är ett biologiskt vapen skapat av människor. Detta ligger samtidigt helt i linje med forskning som visar att populistiska partier och dess sympatisörer har en starkare benägenhet än andra att omfamna olika typer av konspirationsteorier, och understryker att Sverigedemokraterna inte är ett parti som andra.

För den veta mer kan hela rapporten laddas ner här.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | 1 kommentar

Ny krönika: desinformation som vapen mot medierna

Nu har min senaste krönika i Borås Tidning publicerats. I den tar jag upp att allt fler – inte minst på högerkanten – tycks se medierna som fiender som ska bekämpas. I det sammanhanget är det många som inte drar sig för att använda lögner eller svepande och missvisande kritik byggd på selektiv ”anekdotisk bevisföring” samtidigt som de bortser från den forskning som finns. Rubriken på krönikan är Med lögnen vill de föra oss bakom ljuset.

Detta gäller inte bara internationellt, där Trump är otvetydigt det bästa exemplet. Det gäller också i Sverige. Några exempel på personer som nyligen ägnat sig åt sprida lögner eller missvisande och politiskt motiverad mediekritik som jag tar upp i krönikan är Jens Ganman, de moderata riksdagsledamöterna Jan Ericson och Lars Beckman (som på Twitter har gjort sig kända för att återkommande sprida missvisande och felaktig information) samt ledarskribenten Carolin Dahlman.

En slutsats av resonemangen är att det har blivit allt viktigare att skilja mellan saklig och underbyggd mediekritik och mediekritik som är svepande, byggd på anekdotiska exempel eller lögner och politiskt motiverad. Medan det behövs mer av det förra tjänar det senare enbart politiska syften.

Publicerat i Aktuellt, Journalistik & medier, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Två år och sju månader

Två år och sju månader. Så lång tid har det gått sedan jag den 12 mars 2018 gick till företagshälsan och kom ut heltidssjukskriven på grund av utmattningssyndrom. Det känns som en evighet, men nu är sjukskrivningen till sist avslutad. Den här veckan blir den första sedan mars 2018 som jag kommer att arbeta heltid.

Känslorna inför detta är onekligen blandade. Å ena sidan känns det som en stor seger, och jag har verkligen längtat efter och arbetat för att kunna återgå till arbetet på heltid. Å andra sidan ser jag tillbaka på en lång och många gånger svår återhämtningsperiod, där det hela tiden har varit en utmaning att utöka arbetstiden utan att arbeta så mycket eller så intensivt att det leder till bakslag.

Vare sig den utmaningen eller arbetet med återhämtningen är heller avslutat. Ur företagshälsans perspektiv innebär detta att man går tillbaka till heltid inte att man bedöms kunna arbeta ”effektivt” på heltid, utan snarare att man bedöms kunna arbeta 75 procent. Den övriga tiden betraktas fortfarande som en form av arbetsträning, och successivt ska man – jag – kunna utöka arbetsmängden tills dess att man kan arbeta ”effektivt” på heltid.

Inför det måste jag – har jag lärt mig – vara på min vakt. Jag har alltid arbetat mycket och intensivt och varit inblandad i många olika projekt, men måste lära mig att ta det lugnare och använda en annan måttstock när jag bedömer mina egna prestationer. I det sammanhanget tänker jag ibland på mig själv som en ”nykter arbetsnarkoman”. Jag har lärt mig priset av att arbeta för mycket i kombination med för lite återhämtning, och lyckas idag i stort sett leva ett mer balanserat liv. I den meningen kan jag möjligen beskrivas som ”nykter”. Samtidigt har jag som person fortsatt starka drag av arbetsnarkomani, och det kommer jag nog alltid ha. Därför kommer jag alltid behöva vara på min vakt mot mig själv.

I det sammanhanget är det faktum att jag inte är helt återställd en daglig påminnelse. Även om jag har kommit en lång väg känner jag fortfarande ofta av hjärntröttheten, vilket bland annat gör att jag inte orkar läsa lika mycket och inte kan läsa lika snabbt som förr. Jag blir fortare trött och behöver ta fler pauser. Det gäller både arbete och olika sociala sammanhang. Jag kan heller inte ha lika många bollar i luften samtidigt som jag kunde förr, utan har ett större behov av att fokusera på några saker åt gången. Jag kan heller inte kasta mig från det ena till det andra – exempelvis föreläsa och forska eller skriva på olika artiklar som handlar om olika saker – lika enkelt som förr, utan behöver mer tid för att ställa om när jag ska skifta arbetsuppgifter.

Jämfört med för två år och sju månader sedan är detta dock ingenting, och jag är oändligt tacksam över allt stöd och allt hjälp jag har fått under den här resan. Det gäller inte minst från min familj och mina nära vänner, som alltid finns där för mig! Det gäller också för min arbetsgivare, som verkligen har stöttat och fortsätter att stötta mig. Jag är också mycket tacksam för all hjälp jag har fått från företagshälsan.

Nu är det upp till mig att se till att vidmakthålla en sund balans mellan sådant som kostar och sådant som ger energi och kraft, både i och utanför arbetet. Teoretiskt har jag under de senaste åren lärt mig väldigt mycket om utmattningssyndrom och min egen psykologi, men det gäller att omsätta kunskaperna i praktiken. Som så ofta är det lättare sagt än gjort, men det ska gå!

Till sist önskar jag verkligen att jag hade tagit de varningstecken som föregick sjukskrivningen på fullaste allvar, istället för att intala mig själv att det nog inte var så farligt och att det snart skulle bli bättre. Om jag hade tagit dessa varningstecken på allvar hade jag kanske sluppit att bli sjukskriven för utmattningssyndrom. Om du som läser detta har upplevt några varningstecken hoppas jag därför innerligt att du är klokare än jag och tar dem på allvar. I värsta fall kan det annars ta år att komma tillbaka.

Publicerat i Aktuellt, Mer personligt | 7 kommentarer