Nytt kapitel: inga tecken på försvagad social sammanhållning

1577316_ekvilibrium-framsida--stor--ramps-Under de senaste åren har många varnat för att den sociala sammanhållningen är på väg att försvagas. Både internationellt och i Sverige har olika regeringar tillsatt utredningar för att undersöka och komma fram till förslag på hur den sociala sammanhållningen skulle kunna stärkas. Ett svenskt exempel är den förra regeringens Framtidskommission, där en av de fyra delutredningarna handlade om Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa. En av de viktigaste slutsatserna i den delutredningen var att ”att sammanhållningen i Sverige är stark och att flera utvecklingstendenser tyder på en gynnsam utveckling.”

Denna slutsats har inte förhindrat att oron för en försvagad social sammanhållning har levt kvar, och både till höger och till vänster har partier och debattörer varnat för att Sverige håller på att dras isär eller att ”någonting håller på att gå sönder” i Sverige.

Den empiriska forskningen kring den sociala sammanhållningen är dock  begränsad, med undantag för forskning om den sociala tilliten. Med det avses i vilken utsträckning människor anser att man ”kan lita på människor i allmänhet”. Denna forskning, av bland andra Bo Rothstein och Sören Holmberg, visar entydigt att den sociala tilliten i Sverige är både hög och stabil, både i sig och i jämförelse med andra länder.

För att ytterligare fördjupa analysen av den sociala sammanhållningen i Sverige deltar jag under tre år med frågor i de årliga SOM-undersökningarna. Förra året publicerades den första analysen, och nu har SOM-institutet publicerat det kapitel där jag utifrån 2015 års SOM-undersökning analyserar den sociala sammanhållningen i Sverige.

I detta kapitel undersöker jag den sociala sammanhållningen genom två breda frågor. Den första handlar om i vilken utsträckning människor känner sig som en del av och som att de behövs i det svenska samhället, medan den andra handlar om hur stor samhörighet som människor känner med dem som tillhör andra grupper än den egna. Det handlar till exempel om dem som har en helt annan ekonomi, helt andra politiska åsikter eller en annan kultur.

Rubriken på kapitlet är Trots varningsklockor, inga tecken på försvagad social sammanhållning, och det fångar resultaten väl. Exempelvis visar resultaten att de allra flesta känner att de är en del av och att de behövs i det svenska samhället, och jämfört med föregående år är resultaten mycket stabila. Vad gäller samhörigheten med dem som tillhör andra grupper än den egna visar resultaten att det skiljer sig beroende av vilken grupp av ”andra” det handlar om, men återigen att det inte har skett någon försvagning av samhörigheten sedan föregående år.

Samtidigt visar resultaten att det i vissa fall finns betydande skillnader mellan olika grupper. Exempelvis är det fler bland låginkomsttagare och lågutbildade som känner att de inte är en del av och att de behövs i samhället. Det är också fler bland sympatisörerna hos riksdagens två ytterkantspartier – Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna – som inte känner sig som en del av och att de behövs i samhället. När det gäller upplevelsen av samhörighet med människor som tillhör andra grupper än den egna är det framförallt Sverigedemokraternas sympatisörer som skiljer ut sig: inget annat partis sympatisörer känner lika låg grad av samhörighet med dem som skiljer sig från den egna gruppen som Sverigedemokraternas.

En annan del av kapitlet handlar om vilken betydelse som medieanvändningen har för den sociala sammanhållningen. Här visar resultaten att det finns vissa positiva samband mellan medieanvändningen och i vilken utsträckning människor känner sig som en del av och som att de behövs i samhället, men överlag är de relativt svaga. Utifrån detta drar jag slutsatsen att det så här långt inte finns mycket som talar för att medieutvecklingen har haft en negativ effekt på den sociala sammanhållningen. Samtidigt finns  det teoretiska skäl att befara att en allt mer digital, individualiserad och fragmenterad medieanvändning på sikt kommer att leda till en en försvagad social sammanhållning. Det finns därför starka skäl att fortsätta följa utvecklingen.

För den som vill läsa hela kapitlet kan det laddas ner gratis via SOM-institutets hemsida.

 

 

 

Publicerat i Aktuellt, Demokrati, Framtidskommissionen, Nya publikationer | Lämna en kommentar

Next stop: Japan

conf2016Nu är det bara någon dag kvar till den 66:e årliga konferensen med International Communication Association (ICA), världens främsta forskarorganisation inom medie- och kommunikationsvetenskap, inleds i Fukuoka, Japan. Om någon timme går flyget, och sedan väntar knappt en vecka med hundratals seminarier och tusentals forskarpresentationer. Till det kommer så kallade pre-konferenser på särskilda teman, och för egen del även mitt sista möte med styrelsen för ICA. I och med årets konferens kommer jag att lämna över ordförandeklubban för sektionen för politisk kommunikation, och det blir dags för Peter Van Aelst (Antwerps universitet) att ta över både som ordförande och som ledamot av styrelsen.

Det som gör konferenserna med ICA speciella, jämfört med flertalet motsvarande forskarkonferenser, är att man skickar in fulla papers och inte bara abstracts, och att dessa genomgår en blind peer-review (undantaget utgörs av så kallade panels). Det gör det tuffare att komma med, men det gör också att kvaliteten på de papper som presenteras generellt sett är hög. För egen del fick jag fyra papers accepterade till årets konferens:

– ”Changing Media Technologies, Changing News Media Logic: Understanding the Changing Dynamics of the Mediatization of Politics”, med Frank Esser;

– ”News-Seekers, News-Avoiders, and the Mobilizing Effects of Election Campaigns”;

– ”Opportunity Structures for Selective Exposure: Investigating Selective Exposure and Learning in Swedish Election Campaigns”, med Adam Shehata och Morten Skovsgaard;

– ”Political Participation in a New Media Environment: Investigating the Effects of Traditional and Social Media Use on Political Participation in Sweden”;

Till det kommer två papers som jag fick accepterade till en pre-konferens som handlar om ”Populism in, by, and against the Media”:

– ”Theorizing Populist Political Communication: Towards a Model of its Causes, Forms, and Effects”, med Carstein Reinemann, Toril Aalberg, Frank Esser och Claes de Vreese;

– ”Populist Political Actors and Populist Political Communication”, med James Stanyer och Susana Salgado.

Dessa konferenser brukar vara årets höjdpunkt, när man inte bara får en oöverträffad möjlighet att ta del av mängder av ny spännande forskning utan också träffa kollegor och vänner från världen över. Jag ser därför verkligen fram emot en mycket intensiv och intressant konferens. Det ska också bli spännande att besöka Japan, ett land som jag aldrig har varit i förut!

Publicerat i Aktuellt | Märkt | Lämna en kommentar

Några ord om metod

Resultaten av studien ”Invandring på ledarsidorna i svensk nationell dagspress 2010–2015”, som Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och jag släppte häromdagen, har väckt en del debatt. Medan många reaktioner har varit positiva har andra varit ifrågasättande, och uppenbarligen har resultaten retat en del.

Flera personer har också efterfrågat mer information om metoden. Eftersom kapitlet ifråga ingick i en populärvetenskaplig antologi var metodinformationen sparsam, och det finns därför skäl att beskriva metoden lite närmare och svara på en del av de frågor som har ställts. Tillsammans har vi (jag, Niklas, Jonas) därför skrivit några förtydliganden:

  1. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys. Det är en av de vanligaste och mest etablerade metoderna inom forskning som handlar om mediernas innehåll. Lite förenklat bygger metoden på att man konstruerar ett kodschema och kodinstruktioner, vilka innehåller de variabler som undersöks och instruktioner för hur variablerna ska tolkas och kodas. Kodschemat och kodinstruktionerna ligger sedan till grund för en systematisk kodning av mediernas innehåll.
  2. Kodningen av tidningarnas ledarsidor har gjorts av två personer, varav huvuddelen har gjorts av en undersökningsassistent. I just denna studie har jag personligen inte kodat en enda artikel. De som försöker framställa det som om resultaten skulle ha påverkats av mina åsikter är därför helt fel ute.
  3. De resultat som har väckt mest uppmärksamhet handlar om huruvida den övergripande gestaltningen av invandring har varit dominerande negativ, balanserad/neutral eller dominerande positiv. Kodinstruktionen för den variabeln har varit följande:

 

Vilken är den övergripande gestaltningen av invandring?

Frågan kan besvaras med 1=Dominerande negativ, 2= Balanserad/neutral och 3=Dominerande positiv. Kodningen ska utgå från vilken gestaltning som är dominerande. Frågan ska besvaras med Dominerande negativ om artikeln huvudsakligen fokuserar på olika problem och kostnader kopplade till invandring och integrationen av personer med utländsk bakgrund. Det spelar ingen roll om problemen och kostnaderna kopplad till invandring är ekonomiska, sociala eller kulturella till sin natur. Frågan ska besvaras med Dominerande positiv om artikeln huvudsakligen fokuserar på hur invandring bidrar till att stärka eller utveckla Sverige. Det spelar ingen roll om möjligheterna och vinsterna kopplad till invandring är ekonomiska, sociala eller kulturella till sin natur. Om artikeln diskuterar invandring eller integration på ett neutralt eller balanserat sätt ska frågan besvaras med Balanserad/Neutral. Vid tveksamma fall ska frågan besvaras med Balanserad/Neutral. För att frågan ska besvaras med Dominerande negativ eller Dominerande positiv krävs en tydlig slagsida åt att betona antingen negativa eller positiva konsekvenser av invandring. Det avgörande är om en normalläsare av artikeln ges bilden av att invandring bidrar negativt eller positivt till Sverige ur ett ekonomiskt, socialt eller kulturellt perspektiv.

 

  1. Viktigt att notera är att variabeln handlar om den övergripande gestaltningen av invandring. Det handlar exempelvis inte om den övergripande gestaltningen av invandringspolitiken, av meningsmotståndare eller något annat som en del – av kommentarer att döma – verkar ha fått för sig. Det handlar bara om den övergripande gestaltningen av invandring.
  2. Viktigt att notera är också att instruktionen är att kodaren, vid tveksamma fall, ska besvara frågan med balanserad/neutral. Att en ledarartikel har klassificerats som balanserad/neutral betyder med andra ord att det inte finns någon tydlig slagsida åt att antingen betona negativa eller positiva konsekvenser av invandring. Värt att notera här är också att vi inte gör några anspråk att bedöma om argumenten i artiklarna är korrekta.
  3. Att en ledarartikel har klassificerats som balanserad/neutral betyder inte heller att den inte uttrycker några åsikter. Det betyder bara att de åsikter som uttrycks om invandring saknar en tydlig positiv eller negativ slagsida. Det kan exempelvis handla om att de lyfter fram och diskuterar både problem och möjligheter kopplade till invandringen. En sådan artikel kan mycket väl uttrycka åsikter om många andra saker.
  4. Kodningen av artikelns gestaltning tar inte hänsyn till om en restriktiv eller generös invandringspolitik förespråkas utan fokuserar endast på om positiva alternativt negativa konsekvenser av invandring till Sverige lyfts fram. Således kodas exempelvis en artikel som förespråkar en generös invandringspolitik baserat på humanitära skäl som balanserad/neutral.
  5. Studien handlar enbart om hur ledarsidorna i de utvalda tidningarna har skrivit om invandring. Den handlar inte om den nyhetsjournalistiska bevakningen.
  6. För att testa kodningens tillförlitlighet är det standard att göra så kallade interkodartester. Vad de innebär är att två eller fler personer, oberoende av varandra, kodar samma artiklar och att man sedan jämför i vilken grad som kodningen överensstämmer. Idealet är att kodningen ska vara exakt likadan, även om man sällan når 100 procents överensstämmelse när det gäller mer svårkodade variabler. Att koda vilken tidning en artikel har publicerats i är så att säga enklare än att koda hur en artikel har gestaltat något, oavsett om det handlar om invandring eller något annat. När det gäller variabeln om den övergripande gestaltningen av invandring visar ett interkodartest – där drygt 13 procent av artiklarna har kodats av två personer – en överensstämmelse på 87 procent. Det brukar anses fullt acceptabelt när det handlar om mer svårkodade variabler.
  7. Den innehållsanalys som vårt kapitel bygger på inkluderar ett flertal olika variabler som vi ännu inte har analyserat närmare. Vi håller nu även på och undersöker hur samma ledarsidor skrev om invandring under hösten 2015. Det kapitel vi publicerade häromdagen ska därför ses som en första delrapportering av resultaten. Framöver kommer vi därför att återkomma med fler publikationer om hur svenska ledarsidor under perioden 2010–2015 skrev om invandring.
Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ny studie: så har ledarsidorna skrivit om invandring

Migrationen-i-media_omslagMånga har haft och har åsikter om hur svenska medier under de senaste åren har bevakat frågor som rör invandring och integration. Så här långt har det dock funnits mer åsikter än fakta: bristen på empirisk forskning har varit påtaglig.

Igår släppte Institutet för mediestudier dock den nya antologin Migrationen i medierna – men det får en väl inte tala om. I den medverkar jag tillsammans med Niklas Bolin (Mittuniversitetet) och Jonas Hinnfors (Göteborgs universitet) med ett kapitel som handlar om hur svenska nationella ledarsidor har skrivit om invandring och integration under de senaste åren.

Mer specifikt bygger kapitlet på en kvantitativ innehållsanalys av hur ledarsidorna i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden från 1 januari 2010 till och med den 30 juni 2015 har skrivit om invandring och integration. Totalt omfattar innehållsanalysen 1000 artiklar.

Undersökningen visar flera intressanta resultat. För det första har frågan om invandring och integration varit framträdande på de undersökta tidningarnas ledarsidor under hela tidsperioden. Från 2014 ökade antalet artiklar om invandring och integration, framförallt i Svenska Dagbladet, men det har skrivits mycket om frågan under samtliga år. Det finns med andra ord inget stöd för tankefiguren att svenska ledarsidor inte har velat eller vågat skriva om invandring och integration.

För det andra finns det en del tydliga skillnader mellan tidningarna. Sett över hela tidsperioden har Dagens Nyheter skrivit mest om invandring och Aftonbladet minst. 2014 och 2015 skrev dock Svenska Dagbladet mest.

En annan aspekt som vi undersöker handlar om vilken partikonstellation som dominerar i de ledarartiklar som handlar om invandring och integration. Resultaten visar att i de flesta fall, cirka 70 procent av artiklarna, finns det inte någon specifik partikonstellation som kan sägas dominera. I de övriga 30 procent av ledarartiklarna visar resultaten dock att SD, fram till och med 2014, dominerar. 2015 dominerar Sverigedemokraterna också i samtliga tidningar utom Svenska Dagbladet där det borgerliga blocket istället dominerar.

Ytterligare en viktig aspekt, och den som har diskuteras mest, handlar om hur invandring har gestaltats på ledarsidorna. Här har vi undersökt om den dominerande gestaltningen av invandring har varit negativ, balanserad/neutral eller positiv. Resultaten framgår av tabellen nedan.

Tabell 4

Som framgår av tabellen visar resultaten att den dominerande gestaltningen i de flesta fall, i snitt 79 procent av ledarartiklarna, har varit balanserad/neutral. I de fall där den dominerande gestaltningen har haft en värderande slagsida är det samtidigt tydligt att en negativ gestaltning av invandring har varit betydligt vanligare än en positiv gestaltning. Det gäller för samtliga år och för samtliga tidningar utom Aftonbladet. Mest negativ har gestaltningen varit i Svenska Dagbladet, följt av Expressen.  Minst negativ – och mest balanserad/neutral – har gestaltningen varit i Aftonbladet. Sett över hela tidsperioden har 17 procent av ledarartiklarna dominerats av en negativ gestaltning medan endast 3 procent  har dominerats av en positiv gestaltning av invandring .

Vad detta visar är att det inte finns något stöd för tankefiguren att svenska ledarsidor skulle ge en överdrivet positiv bild av invandringen till Sverige. Den slagsida som finns handlar inte om att lyfta fram invandringens positiva sidor. Den handlar om att lyfta fram problem förknippade med invandring. Det ligger för övrigt i linje med forskning som handlar om nyhetsjournalistikens innehåll, som visar att nyhetsjournalistiken har en stark tendens att fokusera på problem och negativa företeelser. Bra nyheter är så att säga dåliga nyheter.

För den som vill läsa hela kapitlet kan det laddas ner här. Jag kan också lägga till dels att undersökningen innehåller mer data som vi nu ska gå vidare med att analysera, dels att vi  håller på och undersöker hur ledarsidorna skrev om invandring och integration under den exceptionella hösten 2015. Framöver kommer vi därför att återkomma med fler studier av hur ledarsidorna i svensk nationell press skrev om invandring och integration mellan 2010 och 2015.

Publicerat i Aktuellt, Medier & journalistik, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Om medielandskapets förändringar och kunskapsförmedlingens villkor

Just nu går en artikelserie på kultursidorna i Svenska Dagbladet som handlar om kunskapens nya rörelser och ”dagens villkor för kunskapsförmedling och forskares samverkan med det omgivande samhället”. I dagens tidning medverkar jag i denna serie med en artikel som handlar om förändringarna av medielandskapen och vilken betydelse de har för kunskapsförmedlingen och forskares samverkan med det omgivande samhället. Bland annat tar jag upp risken för att truthiness – information som känns sann oavsett vad forskning och annan fakta visar – blir viktigare än truth, information som utifrån forskning och fakta korresponderar med verkligheten. Rubriken på artikeln är Forskare riskerar att reduceras till tyckare.

SvD kunskap i rörelse

Publicerat i Aktuellt, Artikeltips, I medierna, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om det förändrade medielandskapet

MedielandskapetNu har den nya boken Medielandskapet, redigerad av Kurt Almqvist, precis släppts. Boken bygger på ett heldagsseminarium kring det förändrade medielandskapet och dess olika utmaningar som Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål arrangerade förra året. Själv medverkar jag ett kapitel som har titeln Det förändrade medielandskapets utmaningar. I det beskriver jag några av de viktigaste förändringarna av det svenska medielandskapet och analyserar vad de betyder – eller kan komma att betyda – ur ett demokratiskt perspektiv.

Andra medverkande i boken är Staffan Sundin, Mattias Hessérus, Jonas Ohlsson, PJ Anders Linder, Sigurd Allern, Mats Ohlin, Thord Eriksson, Ester Pollack, Ola Sigvardsson, Olle Lidbom och Per Svensson. Genomgående är det en mycket intressant bok för den som är intresserad av de förändringar som det svenska medielandskapet genomgår.

Boken kan köpas via Axess butik. Där finns också lite mer information om boken.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

”Utan invandring stannar Sverige” ute nu

Utan-invandring_front-HiNu har den officiella releasen för min nya bok ”Utan invandring stannar Sverige” äntligen varit. Boken släpptes vid ett event hos bokförlaget Volante i Stockholm förra veckan, som var mycket lyckat på alla sätt och vis! Det känns fantastiskt bra att boken nu, efter flera års inläsning, planering och skrivande är ute!

Nu hoppas jag bara att boken ska få ordentlig spridning. Trots att det ofta kan framstå annorlunda för den som följer den offentliga debatten visar den forskning som boken bygger på att invandring bidrar till att utveckla och stärka Sverige, och det är hög tid att den forskningen får utrymme och den tyngd den förtjänar i debatten. Att vara ett land som är öppet för människor från andra länder handlar inte bara om att leva upp till humanitära ideal, även om det och ansvaret att leva upp till internationella konventioner som reglerar asylrätten är de främsta argumenten för en generös flyktingpolitik. Det ligger också i Sveriges egenintresse.

Med anledning av boken publicerade jag också för några dagar sedan en artikel i Dagens Samhälle, som av dem gavs rubriken ”Invandringen lindrar utmaningen i den demografiska utvecklingen”. I den artikeln lyfter jag fram några exempel – av många fler som diskuteras i boken – på hur invandring bidrar till att stärka och utveckla Sverige.

För den som är intresserad av boken går den att köpa via de vanliga bokhandlarna liksom bokus och adlibris. Via Ulrika Bergwall på Volante går det också att boka föreläsningar kring boken.

 

 

Publicerat i Aktuellt, Egna böcker, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar