Ny tidskriftsartikel om effekterna av populistisk politisk kommunikation

IJPP2018Att populismen är på frammarsch kan knappast ha undgått någon som följer den politiska utvecklingen i Sverige, Europa eller världen. Det handlar emellertid inte bara om att populistiska partier och kandidater – framförallt till höger – har vuxit sig starkare, utom också om att en populistisk politisk retorik har blivit vanligare. Den används inte bara av partier som allmänt anses vara populistiska, utan också av andra politiska partier, kandidater, rörelser och debattörer.

Faktum är att populism ytterst bör ses som en särskild form av kommunikation, vars kärna består av tre delar. Den första (a) är att man säger sig företräda och vill göra sig till tolk för ”folket” eller ”det vanliga folket”, den andra (b) kritik mot vad man kallar ”eliten”, ”etablissemanget” eller ”systemet”, och den tredje (c) exkludering av olika ut-grupper (out-groups). Med det avses grupper som inte anses tillhöra ”folket”, ”vi:et” i samhället, utan grupper som anses tillhöra ”dom”. Det kan exempelvis handlar om ”eliterna” eller grupper som invandrare eller minoriteter.

Dessa delar kan kombineras på olika sätt, vilket leder till att det går att identifiera olika typer av populism (se också Jagers & Walgrave, 2007; Aalberg, Esser, Reinemann, Strömbäck & de Vreese, 2017). Den första typen kan kallas tom populism, vilken innebär att man ofta refererar till ”folket”. Den andra typen kan kallas anti-etablissemangspopulism, vilken innebär att man kombinerar referenser till ”folket” med kritik mot ”etablissemanget” eller ”eliten”. Den tredje typen kan kallas exkluderande populism, vilken innebär att man kombinerar referenser till ”folket” med en retorik som exkluderar någon eller några ”ut-grupper”. Den fjärde formen kan kallas komplett populism, och den innebär att man kombinerar referenser till folket med kritik mot etablissemanget eller eliten och exkludering av någon eller några ut-grupper.

En central – men relativt sällan utforskad – aspekt av den populistiska politiska kommunikationen handlar om vilka effekter den har. I en artikel publicerad i International Journal of Press/Politics för en tid sedan undersöker vi detta, med fokus på vilka effekter olika former av populistisk kommunikation har på människors politiska engagemang. Artikeln bygger på experiment i sexton europeiska länder, varav Sverige är ett. Det ”problem” som står i fokus i experimenten är försvagad köpkraft för konsumenterna, och titeln på artikeln är Start Spreading the News: A Comparative Experiment on the Effects of Populist Communication on Political Engagement in Sixteen European Countries.

Ett av resultaten är att ”tom populism” inte tycks ha några effekter på människors engagemang, utan det krävs att den ”tomma populismen” kombineras med anti-elitism för att effekter ska uppstå. Däremot ökade inte utpekandet av ut-grupper som invandrare (högerpopulism) eller extremt rika (vänsterpopulism) deltagarnas politiska engagemang: utpekandet av invandrare minskade till och med – och i strid med en av studiens hypoteser – människors politiska engagemang.

Samtidigt fanns det vissa skillnader mellan länder, och både nivån på arbetslösheten och hur starka populistiska partier är i länderna visade sig ha betydelse för hur effektiv den populistiska politiska kommunikationen var i experimenten. För att ta ett exempel: ju högre arbetslösheten är i länderna i studien, desto starkare bidrog anti-elitism till att öka människors politiska deltagande och desto starkare var den de-mobiliserande effekten av att peka ut invandrare som en utgrupp som bidrar till problemet (försvagad köpkraft).

Detta är givetvis bara en studie av effekterna av populistisk politisk kommunikation, och många fler studier är nödvändiga för att öka våra kunskaper på området. Som en av de första studierna – och den enda som bygger på komparativa experiment i så många som sexton länder – representerar den dock en viktig byggsten, och förhoppningsvis ska den inspirera till mer forskning.

För den som är intresserad av att läsa hela artikeln går den att ladda ner via länk ovan, eller genom att skicka mig ett mejl (jesper@jesperstromback.com).

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer, Politisk kommunikation | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om svensk väljarrörlighet

JEPOP 2018En av de mest betydelsefulla trenderna vad gäller väljarbeteende är den ökade väljarrörligheten. Enligt den senaste VALU ökade exempelvis andelen väljare som bytte parti från 25 procent mellan valen 1988–1991 till 40 procent mellan valen 2014–2018. Även väljarrörligheten under själva valrörelserna har ökat under de senaste decennierna, från 7 procent under valrörelsen 1968 till 17 procent under valrörelsen 2014.

Trots att det finns mycket forskning som visar att väljarörligheten mellan och under valrörelserna har ökat finns det (relativt sett) begränsat med forskning som undersöker olika typer av väljarrörlighet. Forskningen om vilken betydelse som väljarnas politiska kunskaper har för deras rörlighet har också kommit fram till olika resultat, vilket gör att våra kunskaper om betydelsen av politiska kunskaper för väljarrörligheten är begränsad.

Det är mot den bakgrunden Sabine Geers och jag i en ny tidskriftsartikel undersöker förekomsten av olika typer av väljarrörlighet och vilken betydelse väljarnas politiska kunskaper har i sammanhanget. Titeln på artikeln, publicerad i Journal of Elections, Public Opinion and Parties, är Patterns of Intra-Election Volatility: The Impact of Political Knowledge. Studien är baserad på en fyra-vågs panelundersökning som genomfördes under de sista fem månaderna före valet 2014.

I artikeln skiljer vi mellan fem typer av väljarrörlighet: förstärkning (att man uttrycker sympati för samma parti under hela valrörelsen), omvändning (att man byter parti under valrörelsen), krystallisering (att man går från att inte ha någon partipreferens till att skaffa sig en partipreferens under valrörelsen), vacklande (att man byter partipreferens flera gånger under valrörelsen eller flera gånger går från att inte ha någon partipreferens till att skaffa sig det), och alienering (att man inte någon gång uttrycker en partipreferens).

Bland annat visar resultaten att den största gruppen (58 procent) utgörs av dem som uttrycker sympati för samma parti under hela valrörelsen, medan den näst största gruppen (19 procent) utgörs av dem som vacklade mellan flera partier. Den tredje största gruppen (15 procent) utgörs av dem som bytte parti under valrörelsen.

Vad gäller betydelsen av politisk kunskap skiljer vi mellan politiska kunskaper inhämtade före valrörelsen (stored political knowledge) och politiska kunskaper inhämtade under valrörelsens gång (aquired political knowledge). Här visar resultaten att det som framförallt har betydelse är politiska kunskaper inhämtade under valrörelsens gång, vilket visar sig ha en positiv effekt på krystallisering.

För den som är intresserad av att läsa mer kan artikeln laddas ner via tidskriftens hemsida. Artikeln är Open Access, så det är fritt att ladda ner den.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Snabbtänkt om valet 2018

Idag släpps den nya boken Snabbtänkt. Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare (Demicom). Boken är redigerad av Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bolin och Kajsa Falasca, och representerar ett tämligen unikt samarbete. I boken medverkar närmare 100 forskare med 80 texter där de analyserar kring valet och valrörelsSnabbtankten 2018. Aldrig tidigare har forskarvärlden så snabbt publicerat en analys av ett svenskt riksdagsval.

Själv medverkar jag med en text som har rubriken (S)trategiska (M)isstag bäddade för (SD). I texten utgår jag från dagordningsteorin och gestaltningsteorin, och resonerar om hur Sverigedemokraterna under den ”långa valrörelsen” gynnades av att både Socialdemokraterna och Moderaterna i hög grad accepterade och anpassade sig till Sverigedemokraternas problemgestaltningar av invandring. I kapitlet skriver jag bland annat:

Det sista ett parti borde göra under en valrörelse är därför att fokusera på frågor som andra partier äger och att bekräfta de gestaltningar av den frågan som andra partier driver. Ändå var det precis detta som Socialdemokraterna och Moderaterna gjorde under ”den långa valrörelsen” (året före valdagen) när de diskuterade invandring och integration. Inte nog med att Socialdemokraterna och Moderaterna återkommande lyfte fram frågan om invandring och integration och därmed befäste dess position på dagordningen: de gestaltade också invandringen som problematisk och integrationen som misslyckad.

För den som är intresserad av att läsa mer om detta och övriga analyser går hela boken att ladda ner gratis via Snabbtänkts hemsida.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer, Strategisk politisk kommunikation | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny forskningsartikel om mediernas bevakning av invandring och dess effekter

Annals2018Att det finns många som har uppfattningar eller åsikter om hur medierna bevakar invandring – och hur det påverkar medborgarna – kan knappast ha undgått någon som följer den svenska debatten. På liknande sätt förhåller det sig i många andra länder. Men vad visar forskningen egentligen?

Detta är grundfrågan i en ny  forskningsartikel, publicerad online early i tidskriften Annals of the International Communication Association. Artikeln är skriven tillsammans med Jakob-Moritz Eberl, Christine E. Meltzer, Tobias Heidenreich, Beatrice Herrero, Nora Theorin, Fabienne Lind, Rosa Berganza, Hajo G. Boomgaarden och Christian Schemer, som en del av det europeiska forskningsprojektet Role of European Mobility and Its Impacts in Debates, Narratives and EU Reforms. Med fokus på europeisk forskning analyserar vi i artikeln vad forskning visar när det gäller (1) hur medierna rapporterar om migration och olika grupper av migranter och (2) hur mediernas bevakning påverkar dem som tar del av den.

Föga förvånande för den som följer forskningen (men måhända för de som följer debatten) visar resultaten att medierna tenderar att framställa invandring negativt – och att detta påverkar dem som tar del av bevakningen. Eller för att citera artikelns abstrakt:

To understand public opinion about immigration in Europe, one has to understand the media’s role in it. We present a literature review on research on media discourse on immigration and their effects. Despite differences in the way immigration and migrant groups are represented in European media, we can observe common patterns. Migrants are generally under-represented and shown as delinquents or criminals. Although, media framing differs based on specific migrant groups the discourse is focusing on, immigration coverage is often negative and conflict-centred. Frequent exposure to such media messages leads to negative attitudes towards migration, may activate stereotypical cognitions of migrant groups, and even influence vote choice. In addition to discussing these issues in depth, the present review also focuses on comparative findings.

För den som är intresserad av att veta mer och läsa artikeln finns den för nedladdning på tidskriftens hemsida. Det går också bra att skriva till jesper@jesperstromback.com så kan jag skicka artikeln. För mer forskning om just svenska mediers bevakning av invandring, se gärna den rapport jag släppte tillsammans med Felicia Andersson och Evelina Nedlund förra året.

 

Publicerat i Aktuellt, Migration & integration, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny rapport om svenskarnas attityder till invandring

Vilka attityder har svenskar till invandring? Skiljer sig attityderna beroende av vilka skäl människor har för att invandra till Sverige eller beroende av vilka delar av världen de som invandrar kommer ifrån? Hur förändrades attityderna till invandring under de turbulenta åren 2014–2016? Och påverkas människors attityder till invandring av vilka medier framsidaDelmi2018de använder sig av?

Detta är några av de frågor som står i centrum för en ny rapport som släpps idag. Rapporten har jag skrivit tillsammans med Nora Theorin, doktorand vid JMG, på uppdrag av Delegationen för migrationsstuder (Delmi). Titeln på rapporten är Attityder till invandring. En analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014–2016.

Studien är unik på flera sätt. För det första bygger den på en panelstudie, vilka skiljer sig från traditionella enkätundersökningar genom att samma personer vid flera olika tillfällen får svara på olika frågor. Det gör det möjligt att studera förändringar bland samma grupp människor och på individnivå. Sådana studier är ovanliga inom forskning kring attityderna till invandring. För det andra undersöker vi attityderna inte bara till flyktinginvandring, utan också till invandring för att studera och arbeta och för att förenas med anhöriga. Vi undersöker också hur attityderna till invandring skiljer sig åt beroende av vilka regioner i världen de som invandrar kommer ifrån, och hur respondenterna upplever att invandring i olika avseenden påverkar Sverige. För det tredje genomfördes panelundersökningen under de turbulenta åren 2014–2016, då flera partier (inte minst S och M) gick från att förespråka en öppen och liberal flyktingpolitik till att förespråka ”andrum” och en mer restriktiv invandringar av flyktingar, och då Sverige gick från att ha en öppen flyktingpolitik till att lägga sig på en miniminivå inom EU. För det fjärde undersöker vi även om det finns några samband mellan människors attityder till invandring och deras medieanvändning. I dessa analyser inkluderar vi användningen inte bara av traditionella nyhetsmedier, utan också av ETC och Avpixlat (numera Samhällsnytt).

För att kort sammanfatta några av resultaten visar de att respondenterna generellt ställer sig positiva till olika former av invandring och från olika delar av världen, även om deras attityder skiljer sig åt beroende av varför människor invandrar och varifrån de invandrar. Mest positiva är attityderna till att människor kommer för att studera och arbeta, medan attityderna till att människor kommer till Sverige för att undfly krig och förtryck och för att förenas med anhöriga är något mindre positiva. I samtliga fall är det dock fler som ställer sig positiva än negativa. Det framgår av tabellen nedan.

Tabell

Av tabellen framkommer också att det skedde mycket små förändringar under åren 2014–2016, inte minst med tanke på hur mycket både den faktiska invandringen och debatten kring invandring förändrades under denna period. Detsamma gäller i stort attityderna till  invandring från olika delar av världen och synen på hur invandring påverkar Sverige, även om förändringarna var något större när det gäller synen på hur invandring påverkar Sverige. När det gäller just synen på hur invandring påverkar Sverige visar resultaten att respondenterna generellt upplever det som om invandring berikar den svenska kulturen och stärker den svenska ekonomin. Samtidigt är det också en majoritet som upplever det som om ”det händer allt för ofta att invandrare har seder och traditioner som inte passar in i det svenska samhället”. Generellt är respondenterna vidare mer positiva till invandring från ”kulturellt närstående” regioner som Norden och Europa utanför Norden än från Afrika och Mellanöstern, men i samtliga fall är det fler som ställer sig positiva än som ställer sig negativa till invandring. Ett övergripande resultat är med andra ord att svenskarna generellt är positiva till invandring, även om det – som alla som följer debatten vet – också finns de som är kritiska eller direkt fientligt inställda till invandring.

Genomgående visar resultaten vidare att attityderna till invandring skiljer sig mellan olika grupper. I stort bekräftar våra resultat vad tidigare studier har visat, nämligen att attityderna till invandring tenderar att vara mer positiva bland kvinnor, högre utbildade, politiskt intresserade, och bland studenter och tjänstemän. När det gäller partisympati visar resultaten att attityderna skiljer sig åt mellan partiernas sympatisörer, och att det finns skiljelinjer som löper både mellan och inom de politiska blocken och mellan dem som sympatiserar med Sverigedemokraterna och samtliga övriga partiers sympatisörer.

När det gäller sambanden mellan människors attityder till invandring och vilka medier de använder sig av visar resultaten att det finns vissa sådana. Mest entydiga är de när det gäller användning av ETC och Avpixlat, som har samband med positiva respektive negativa attityder till invandring. Men vi finner också vissa samband med användning av traditionella nyhetsmedier, där användning av Dagens Nyheter är förknippat med mer positiva attityder medan användning av TV4 Nyheterna och Expressen är förknippat med mer negativa attityder. I vissa fall finner vi även selektionseffekter – med vilket här avses samband mellan människors attityder till invandring och förändringar av deras medieanvänding – och medieeffekter – med vilket här avses samband mellan människors medieanvändning och förändringar av deras attityder till invandring.

I rapporten redovisas de fullständiga resultaten. Där redogör vi också för annan forskning samtidigt som vi diskuterar och analyserar resultaten och hur de kan förklaras. För den som är intresserad av att läsa mer kan hela rapporten laddas ner via Delmi:s hemsida. Där kan också en kort sammanfattning – så kallad policy brief – laddas ner.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer, Politik & samhälle | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny bok om politisk kommunikation i svenska valrörelser

NamnlöstLagom till höstens valrörelse släpper jag och Lars Nord i dagarna vår nya bok Svenska valrörelser. Väljare, medier och partier under 2000-talet (Santérus förlag). I boken beskriver och analyserar vi den politiska kommunikationen under 2000-talets första fyra valrörelser, med fokus på väljarnas beteenden, mediernas politiska nyhetsbevakning, och partiernas kampanjer. Vår utgångspunkt är att valrörelser bör förstås som en intensifierad kamp om opinionen, och att denna under 2000-talet förändrats som en konsekvens av tre centrala förändringsprocesser: medialisering, professionalisering och marknadsorientering.

Empiriskt bygger boken på omfattande studier av såväl väljarna som medierna och partiernas kampanjer. Analyserna av väljarna och deras beteenden bygger i huvudsak på panelundersökningar där samma individer tillfrågats om sina åsikter och beteenden vid flera olika tillfällen, vilket möjliggör analyser av förändringar bland samma grupp individer. Analyserna av medierna och deras politiska nyhetsbevakning bygger på kvantitativa innehållsanalyser av hur nationella tidningar och tv-nyheter bevakade valrörelserna 2002–2014, medan analyserna av partierna och deras kampanjer bygger på intervjuer med och enkäter till partierna och deras kampanjansvariga. Sammantaget hoppas vi därmed kunna ge en så heltäckande bild som möjligt av den politiska kommunikationen under 2000-talets fyra första valrörelser. Utifrån resultaten av dessa analyser blickar vi i det sista kapitlet framåt och diskuterar vad vi kan förvänta oss av framtidens valrörelser.

För den som är intresserad av att veta mer och av ett smakprov kan en en pdf med innehållsförteckning, det första kapitlet och referenslistan laddas ner här. Vår förhoppning är att boken ska vara av stort intresse för såväl studenter och forskare i politisk kommunikation, statsvetenskap och journalistik som för journalister och politiskt aktiva.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer, Politisk kommunikation | Märkt , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Sprids falska nyheter fortare och mer än sanna?

Under de senaste dagarna har en ny studie väckt stor uppmärksamhet bland dem av oss som forskar om eller intresserar sig för informations- och nyhetsförmedling och frågan om så kallade ”falska nyheter”. Enligt många som har kommenterat den nya studien så visar den, för att citera en artikel i Dagens Nyheter, att ”Falska nyheter sprids fortare, längre och till fler människor än sanna”. Men stämmer det verkligen?

NamnlöstDen aktuella studien är gjord av Soroush Vosoughi, Deb Roy och Sinan Aral och publicerades i Science den 9 mars med rubriken The spread of true and false news online. Det är en väldigt intressant och läsvärd artikel, och vad jag kan bedöma är den studie som artikeln bygger på gediget gjord. Några saker är dock viktiga att notera för att inte missförstå vad studien visar. För det första handlar den om spridningen av ”falska nyheter” på Twitter och inte generellt. I vilken utsträckning resultaten är giltiga för andra sociala medier är därmed en öppen fråga. För det andra bygger den på påståenden som olika faktagranskande organisationer har klassificerat som ”sanna” (true), ”falska” (false) eller ”blandade” (mixed or undetermined). Den handlar därmed inte om ”falska” eller ”sanna” nyheter generellt. För det tredje tillämpar de en väldigt speciell definition av nyheter, där de definierar ”en nyhet” som ”any story or claim with an assertion in it”. Deras definition har därför mycket lite med traditionella nyheter att göra.

Detta ska inte tolkas som kritik mot studien som sådan eller mot dem som står bakom den: varje studie kräver sina avgränsningar och definitioner. Däremot är det viktigt att inte dra mer långtgående slutsatser än vad studierna tillåter. Min egen bedömning är att det inte råder mycket tvivel om att mängden missvisande och falsk information har ökat på digitala och sociala medier och att spridningsmönster påverkas av många andra faktorer än hur tillförlitlig informationen är. Dit hör inte minst i vilken grad påståendena bekräftar de åsikter och verklighetsuppfattningar som människor redan har. Baserat på den aktuella studien bedömer jag också att påståenden som (amerikanska) faktagranskande organisationer har klassificerat som falska på Twitter sprids snabbare och når fler än påståenden som de har klassificerat som sanna.

Om det innebär att ”falska nyheter” generellt sprids snabbare och når fler, och om samma mönster återfinns i Sverige och andra icke-engelskspråkiga länder, måste dock betraktas som öppna frågor. Åtminstone besvaras de inte av den aktuella studien.

* * *

PS. Se även ”We need to get better av covering studies about fake news”, skriven av Alexios Mantzarlis, som jag upptäckte efter att jag skrivit inlägget ovan (tack Ulrika Hedman för att du gjorde mig uppmärksam på det). DS.

Publicerat i Aktuellt, Internet & sociala medier | Märkt , , , , | Lämna en kommentar