Ny tidskriftsartikel om klass och nyhetsmedieanvändning

rising inequalitiesI det senaste numret av European Journal of Communication medverkar jag med två samförfattade artiklar. Den ena av dem skrev jag om förra veckan. Den andra är skriven tillsammans med Annika Bergström och Sofia Arkhede, och har titeln Towards rising inequalities in newspaper and television news consumption? A longitudinal analysis, 2000–2016.

Utgångspunkten för studien är att övergången till ett mediesamhälle präglat av ett större medieutbud än någonsin har väckt farhågor om växande ojämlikheter vad gäller människors nyhetsmedieanvändning. Givet den forskning som visar att det finns samband mellan människors nyhetsmedieanvändning, deras politiska intresse och deras kunskaper om politik och samhälle så riskerar ökad ojämlikhet vad gäller människors nyhetsmedieanvändning resultera i ökad politisk ojämlikhet. Det gäller inte minst med tanke på att forskning även visar att det finns samband mellan socioekonomiska ojämlikheter och politisk ojämlikhet.

Samtidigt som tidigare forskning visar att det finns samband mellan klass och socioekonomiska faktorer å ena sidan och nyhetsmedieanvändning å den andra saknas det dock studier av om sambanden mellan klass och socioekonomiska faktorer och nyhetsmedieanvändning har förändrats över tid. Kort sagt: betyder socioekonomiska faktorer mer för människors nyhetsmedieanvändning nu än förr?

Studien bygger på data från de årliga SOM-undersökningarna och sträcker sig över perioden 2000–2016, och fokuserar på användningen av papperstidningar och TV-nyheter. Skälet till att vi fokuserar på just dessa medier handlar om tillgången till data som är jämförbara över tid.

För att kort sammanfatta resultaten visar de att socioekonomiska faktorer i vissa men inte andra avseenden betyder mer över tid för människors nyhetsmediekonsumtion. Mer specifikt visar de att socioekonomiska faktorer över tid betyder mer för att förklara läsningen av morgontidningar, men mindre för att förklara läsningen av kvällstidningar och tittandet på nyheter i SVT och TV4. Samtidigt visar resultaten också ett starkare samband mellan socioekonomiska faktorer och politiskt intresse över tid. Det har sin betydelse, eftersom andra studier (exempelvis den här) visar att politiskt intresse över tid har blivit viktigare för att förklara i vilken utsträckning människor använder sig av nyhetsmedier. För att citera från artikelns slutsatser:

The results, however, only lend mixed support for the notion that the impact of SES on using newspapers and television news has increased across time. More specifically, the results suggest that the impact of SES has increased for reading morning newspapers in print – but that it has decreased for reading tabloids in print and for watching commercial and public service TV news. At the same time, the results also show that the interaction between political interest and SES becomes stronger across time. This suggests that the (changing) impact of SES on news media use may be both direct and indirect, mediated by political interest.

Samtidigt som den här studien svarar på vissa frågor, lämnar den andra obesvarade och väcker nya. Inte minst centralt att studera vore i vilken grad som socioekonomiska faktorer hänger samman med användningen av digitala nyhetsmedier, vilka förändringar som sker över tid i det avseenden, samt i vilken grad användningen av digitala nyhetsmedier kompenserar för ickeanvändning av nyhetsmedier i deras traditionella format bland olika grupper i samhället.

I vilket fall, för den som vill ta del av hela studien så går den att ladda ner via tidskriftens hemsida, eller så kan man skicka ett mejl till mig: jesper@jesperstromback.com.

 

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om selektiv exponering och ideologisk lutning

EJC 2019aNu har det senaste numret av European Journal of Communication publicerats. I det medverkar jag med två artiklar. Den enda av dessa är skriven tillsammans med Peter Dahlgren och Adam Shehata, och har titeln Reinforcing Spirals at Work? Mutual Influences Between Selective News Exposure and Ideological Leaning. Som titeln antyder, i artikeln undersöker vi de ömsesidiga sambanden mellan var människor placerar sig själva på den ideologiska vänster-höger skalan och deras medieanvändning. Vad gäller medieanvändningen fokuserar vi på fyra medier: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, ETC och Avpixlat.

Resultaten visar att det finns vissa ömsesidiga samband, där människors ideologiska tillhörighet påverkar deras medieanvändning och där deras medieanvändning påverkar deras ideologiska tillhörighet. Effekterna är inte särskilt starka, men de finns där. För att citera artikelns abstract:

The growth of partisan news sources has raised concerns that people will increasingly select attitude-consistent information, which might lead to increasing political polarization. Thus far, there is limited research on the long-term mutual influences between selective exposure and political attitudes. To remedy this, this study investigates the reciprocal influences between selective exposure and political attitudes over several years, using a three-wave panel survey conducted in Sweden during 2014–2016. More specifically, we analyse how ideological selective exposure to both traditional and online news media influences citizens’ ideological leaning. Findings suggest that (1) people seek-out ideologically consistent print news and online news and (2) such attitude- consistent news exposure reinforces citizens’ ideological leaning over time. In practice, however, such reinforcement effects are hampered by (3) relatively low overall ideological selective exposure and a (4) significant degree of cross-cutting news exposure online. These findings are discussed in light of selective exposure theory and the reinforcing spirals model.

För den som vill ta del av hela studien så går den att ladda ner via tidskriftens hemsida, eller att skicka ett mejl till mig: jesper@jesperstromback.com.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Den partiska nyhetsjournalistiken i valet 2018

Kampen-om-mediebildenÄr de svenska nyhetsmedierna partiska? Gynnade eller missgynnade de svenska nyhetsmedierna några särskilda partier i deras bevakning av valrörelsen 2018? Detta är två av de frågor som Bengt Johansson och jag analyserar i den nya boken Kampen om mediebilden. Nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018 (Institutet för mediestudier), vilken presenterades igår. Boken bygger på den så kallade Medievalsundersökningen, en kvantitativ innehållsanalys av totalt sett 1645 artiklar och inslag publicerade under de fyra sista veckorna före valdagen 2018. De medier som ingår i undersökningen är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Rapport, TV4 Nyheterna och Ekot.

Sannolikt finns det ingen fråga som engagerar lika mycket när det gäller den politiska nyhetsjournalistiken som frågan om dess partiskhet. Kritiken kommer både från vänster och från höger. Enligt kritiker till vänster är journalistiken högervriden, och som förklaring brukar de anföra att de flesta tidningar och medieägare är borgerliga. Enligt kritiker till höger är journalistiken tvärtom vänstervriden, och som förklaring brukar de anföra att journalister står till vänster om allmänheten.

Inom forskningen diskuteras samtidigt en annan form av partiskhet än den politiska partiskheten – vad som brukar benämnas strukturell partiskhet. Enligt dessa teorier styrs journalistiken av de institutionaliserade praktiker och de strukturer som omgärdar nyhetsmedierna och nyhetsjournalistiken. Dit hör bland annat de nyhetsvärderingar som har vuxit fram över tid, det faktum att de flesta medier är kommersiella, och att alla nyhetsmedier kämpar med varandra om publikens uppmärksamhet. Denna teori har mycket gemensamt med medialiseringsteorin, enligt vilken nyhetsjournalistiken i hög grad påverkas av det som brukar kallas medielogiken. Den är i sin tur formad av graden och uttolkningen av journalistisk professionalism, graden av marknadsorientering, och av de tillämpade medieteknikerna. Den tar sig uttryck bland annat i användandet av journalistiska berättartekniker som tillspetsning, förenkling, polarisering, personifiering, stereotypisering och konkretion, och är en viktig faktor bakom de journalistiska nyhetsvärderingarna.

I boken utvecklar vi olika indikatorer på strukturell respektive politisk partiskhet, och undersöker i vilken grad bevakningen av valrörelsen präglades av dessa olika former av partiskhet. Att gå in på alla resultat låter sig inte göras här, men ett tydligt resultat är att den politiska nyhetsjournalistiken i hög grad är medialiserad. Ett av flera uttryck för det är att politik i hög grad – liksom i tidigare valrörelser – gestaltas som spel och strategi eller som skandal snarare än som sakfrågor. I genomsnitt gestaltades politik som spel och strategi eller som skandal i 57 procent av nyheterna och som sak i 43 procent (se tabell). Vanligast var det i kvällspressen och TV4 Nyheterna, minst vanligt i Ekot.

Gestaltningar 2018

Men det finns även många andra uttryck för att den politiska nyhetsjournalistiken i hög grad är medialiserad. Dit hör att journalister i hög grad förekommer som aktörer i bevakningen, en relativt hög grad av journalistisk synlighet, förekomsten av tolkande journalistik, användandet av opinionsmätningar, och förekomsten av tydligt värderande ord och uttalanden från journalisters sida. Samtidigt visar resultaten att det finns samband mellan detta och gestaltandet av politik. Mönstret är att journalistiken är mer tolkande och värderande när politik gestaltas som spel och strategi eller som skandal än när politik gestaltas som sak.

Vad gäller den politiska partiskheten bygger vi vidare på de studier som tidigare genomfördes av Kent Asp, och som sträcker sig tillbaka till valet 1979. Dessa sammanfattar resultaten i form av ett aktörsbehandlingsindex (AB-index), vilket förenklat mäter hur ofta partierna förekommer och i vilken utsträckning de omtalas positivt respektive negativt. Vad hans studier visar är att det i varje valrörelse finns något eller några partier som gynnas respektive missgynnas, men också att det handlar om olika partier under olika valrörelser. Det talar emot tesen om politisk partiskhet: om medierna vore politiskt partiska borde samma partier gynnas respektive missgynnas i olika valrörelser.

När det gäller regeringsalternativen visar våra resultat att alliansen fick en mer gynnsam bevakning än de rödgröna partierna, och att de mest balanserade medierna i det avseendet var DN och Aftonbladet. När det gäller partierna visar resultaten att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna hade den minst gynnsamma bevakningen, medan Liberalerna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Centern hade den mest gynnsamma bevakningen. (Det framkommer av figuren nedan, som visar partiernas värde på AB-indexet). Samtidigt kan noteras att Sverigedemokraterna var det parti som fick mest uppmärksamhet under den sista veckan före valet.

AB-index 2018

Relevant i sammanhanget är samtidigt varifrån kritiken mot partierna kom: kritiserades partierna av journalister eller av andra partier? Där visar resultaten att kritiken mot Sverigedemokraterna framförallt kom från andra partier, inte från journalister. De visar också att kritik mot partierna från journalister framförallt handlar om det politiska spelet medan kritik mot partierna från politiker framförallt handlar om de politiska sakfrågorna. Det är kanske inte så förvånande, men visar att man inte ska likställa en negativ mediebevakning med en hög grad av kritik från mediernas eller journalisternas sida. Ofta(st) kommer kritiken från andra partier, och är en naturlig del av den politiska debatten.

I boken redovisar vi självklart en mängd andra resultat, och för den som är intresserad kan hela boken laddas ner gratis här. En viktig slutsats av resultaten är dock att det inte finns något som talar för att svensk politisk nyhetsjournalistik under valrörelser präglas av politisk partiskhet. Det som styr den svenska politiska nyhetsbevakningen är inte politisk partiskhet och politiska värderingar. Det är snarare strukturell partiskhet och nyhetsvärderingar. Det framkommer av tidigare forskning, och det framkommer även i vår studie av valbevakningen 2018.

Publicerat i Aktuellt, Egna böcker, Medier & journalistik, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Året som gick och året som kommer

Så har det gamla året lagts till handlingarna. För egen del är det inget jag sörjer. Tvärtom kommer jag att minnas 2018 som ett bottenår. Inte för att allt var dåligt, långtifrån, men för att det som var positivt i hög grad överskuggas av det som var negativt.

Det jag framförallt tänker på är att jag – efter en längre tid med successivt allt starkare varningstecken – i mars gick in i väggen och blev sjukskriven på heltid på grund av utmattningssyndrom. Till en början blev jag sjukskriven på två veckor, och med den bristande insikt jag hade då trodde jag att jag sedan skulle kunna börja arbeta igen. Sedan förlängdes sjukskrivningen med cirka en månad, och då trodde jag återigen att jag sedan skulle kunna börja jobba igen. Så fortsatte det fram till någon gång under sommaren, när jag till sist började inse den fulla vidden av min utmattning och att processen skulle ta längre tid än jag önskade och hoppades. Namnlöst

Nu har det gått snart nio månader, och sedan en tid tillbaka arbetar jag 25 procent igen. Det känns mycket bra, samtidigt som det är plågsamt att ständigt bli påmind om de egna begränsningarna. Det finns så mycket ogjort, så många saker jag skulle vilja eller borde arbeta med, men just nu orkar jag inte mer än 2–3 timmar per dag. Sedan säger kroppen och hjärnan ifrån. För mig som är van vid att arbeta betydligt mer än normal arbetstid är det mycket frustrerande att inte orka mer än så.

Jag tröstar mig ändå med att processen går i rätt riktning, om än betydligt långsammare än vad jag skulle önska. Jag hoppas också att jag har – och kommer – att lära mig någonting av denna process. En sak vet jag, och det är att jag måste bli bättre på att balansera mellan familj och fritid å ena sidan och arbete å den andra, och mellan varandet och görandet. Som en del av det kommer jag att behöva jobba mindre och prioritera hårdare framöver än vad jag har gjort tidigare. Just nu funderar jag därför mycket på hur och vad jag ska prioritera framöver, utan att ännu har kommit fram till särskilt många säkra svar.

Nåväl, även 2018 hade sina ljuspunkter. Till dem hör att jag trots allt lyckades publicera ett antal nya publikationer. Ibland har tidsfördröjningen mellan arbetets utförande och själva publiceringarna sin fördel. Allt som allt publicerade jag en bok, två rapporter, sju tidskriftsartiklar och tre bokkapitel under året:

– Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2018). Svenska valrörelser. Väljare, medier och partier under 2000-talet. Stockholm: Santérus.

– Strömbäck, Jesper & Theorin, Nora (2018). Attityder till invandring. En analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014–2016. Stockholm: Delegationen för migrationsstudier.

– Meltzer, Christine E., Eberl, Jakob-Moritz, Theorin, Nora, Lind, Fabienne, Schemer, Christian, Boomgaarden, Hajo G., Strömbäck, Jesper & Heidenreich, Tobias (2018). Perceptions of the Impact of Immigration and Attitudes Towards Free Movement Within the EU: A Cross-National Study. Oxford: Compas/Reminder.

– Hameleers, Michael, Bos, Linda, Fawzi, Nayla, Reinemann, Carsten, Andreadis, Ioannis, Corbu, Nicoleta, Schemer, Christian, Schulz, Anne, Sheafer, Tamir, Aalberg, Toril, Axelsson, Sofia, Berganza, Rosa, Cremonesi, Cristina, Dahlberg, Stefan, de Vreese, Claes, Hess, Agnieszka, Kartsounidou, Evangelia, Kasprowicz, Dominika, Matthes, Jörg, Negrea-Busuioc, Elena, Ringdal, Signe, Salgado, Susana, Sanders, Karten, Schmuck, Desirée, Strömbäck, Jesper, Suiter, Jane, Boomgaarden, Hajo, Tenenboim-Weinblatt, Keren & Weiss-Yaniv, Naama (2018). Start Spreading the News: A Comparative Experiment on the Effects of Populist Communication on Political Engagement in Sixteen European Countries. International Journal of Press/Politics 23(4), 517–538.

– Strömbäck, Jesper & Shehata, Adam (2018). The Reciprocal Effects Between Political Interest and TV News Revisited: Evidence from Four Panel Surveys. Journalism & Mass Communication Quarterly, online early.

– Geers, Sabine & Strömbäck, Jesper (2018). Patterns of Intra-Election Volatility: The Impact of Political Knowledge. Journal of Elections, Public Opinion and Parties, online early.

– Oleskog Tryggvason, Per & Strömbäck, Jesper (2018). Fact or Fiction? Investigating the Quality of Opinion Poll Coverage and Its Antecedents. Journalism Studies, 19(14), 2148–2167.

– Eberl, Jakob-Moritz, Meltzer, Christine E., Heidenreich, Tobias, Herrero, Beatrice, Theorin, Nora, Lind, Fabienne, Berganza, Rosa, Boomgaarden, Hajo G., Schemer, Christian & Strömbäck, Jesper (2018). The European Media Discourse on Immigration and Its Effects: A Literature Review. Annals of the International Communication, 42(3), 207–223.

– Strömbäck, Jesper, Falasca, Kajsa & Kruikemeier, Sanne (2018). The Mix of Media Use Matters: Investigating the Effects of Individual News Repertoires on Offline and Online Political Participation. Political Communication, 35(3), 413–432.

– Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper (2018). Learning Political News From Social Media: Network Media Logic and Current Affairs News Learning in a High-Choice Media Environment. Communication Research, online early.

– Strömbäck, Jesper & Shehata, Adam (2018). Political Journalism. I Oxford Reserch Encyclopedia of Communication, online early, pp. 1–27. Oxford: Oxford University Press.

– Strömbäck, Jesper (2018). (S)trategiska (M)isstag bäddade för (SD). In Nord, Lars, Grusell, Marie, Bolin, Niklas & Falasca, Kajsa (Eds.), Snabbtänkt. Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare (p. 33). Sundsvall: Demicom.

– Strömbäck, Jesper (2018). Utan mångfald stannar Sverige. In Özdemir, Ergin & Schmidt, Claes/Lund, Sara (Eds), Boken om inkludering (pp. 5–7). Stockholm: Inclusion Academy.

Till ljuspunkterna under året hör också att jag för första gången passerade 10 000 citeringar, enligt Google Scholar. Det känns mycket roligt och som en kvitto på att mitt arbete har fått ett bra genomslag inom den akademiska världen.

Den främsta ljuspunkten under året var dock att Riksbankens Jubileumsfond i oktober beviljande en programansökan som jag var med och skrev tillsammans med Åsa Wikforss (professor i teoretisk filosofi), Torun Lindholm (professor i psykologi) och Henrik Ekengren Oscarsson (professor i statsvetenskap). Temat för programansökan var och är Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel, och tillsammans med drygt tio andra forskare i Sverige och andra länder ska vi under de närmaste sex åren undersöka kunskapsresistensen och dess orsaker, konsekvenser och motmedel. Inom den del som rör medie- och kommunikationsvetenskapen ska vi bland annat undersöka utbudet av vilseledande information, i vilken utsträckning som människor selektivt exponerar sig för information som bekräftar respektive utmanar deras egna åsikter och verklighetsuppfattningar, hur människor processar information som bekräftar respektive utmanar de åsikter och verklighetsuppfattningar som människor redan har, samt vilken betydelse människors medieförtroende har i sammanhanget. Förutom jag själv kommer Rens Vliegenthart (University of Amsterdam), Hajo Boomgaarden (University of Vienna) och Yariv Tsfati (University of Haifa) att arbeta med den delen av det övergripande projektet. Det ska bli mycket spännande, och jag har svårt att tänka mig något som såväl inomvetenskapligt som samhälleligt är lika spännande och viktigt att forska kring just nu (för mer information, se här).

Det nya året har därför goda förutsättningar att bli bättre än det gångna. Den viktigaste uppgiften för mig personligen blir dock att återhämta mig ordentligt så att jag kan lämna allt vad sjukskrivningar heter och börja arbeta heltid igen – och att hitta ett sätt att arbeta på som är långsiktigt hållbart.

 

Publicerat i Aktuellt, Mer personligt | 3 kommentarer

Ny tidskriftsartikel om effekterna av populistisk politisk kommunikation

IJPP2018Att populismen är på frammarsch kan knappast ha undgått någon som följer den politiska utvecklingen i Sverige, Europa eller världen. Det handlar emellertid inte bara om att populistiska partier och kandidater – framförallt till höger – har vuxit sig starkare, utom också om att en populistisk politisk retorik har blivit vanligare. Den används inte bara av partier som allmänt anses vara populistiska, utan också av andra politiska partier, kandidater, rörelser och debattörer.

Faktum är att populism ytterst bör ses som en särskild form av kommunikation, vars kärna består av tre delar. Den första (a) är att man säger sig företräda och vill göra sig till tolk för ”folket” eller ”det vanliga folket”, den andra (b) kritik mot vad man kallar ”eliten”, ”etablissemanget” eller ”systemet”, och den tredje (c) exkludering av olika ut-grupper (out-groups). Med det avses grupper som inte anses tillhöra ”folket”, ”vi:et” i samhället, utan grupper som anses tillhöra ”dom”. Det kan exempelvis handlar om ”eliterna” eller grupper som invandrare eller minoriteter.

Dessa delar kan kombineras på olika sätt, vilket leder till att det går att identifiera olika typer av populism (se också Jagers & Walgrave, 2007; Aalberg, Esser, Reinemann, Strömbäck & de Vreese, 2017). Den första typen kan kallas tom populism, vilken innebär att man ofta refererar till ”folket”. Den andra typen kan kallas anti-etablissemangspopulism, vilken innebär att man kombinerar referenser till ”folket” med kritik mot ”etablissemanget” eller ”eliten”. Den tredje typen kan kallas exkluderande populism, vilken innebär att man kombinerar referenser till ”folket” med en retorik som exkluderar någon eller några ”ut-grupper”. Den fjärde formen kan kallas komplett populism, och den innebär att man kombinerar referenser till folket med kritik mot etablissemanget eller eliten och exkludering av någon eller några ut-grupper.

En central – men relativt sällan utforskad – aspekt av den populistiska politiska kommunikationen handlar om vilka effekter den har. I en artikel publicerad i International Journal of Press/Politics för en tid sedan undersöker vi detta, med fokus på vilka effekter olika former av populistisk kommunikation har på människors politiska engagemang. Artikeln bygger på experiment i sexton europeiska länder, varav Sverige är ett. Det ”problem” som står i fokus i experimenten är försvagad köpkraft för konsumenterna, och titeln på artikeln är Start Spreading the News: A Comparative Experiment on the Effects of Populist Communication on Political Engagement in Sixteen European Countries.

Ett av resultaten är att ”tom populism” inte tycks ha några effekter på människors engagemang, utan det krävs att den ”tomma populismen” kombineras med anti-elitism för att effekter ska uppstå. Däremot ökade inte utpekandet av ut-grupper som invandrare (högerpopulism) eller extremt rika (vänsterpopulism) deltagarnas politiska engagemang: utpekandet av invandrare minskade till och med – och i strid med en av studiens hypoteser – människors politiska engagemang.

Samtidigt fanns det vissa skillnader mellan länder, och både nivån på arbetslösheten och hur starka populistiska partier är i länderna visade sig ha betydelse för hur effektiv den populistiska politiska kommunikationen var i experimenten. För att ta ett exempel: ju högre arbetslösheten är i länderna i studien, desto starkare bidrog anti-elitism till att öka människors politiska deltagande och desto starkare var den de-mobiliserande effekten av att peka ut invandrare som en utgrupp som bidrar till problemet (försvagad köpkraft).

Detta är givetvis bara en studie av effekterna av populistisk politisk kommunikation, och många fler studier är nödvändiga för att öka våra kunskaper på området. Som en av de första studierna – och den enda som bygger på komparativa experiment i så många som sexton länder – representerar den dock en viktig byggsten, och förhoppningsvis ska den inspirera till mer forskning.

För den som är intresserad av att läsa hela artikeln går den att ladda ner via länk ovan, eller genom att skicka mig ett mejl (jesper@jesperstromback.com).

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer, Politisk kommunikation | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om svensk väljarrörlighet

JEPOP 2018En av de mest betydelsefulla trenderna vad gäller väljarbeteende är den ökade väljarrörligheten. Enligt den senaste VALU ökade exempelvis andelen väljare som bytte parti från 25 procent mellan valen 1988–1991 till 40 procent mellan valen 2014–2018. Även väljarrörligheten under själva valrörelserna har ökat under de senaste decennierna, från 7 procent under valrörelsen 1968 till 17 procent under valrörelsen 2014.

Trots att det finns mycket forskning som visar att väljarörligheten mellan och under valrörelserna har ökat finns det (relativt sett) begränsat med forskning som undersöker olika typer av väljarrörlighet. Forskningen om vilken betydelse som väljarnas politiska kunskaper har för deras rörlighet har också kommit fram till olika resultat, vilket gör att våra kunskaper om betydelsen av politiska kunskaper för väljarrörligheten är begränsad.

Det är mot den bakgrunden Sabine Geers och jag i en ny tidskriftsartikel undersöker förekomsten av olika typer av väljarrörlighet och vilken betydelse väljarnas politiska kunskaper har i sammanhanget. Titeln på artikeln, publicerad i Journal of Elections, Public Opinion and Parties, är Patterns of Intra-Election Volatility: The Impact of Political Knowledge. Studien är baserad på en fyra-vågs panelundersökning som genomfördes under de sista fem månaderna före valet 2014.

I artikeln skiljer vi mellan fem typer av väljarrörlighet: förstärkning (att man uttrycker sympati för samma parti under hela valrörelsen), omvändning (att man byter parti under valrörelsen), krystallisering (att man går från att inte ha någon partipreferens till att skaffa sig en partipreferens under valrörelsen), vacklande (att man byter partipreferens flera gånger under valrörelsen eller flera gånger går från att inte ha någon partipreferens till att skaffa sig det), och alienering (att man inte någon gång uttrycker en partipreferens).

Bland annat visar resultaten att den största gruppen (58 procent) utgörs av dem som uttrycker sympati för samma parti under hela valrörelsen, medan den näst största gruppen (19 procent) utgörs av dem som vacklade mellan flera partier. Den tredje största gruppen (15 procent) utgörs av dem som bytte parti under valrörelsen.

Vad gäller betydelsen av politisk kunskap skiljer vi mellan politiska kunskaper inhämtade före valrörelsen (stored political knowledge) och politiska kunskaper inhämtade under valrörelsens gång (aquired political knowledge). Här visar resultaten att det som framförallt har betydelse är politiska kunskaper inhämtade under valrörelsens gång, vilket visar sig ha en positiv effekt på krystallisering.

För den som är intresserad av att läsa mer kan artikeln laddas ner via tidskriftens hemsida. Artikeln är Open Access, så det är fritt att ladda ner den.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Snabbtänkt om valet 2018

Idag släpps den nya boken Snabbtänkt. Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare (Demicom). Boken är redigerad av Lars Nord, Marie Grusell, Niklas Bolin och Kajsa Falasca, och representerar ett tämligen unikt samarbete. I boken medverkar närmare 100 forskare med 80 texter där de analyserar kring valet och valrörelsSnabbtankten 2018. Aldrig tidigare har forskarvärlden så snabbt publicerat en analys av ett svenskt riksdagsval.

Själv medverkar jag med en text som har rubriken (S)trategiska (M)isstag bäddade för (SD). I texten utgår jag från dagordningsteorin och gestaltningsteorin, och resonerar om hur Sverigedemokraterna under den ”långa valrörelsen” gynnades av att både Socialdemokraterna och Moderaterna i hög grad accepterade och anpassade sig till Sverigedemokraternas problemgestaltningar av invandring. I kapitlet skriver jag bland annat:

Det sista ett parti borde göra under en valrörelse är därför att fokusera på frågor som andra partier äger och att bekräfta de gestaltningar av den frågan som andra partier driver. Ändå var det precis detta som Socialdemokraterna och Moderaterna gjorde under ”den långa valrörelsen” (året före valdagen) när de diskuterade invandring och integration. Inte nog med att Socialdemokraterna och Moderaterna återkommande lyfte fram frågan om invandring och integration och därmed befäste dess position på dagordningen: de gestaltade också invandringen som problematisk och integrationen som misslyckad.

För den som är intresserad av att läsa mer om detta och övriga analyser går hela boken att ladda ner gratis via Snabbtänkts hemsida.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer, Strategisk politisk kommunikation | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar