I den liberala demokratin är fria och oberoende medier omistliga och en nödvändig förutsättning för att människor ska kunna informera sig om politik och samhälle. Samtidigt är det också viktigt att de används brett och att människor i allmänhet har förtroende för medierna och deras rapportering. Från vissa håll hävdas det dock att förtroendet för medierna är sjunkande, och senast idag hävdade företrädare för Folkets hus och parker på DN Debatt att medieförtroendet är ”förskräckande lågt”. Men stämmer det verkligen?

Igår presenterade jag en ny forskningsöversikt som handlar om detta och vars syfte är att (a) kartlägga och jämföra hur stort förtroendet för traditionella medier är i Europa, (b) diskutera vad vi vet om olika faktorers betydelse för att förklara människors medieförtroende, och (c) sammanfatta vad forskning visar om medieförtroendet i Sverige. Empiriskt bygger den på data från Eurobarometern 2016–2021 och den nationella SOM-undersökningen.

En av de övergripande slutsatserna är att det inte finns någon trend i riktning mot minskande förtroende för medierna, vare sig i Europa eller Sverige. Även om det fluktuerar något mellan åren är det påfallande stabilt på den aggregerade nivån. Om man jämför medieförtroendet för tv, radio och den tryckta pressen i Europa mellan 2016 och 2021 ökade det faktiskt i fler fall än det minskade.

En annan slutsats som kan dras är att medieförtroendet i Sverige både är stabilt och tillhör de högsta i Europa. Överlag finns ett mönster där medieförtroendet är högre i länder där medierna har ett större oberoende och mer självständiga från politiken än i länder där de är mer integrerade i politiken. I den senare typen av länder hänger dessutom det politiska förtroendet och medieförtroendet närmare samman.

Samtidigt finns det skillnader i medieförtroende mellan grupper, där tre faktorer framstår som särskilt viktiga: graden av politiskt intresse, användningen av olika medier, och (parti)politiska faktorer. Mer specifikt visar forskning att medieförtroendet är lägre bland dem som bär på populistiska attityder sympatiserar med högerpopulistiska partier och står längre till höger politiskt.

Mot den här bakgrunden är det missvisande att hävda att medieförtroendet i Sverige är sjunkande eller ”förskräckligt lågt”. Därmed inte sagt att det saknas varningstecken. Att medieförtroendet i Sverige så här långt har varit högt och stabilt behöver inte betyda att det kommer fortsätta att vara det.

För den som vill läsa rapporten kan den laddas ner från Fores hemsida.