Ett återkommande mönster när det gäller opinionsbildning i samband med krig och allvarliga kriser är att opinionsbildningens normala mekanismer tillfälligt sätts ur spel. Mest tydligt är detta i form av så kallade rally-around-the-flag effekter, vilka innebär att medborgarna i större utsträckning än normalt sluter upp bakom de politiska ledarna. Ofta mäts det i form av förtroende för statsministern, presidenten eller premiärministern, men det kan också handla om stödet för regeringens sätt att hantera en kris eller om ett ökande politiskt förtroende.

Eftersom coronapandemin var – och är – en så omfattande samhällelig kris har det gjorts ett flertal undersökningar av bland annat rally-around-the-flag effekter i olika länder. Denna forskning visar att sådana effekter uppstod en rad olika länder, men inte i alla. Forskningen visar också att storleken på dessa effekter tycks variera mellan länder. Det väcker frågan om hur sådana skillnader mellan länder kan förklaras.

I ett kapitel i den nyutkomna boken Political Communication in the Time of Coronavirus, redigerad av Peter Van Aelst och Jay Blumler, undersöker jag detta i ett kapitel skrivet tillsammans med Ana S. Cardenal, Laia Castro, Christian Schemer, Agnieszka Stepinska, Claes de Vreese och Peter Van Aelst. Titeln är Divided We Trust? The Role of Polarization on Rally-around-the-Flag Effects during the COVID-19 Crisis. Kapitlet bygger på en panelundersökning i 17 länder, där den första frågeomgången genomfördes i december 2019 och den andra i maj-juni 2020 (undersökningen genomfördes inom ramen för forskarnätverket Nepocs). Därmed kan vi undersöka förändringar under den första fasen av pandemin.

Den beroende variabeln – det vi försöker förklara – är förändringar av människors förtroende för regeringen mellan panelvåg 1 och 2, och de förklaringsvariabler vi fokuserar på är graden av politisk polarisering och mediepolarisering (i termer av användning) online. Därutöver kontrollerar vi för ett flertal andra faktorer, däribland medieanvändning, oro för Covid och ideologisk placering.

För att lite kort sammanfatta resultaten visar de till att börja med att det fanns rally-around-the-flag effekter i alla länder utom Israel och Polen. Starkast var de i Nederländerna, svagast i Frankrike och Rumänien. Sverige befann sig ungefär i mitten. Mer intressanta är dock resultaten vad gäller betydelsen av polarisering. För att börja med den politiska polariseringen finner vi att graden av polarisering före pandemins utbrott inte hade någon betydelse, men däremot att ökad polarisering under pandemin resulterade i svagare rally-around-the-flag effekter. Samtidigt finner vi också att ju mer polariserad människors medieanvändning var, desto svagare var rally-around-the-flag effekterna. En av de slutsatser vi drar är därför:

Overall, our results suggest a different logic for the effect of media and political polarization on rally-around-the-flag effects. Media polarization would affect rally effects depending on initial levels, implying that once audiences cluster around media on partisan lines the effects of polarization set off. This suggests a less contingent and more persistent impact of media polarization on rally effects. In contrast, the role of political polarization on rally effects seems more contingent on the strategy decided by the opposition in response to the crisis.

Med andra ord: graden av polarisering är en av de faktorer som kan bidra till att förklara att förekomsten av och styrkan på rally-around-the-flag effekter varierar mellan länder.

Jag kan samtidigt nämna att samma bok innehåller ett annat kapitel som fokuserar helt på Sverige. Det har titeln The Swedish Way: How Ideology and Media Use Influenced the Formation, Maintenance and Change of Beliefs about the Coronavirus och är skrivet av Adam Shehata, Isabella Glogger och Kim Andersson. Det är dessutom open access och kan laddas ner här.