Ny forskningsartikel: Medianvändning, nyhetsundvikande och politiska kunskaper

Som en följd av förändringarna av medielandskapen visar tidigare forskning att allt fler i Sverige undviker att ta del av olika nyhetsmedier och att sambandet mellan politiskt intresse och nyhetsmedieanvändning har blivit starkare. På många sätt är det logiskt: När det finns allt fler medier och ett allt större medieutbud blir människors preferenser viktigare för att förklara vilka medier och vilket medieutbud man tar del av.

Samtidigt finns det skäl att skilja mellan avsiktligt och oavsiktligt nyhetsundvikande, där avsiktligt nyhetsundvikande handlar om att man aktivt väljer bort nyheter medan oavsiktligt nyhetsundvikande handlar om att man har starkare preferenser för annat än att konsumera nyheter. I det senare fallet kan det handla om att man har större intresse för annat medieutbud än nyheter – exempelvis sport – eller andra aktiviteter som inte alls har med medier och göra.

Ur ett demokratiskt perspektiv är en central fråga inte bara hur vanligt olika typer av nyhetsundvikande är, utan också hur det påverkar människors kunskaper om politik och samhälle. Det är utgångspunkten för en ny studie som jag gjort tillsammans med Alyt Damstra, Rens Vliegenthart, Hajo Boomgaarden, Kathrin Glüer, Elina Lindgren och Yariv Tsfati. Artikeln publicerades nyligen i International Journal of Press/Politics, och ingår i ett pågående forskningsprojektet om kunskapsresistens.

Titeln på artikeln är Knowledge and the news: An investigation of the relation between news use, news avoidance, and the presence of (mis)beliefs, och analyserna bygger på en representativ enkätundersökning som genomfördes våren 2020. En viktig del av artikeln är att vi skiljer mellan kunskaper i okontroversiella frågor (exempelvis vilken institution som stiftar lagar i Sverige och vilken politisk nivå som har ansvar för sjukvården) och i kontroversiella frågor. Vad gäller de kontroversiella frågorna handlar de i studien om klimatförändringar, vacciner, genetiskt modifierade organismer, brottslighet och invandring. Totalt ingick 10 frågor om okontroversiella kunskaper och 20 frågor vad gäller kontroversiella frågor, och i det senare fallet fanns det för varje fråga ett korrekt svar. Vad gäller medieanvändningen undersöker vi användningen av traditionella nyhetsmedier samtidigt som vi kontrollerar för användningen av politiskt alternativa medier och sociala medier (för mer om metod, se artikeln).

Studien visar många intressanta resultat av relevans för de som intresserar sig för sambanden mellan medieanvändning och politiska kunskaper. Till att börja med visar den att kunskaperna i okontroversiella frågor är högst bland regelbundna nyhetsanvändare och lägst bland de som avsiktligt undviker nyheter. Resultaten visar också att det finns ett positivt samband mellan användande av traditionella nyhetsmedier och okontroversiella politiska kunskaper efter kontroll för en rad olika bakgrundsfaktorer.

När det gäller kunskaper om mer kontroversiella frågor visar resultaten att de som avsiktligt undviker nyheter har mer felaktiga uppfattningar, följt av dem som visserligen använder nyheter relativt ofta men också ofta avsiktligt undviker nyheter. Det handlar här inte bara om att de saknar kunskaper, utan om att de är felinformerade. Samtidigt visar resultaten att det på en övergripande nivå inte finns något samband mellan användningen av traditionella nyhetsmedier och i vilken utsträckning man har korrekta kunskaper i kontroversiella frågor. Detta kan i sin tur förklaras av att det saknas samband mellan konsumtion av tv-nyheter och kvällstidningar å ena sidan och i vilken utsträckning man har korrekta uppfattningar i kontroversiella frågor. Med andra ord: det som tycks ha störst betydelse är inte hur ofta man konsumerar traditionella nyhetsmedier, utan vilka av dessa man använder sig av.

Vid sidan av detta visar resultaten också att graden av medieförtroende har betydelse: de som har högt medieförtroende har i högre grad korrekta uppfattningar i kontroversiella frågor. Omvänt visar resultaten att de som står längre till höger politiskt i lägre grad har korrekta uppfattningar, det vill säga att de är mer felinformerade. Baserat på dessa och andra resultat i studien konstaterar vi att:

We conclude that when studying knowledge, it is useful to consider the degree to which issues are subject to public controversies. In the case of uncontested issues, the absence of knowledge indeed refers to beliefs not being present. However, when dealing with more contested issues, the absence of knowledge may actually imply the presence of different beliefs, namely beliefs that are not compatible with scientific evidence or expert consensus. Furthermore, the finding that people do seem to learn from the news but only in the realm of uncontested issues, is in line with previous research. People holding misbeliefs on contested (or politicized/polarized) issues may encounter correct information but use it to develop counterarguments or interpretations that support their existing (mis)beliefs.

För den som är intresserad av att läsa mer finns artikeln tillgänglig här.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Detta inlägg publicerades i Aktuellt, Nya publikationer och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s