Om demokratin, medierna och den sociala sammanhållningen

Under årets sista månad publicerades två nya antologier där jag medverkar med vad som skulle kunna kallas för nygamla kapitel. Den första antologin är Demokratiutredningens forskarantologi, där de har samlat de rapporter som tidigare givits ut inom ramen för Demokratutredningens arbete. Antologin heter Låt fler forma framtiden! Forskarantologi, och i likhet med min tidigare rapport för utredningen heter mitt kapitel Demokratin och det förändrade medielandskapet. Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor? Som titeln antyder handlar kapitlet om det förändrade medielandskapet och vilken betydelse det har fått och kan få när det gäller kunskapsnivåerna och det politiska deltagandet i samhället. Bland annat visar kapitlet att det finns samband mellan medieanvändning och kunskaper om politik och samhälle, men också att det har betydelse vilka medier som man använder sig av. Hela antologin kan laddas ner här.

Den andra antologin har getts ut av Digitaliseringskommissionen, och är en översättning av ett urval av de kapitel som i somras publicerades i deras antologi Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter. I den medverkade jag med kapitlet Framtidens medielandskap, demokratin och den sociala sammanhållningen, som analyserar vilken betydelse som förändringarna av medielandskapet har – och i framtiden kan tänkas få – för den sociala sammanhållningen. Den engelska antologin heter Digital Opportunities, och mitt eget översatta kapitel har rubriken Future media environments, democracy and social cohesion. Hela antologin kan laddas ner här.

För sista gången i år har jag idag uppdaterat sidorna med alla mina publikationer och med mina engelska publikationer. Om jag räknar rätt innebär de nya publikationerna att jag hittills har publicerat 195 böcker, antologier, kapitel, tidskriftsartiklar och rapporter. Det känns inte helt fel.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om svenska valrörelser

9780199665679Nu har den nya Oxford Handbook of Swedish Politics, redigerad av Jon Pierre, precis kommit från trycket. Det är en imponerande bok, vars 50 kapitel täcker alla möjliga aspekter av svensk politik, från välfärdsstaten, konstitutionen, partisystemet, väljarbeteendet och den offentliga administrationen och myndighetssystemet till bland annat Sveriges internationella relationer, relationerna till EU och processerna genom vilka politiken formas.

Själv har jag fått äran att bidra med ett kapitel som handlar om Swedish Election Campaigns. Kapitlet behandlar bland annat väljarrörligheten, hur människor skaffar sig information om politik och samhälle, hur medierna bevakar svenska valrörelser, hur partierna bedriver sina valkampanjer samt kampanj- och medieeffekter. Teoretiskt utgår jag i första hand från teorier kring professionalisering och politikens medialisering. Eftersom det handlar om ett kapitel i en handbok är syftet i första hand att ge en översikt av svenska valrörelser och forskningen på det området.

Mer information om boken finns på förlagets hemsida. Via Google går det också att läsa delar av boken. Om någon är intresserad av att läsa mitt kapitel är det bara att skicka ett mail (jesper@jesperstromback.com).

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny artikel om mediekonsumtion och politisk misstro

Nu har det senaste numret av International Journal of Press/Politics precis publicerats online, och i det medverkar jag med en artikel skriven tillsammans med Monika Djerf-Pierre och Adam Shehata. Titeln på artikeln är A Question of Time? A Longitudinal Analysis of the Relationship between News Media Consumption and Political Trust.

Syftet med studien (som bygger på de nationella SOM-undersökningarna)  är lite förenklat att undersöka hur sambandet mellan mediekonsumtion och politisk misstro har förändrats under tidsperioden 1986–2013. Utgångspunkten är att det finns tämligen mycket forskning kring detta samband, men ingen studie som fokuserar på om sambandet har förändrats över tid. Samtidigt medför de omfattande förändringar som har skett av medielandskapet och människors mediekonsumtion att man inte kan utgå från att sambanden är stabila över tid. Att studier under 1990-talet exempelvis visar att det finns ett positivt eller negativt samband behöver inte betyda att detsamma gäller idag.

Om man tittar på tidigare forskning är ett återkommande mönster att enkätundersökningar visar att det finns positiva, men svaga, samband mellan mediekonsumtion och politiskt förtroende. Detsamma visar vår studie, och trots alla förändringar av medielandskapen och människors mediekonsumtion är sambandet påfallande stabilt. Samtidigt finns det skillnader mellan olika medier. Medan sambandet med politiskt förtroende är positivt när det gäller tittande på TV-nyheter i public service och läsning av morgontidningar finns det inget signifikant samband när det gäller tittande på TV-nyheter i kommersiella kanaler eller läsning av kvällstidningar. Om man bara tittar på läsning av kvällstidningar på papper (ej online) är sambandet med politiskt förtroende dock negativt. Ett intressant resultat är samtidigt att det positiva sambandet mellan att titta på public service och politiskt förtroendet försvagas något över tid.

För den som är intresserad kan artikeln laddas ner via tidskriftens hemsida. Det går också att maila mig (jesper@jesperstromback.com) så kan jag skicka artikeln. Artikelns abstrakt följer nedan:

Although there is plenty of research investigating the linkages between news media use and political distrust, virtually all of these studies focus on the impact of media use on political distrust at a particular point in time. At the same time, the transition from low-choice to high-choice media environments suggests that the relationship might not be stable across time. Whatever the linkages between news media use and political distrust were in the 1980s, 1990s, or 2000s, it cannot a priori be assumed that those linkages are the same or of equal strength today. Against this background, the purpose of this paper is to investigate the changing relationship between news media use and political trust across time. Among other things, the results show that there is a positive linkage between news media use and political trust but also that for some media, this relationship weakens across time.

 

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny studie om förtroendet för medierna

En av de tydligaste tendenserna i svensk (och utländsk) politisk nyhetsjournalistik är tendensen att gestalta politik som spel och strategi snarare än som sakfrågor. Lite förenklat innebär det att nyheterna fokuserar på politik som strategier och taktiker för att vinna väljare och fördelar i kampen om makt, på opinionsmätningar och på hur politik bedrivs, istället för att fokusera på politikens innehåll.

Både i Sverige och i andra länder har flera studier visat att gestaltningarna av politik som spel och strategi bidrar till ökad politisk misstro. För svensk del visade exempelvis Adam Shehata och jag att gestaltningarna av politik som spel och strategi under valrörelsen 2010 bidrog både till sjunkande politiskt förtroende och sjunkande politisk intresse (se kapitlet ”Medieeffekter under svenska valrörelser” i Kampen om opinionen). En möjlig förklaring är att dessa gestaltningar framställer det som om politiker drivs av en begäran efter makt och inflytande snarare än av en vilja att förbättra samhället.

En obesvarad fråga har samtidigt varit om spelgestaltningarna av politik också påverkar förtroendet för nyhetsmedierna själva. Detta är därför huvudfrågan i den nya artikeln Contagious Media Effects: How Media Use and Exposure to Game-Framed News Influence Media Trust, skriven tillsammans med Adam Shehata och David Nicolas Hopmann och publicerad i Mass Communication and Society. I den undersöker vi också hur användning av olika nyhetsmedier påverkar förtroendet för samma nyhetsmedier.

När det gäller hur användning av olika nyhetsmedier påverkar förtroendet för samma nyhetsmedier visar resultaten att det finns ett positivt orsakssamband. Intressant nog visar de också att läsning av kvällstidningar leder till sjunkande förtroende för andra nyhetsmedier.

När det gäller betydelsen av hur nyhetsmedierna gestaltar politik visar resultaten att exponering för gestaltningar av politik som spel och strategi inte bara leder till sjunkande förtroende för politiker, utan också för nyhetsmedierna . Detta gäller samtliga de nyhetsmedier vi undersöker – utom kvällstidningarna. Där visar resultaten tvärtom att exponering för gestaltningar av politik som spel och strategi leder till ökat förtroende för kvällstidningarna.

Exakt varför kvällstidningarna avviker så mycket är svårt att veta och något som vi behöver forska mer kring. För övriga nyhetsmedier (SVT, SR, morgontidningar) är mönstret dock tydligt: när nyheterna gestaltar politik som spel och strategi snarare än som sakfrågor leder det till sjunkande förtroende för nyhetsmedierna. Och som andra studier har visat: till sjunkande förtroende för politiker och till sjunkande politiskt intresse.

Med tanke på att gestaltningarna av politik som spel och strategi är så vanligt förekommande är dessa resultat oroväckande. Inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. Men de borde också oroa nyhetsmedierna själva: om nu gestaltningarna av politik som spel och strategi minskar såväl det politiska intresset som förtroendet för nyhetsmedierna själva riskerar nyhetsmedierna att underminera sin egen ställning. Och är det något de skulle behöva för att kunna konkurrera om människors uppmärksamhet och tid är det ökat förtroende.

Om det är den negativa nyheten är den positiva nyheten att makten att förändra detta ligger hos nyhetsmedierna själva. Det är de som har den främsta makten över hur de gestaltar politik. Genom att i ökad grad gestalta politik som sakfrågor skulle nyhetsmedierna inte bara bidra till att stärka demokratin genom ökat politiskt intresse och ökat politiskt förtroende, utan också till att stärka förtroendet för sig själva.

– – – – – – – – – – – – –

För den som är intresserad av att läsa studien kan den laddas ner – men tyvärr inte gratis – via tidskriften. Artikelns abstrakt följer nedan:

The purpose of this study is to investigate the extent to which trust in media is affected by personal media use and the framing of politics as a strategic game. The study is based on a four-wave panel survey matched with media content data, which allows us to investigate not only correlations but also individual-level effects on media trust. In accordance with previous research, our analyses show that the use of specific media types leads to more trust in those specific media. The results also show that media framing of politics as a strategic game has a negative effect on trust in the media. The more citizens are exposed to game-framed news, the less they tend to trust the media, with the exception of tabloid newspapers. Overall, these results lend support to the assumption of contagious effects of game-framed news. In a concluding section, we sum up our results and discuss the implications of our findings.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , | 2 kommentarer

Ny artikel om dagordningsteorin, sakägarskap och röstning

I dagarna har Spiro Kiousis, Mike McDevitt och jag precis publicerat en ny studie med titeln Influence of Issue Decision Salience on Vote Choice: Linking Agenda Setting, Priming, and Issue Ownership. Artikeln är publicerad i tidskriften International Journal of Communication.

Artikeln har både ett teoretiskt och ett empiriskt syfte. Teoretiskt är ambitionen att länka samman teorin om mediernas dagordningsmakt med teorierna om sakägarskap (issue ownership) och priming. Empiriskt undersöker vi utifrån detta vilken betydelse det hade om man i valet 2006 ansåg att arbetslösheten var den viktigaste politiska frågan för  sannolikheten att rösta på socialdemokraterna. Anledningen till att vi empiriskt fokuserar på arbetslöshetsfrågan och röstande på socialdemokraterna är att det var den viktigaste frågan i valet 2006 samtidigt som socialdemokraterna traditionellt anses ”äga” frågan. Anledningen att vi fokuserar på valet 2006, som annars inte känns särskilt aktuellt, är att vi där hade tillgång till data inte bara om hur viktiga människor ansåg att olika frågor var, utan också om hur viktig de ansåg att arbetslöshetsfrågan var när de gick och röstade och om hur de ansåg att socialdemokraterna hade hanterat frågan. Vi hade där också tillgång till data om människors bedömningar av alla partiledare, inklusive Göran Persson.

Studien kommer fram till flera resultat, bland annat att det fanns ett negativt samband mellan hur viktig människor ansåg att arbetslöshetsfrågan var för hur man röstade, hur man bedömde Göran Persson samt sannolikheten att rösta på socialdemokraterna. Ju viktigare man ansåg att  arbetslöshetsfrågan var för hur man röstade, desto mindre var sannolikheten att rösta på socialdemokraterna och desto mindre positivt inställd var man till Göran Persson.

Tidskriften som artikeln är publicerad i är en så kallad open access-tidskrift, så artikeln kan laddas ner gratis från tidskriftens hemsida. Artikelns abstrakt följer nedan:

This study introduces issue decision salience as a mechanism for understanding how issue ownership processes impact vote choice, using panel data from the 2006 Swedish national elections. A model is developed probing the multiple influences of news attention and discussion on issue decision salience, party evaluation, candidate evaluation, and vote decision. The results suggest that a synthesis of agenda setting and priming with issue ownership offers a valuable framework for documenting how issue salience might affect ballot choice.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt nummer av Political Communication Report

Nu har det senaste numret av Political Communication Report, nyhetsbrevet för sektionerna för politisk kommunikation inom International Communication Association (ICA) och American Political Science Association (APSA), precis släppts. För den som vill följa forskning kring politisk kommunikation kan det rekommenderas. Det här numret innehåller bland annat intervjuer med de som vunnit årets olika priser för ”best paper”. Hela nyhetsbrevet kan läsas här.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , | Lämna en kommentar

Kunskapseffekter av att se på nyheter på SVT och TV4

I veckan som gick hölls 2015 års ECREA Political Communication Conference i Odense, Danmark. På den presenterade jag ett nytt paper som handlar om kunskapseffekter av att se på nyheterna på Rapport, Aktuellt och TV4. Syftet med det är att jämföra hur mycket människor lär sig om politik och samhälle av att se på dessa nyhetsprogram samt att jämföra mellan tre tidsperioder som varierar vad gäller den politiska intensiteten: 2014 års valrörelser till Europaparlamentet respektive riksdagen samt en mellanvalsperiod. Titeln på papret är Learning Political News From Television. Comparing Knowledge Effects of Watching Public Service and Commercial TV News, och det kan laddas ner här.

Resultaten visar att det har betydelse vilket nyhetsprogram människor ser. Lite förenklat visar de att kunskapseffekterna om man ser på Rapport i SVT är positiva medan de är obefintliga eller negativa om man ser på Nyheterna i TV4. Vad gäller Aktuellt är kunskapseffekterna svagt positiva, men bara signifikanta vid en av de tre perioder som undersöks.

En viktig slutsats av analyserna är att nyhetsprogrammen i public service-TV bidrar mer till människors kunskaper om politik och samhälle än TV4 Nyheterna, men en annan viktig slutsats är att detta framförallt gäller Rapport. Det väcker en fråga som är central ur ett demokratiskt perspektiv och som borde vara av intresse också för programbolagen: varför bidrar vissa men inte andra nyhetsprogram i TV till positiva kunskapseffekter?

Något säkert svar på den frågan finns inte, men den är värd att forska vidare om. Tills vidare ska jag nu arbeta vidare med detta paper för att sedan skicka in det till någon tidskrift.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Om opinionsmätningar och opinionsjournalistik

Med anledning av dagens undersökning från YouGov – liksom mediernas bevakning av den – känns det som om det finns skäl att påminna om en artikel jag skrev för några år sedan. Rubriken på den var Opinionsmätningsjournalistikens sju dödssynder, och tyvärr pekar allt på att medierna fortsätter hemfalla åt dessa.

När den skrevs var standarden fortfarande att opinionsmätningarna byggde på slumpmässiga urval, men över tid har det blivit allt vanligare med opinionsundersökningar som bygger på självselekterande urval, det vill säga att människor själva kan anmäla sig. Den typen av mätningar må vara billigare att göra men de är också mindre pålitliga.

Ett exempel på sådana mätningar är YouGov, ett annat är Aftonbladets Sverige tycker.  Bland annat Anders Sundell har riktad hård men rättvisande kritik mot sådana undersökningar, och hans inlägg är verkligen värt att läsa en dag som denna. Detsamma gäller ett tidigare inlägg av Henrik Oscarsson som handlar om felmarginaler i opinionsundersökningar.

Ytterligare ett mycket läsvärt inlägg publicerades idag av Daniel Walther på bloggen maktochpolitik. Där försöker han bland annat besvara frågan om hur populärt SD egentligen är.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny bok: Handbok i journalistikforskning (2015)

Nu har den nya boken Handbok i journalistforskning (Studentlitteratur, 2015) precis kommit från tryckeriet. Boken är redigerad av Michael Karlsson och mig, och innehåller totalt 28 kapitel skrivna av en lång rad av Sveriges ledande journalistik- och medieforskare.

Idén till boken kommer från den internationella litteraturen, där handböcker på olika områden är ganska vanliga. Med handbok avses då inte böcker om ”så här gör man”, utan böcker som sammanfattar vad forskningen  inom ett utvalt område visar. Den grundläggande idén är  att läsarna inom ramen för en och samma bok ska få en god och heltäckande orientering om vilka de viktigaste forskningsinriktningarna och forskningsresultaten inom ett visst område är. Därmed bidrar handböcker till att definiera ett visst forskningsområde, samtidigt som de fungerar som en effektiv genväg om man behöver orientera sig i och snabbt läsa in sig på ett område.

Utifrån detta behandlar varje kapitel som ingår i Handbok i journalistikforskning ett visst område inom journalistikforskningen, och på respektive område går varje kapitel igenom vilka de viktigaste teorierna är samt vad både svensk och internationell forskning visar. Det ger boken både en bredd och ett djup, vilket förhoppningsvis ska innebära att den blir ett värdefullt tillskott på landets alla journalistutbildningar men också för alla andra som är intresserad av vad journalistikforskningen handlar om och har visat.

Totalt består boken består av sex delar och 28 kapitel, vart och ett skrivet av experter på respektive områden:

Del I: Introduktion

1. Inledning, av Michael Karlsson och Jesper Strömbäck

2. Journalistiken i ett jämförande perspektiv, av Henrik Örnebring & Gunnar Nygren

Del II: Journalistikens historia

3. Brytpunkter i svensk medie- och journalistikhistoria, av Lennart Weibull

4. Journalistiken som profession, av Gunnar Nygren

5. Journalistutbildningens historia, av Elin Gardeström

Del III: Journalistikens ideal och produktionsvillkor

6. Filosofiska grunder för journalistisk etik, av Mia-Marie Hammarlin & Susanne Wigorts Yngvesson

7. Medieetik, mediekritik och ansvar, av Torbjörn von Krogh & Göran Svensson

8. Journalistiken och organisationen, av Ulrika Andersson

9. Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar, av Jesper Strömbäck

10. Teorier om mediernas ekonomiska strategier, av Mart Ots

Del IV: Journalistiken och dess innehåll

11. Journalistiken, objektiviteten och partiskheten, av Bengt Johansson

12. Sportjournalistik, av Jesper Enbom & Eric Carlsson

13. Ekonomijournalistik, av Maria Grafström

14. Miljöjournalistik, av Monika Djerf-Pierre & Ulrika Ulausson

15. Kulturjournalistik, av Anna Roosvall, Andreas Widholm & Kristina Riegert

16. Bildjournalistikens innehåll, av Maria Nilsson

17. Politisk nyhetsjournalistik, av Jesper Strömbäck

Del V: Journalistiken, publiken och samhället

18. Journalistiska drev och skandaljournalistik, av Lars Nord

19. Journalistiken och den etniska mångfalden, av Heike Graf

20. Journalistikens dagordningar och gestaltningar, av Adam Shehata

21. Public service som ideal och verklighet, av Anna Maria Jönsson

22. Journalistikens publiker, av Ingela Wadbring

Del VI: Journalistiken, tekniken och framtidens medielandskap

23. Medieanvändare som nyhetsproducenter, av Kristoffer Holt

24. Den digitaliserade journalistiken 1.0, av Michael Karlsson

25. Datorn i journalistiken – och datorn som journalist, av Christer Clerwall

26. Den globala journalistiken, av Peter Berglez

27. Gamla medier möter nya medier, av Anders Olof Larsson

28. Det journalistiska  arbetets förändring, av Henrik Örnebring

Tillsammans ger dessa kapitel en unik och samlad bild av svensk journalistikforskning och av de viktigaste teorierna och resultaten. Som redaktörer för boken vill jag och Michael Karlsson passa på att rikta ett stort tack till alla inblandade för allt ert arbete med att gå igenom och sammanfatta forskningsläget på era olika områden. Vi vill också rikta ett tack till alla som var med och röstade fram omslaget!

Mer information om boken finns på Studentlitteraturs hemsida. Där kan de som undervisar också beställa ett gratis provexemplar. Boken går nu även att beställa via de vanliga bokhandlarna, online eller offline.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om de förändrade medielandskapen och den sociala sammanhållningen

FramtidsantologiPå ett seminarium i Almedalen igår presenterade Digitaliseringskommissionen den nya boken Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter. Boken är ett delbetänkande från Digitaliseringskommissionen, och i den medverkar jag med ett kapitel som handlar om Framtidens medielandskap, demokratin och den sociala sammanhållningen.

Kapitlet består av fyra delar. I den första delen diskuterar jag forskning om social sammanhållning – vad som på engelska brukar kallas social cohesion. Av den diskussionen framgår att medier och medieanvändning kan antas ha en stor betydelse för vad som kan karaktäriseras som subjektiv social sammanhållning. I den andra delen analyserar jag därför medielandskapets förändringar, med fokus på människors medieanvändning. I den tredje delen fördjupar jag diskussionen om olika faktorer som påverkar människors medieanvändning och olika mekanismer som redan har eller riskerar att leda till en ökad fragmentering och polarisering av medieanvändningen. I den fjärde och avslutande delen diskuterar jag kort hur medielandskapet och medianvändningen kan förväntas utvecklas i framtiden och vilken betydelse det kan komma att få för den sociala sammanhållningen.

Hela antologin kan laddas ner gratis via Digitaliseringskommissionens hemsida. Mitt kapitel ska ses som en del av forskningsprojektet De förändrade medielandskapen och demokratin, finansierat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Som en del av det projektet medverkade jag också med ett kapitel i den senaste SOM-boken – Fragment – som presenterades förra veckan. Titeln på det kapitlet är Social sammanhållning och medieanvändning.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar