Under den senaste tiden har diskussionen om de förändrade medielandskapen varit intensiv. I den debatten finns det två huvudspår. Det ena huvudspåret handlar om hur journalistiken och den journalistiska bevakningen av politik och samhälle försvagas när exempelvis TV4 lägger ned sina lokala nyhetssändningar samtidigt som lokaltidningar runt om i landet stänger en rad lokala redaktioner, och samtidigt som de redaktionella resurserna minskas och redaktionell personal sägs upp. Det andra huvudspåret handlar om hur mediekonsumtionen förändras, bland annat om hur intresset för politik och samhälle allt mer påverkar hur mycket människor följer nyhetsmedierna med ökade klyftor mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare som följd, men också om hur nyhetskonsumtionen rör sig från traditionella till nya plattformar och tendensen att människor i högre utsträckning söker sig till (digitala och sociala) medier som bekräftar deras egna verklighetsuppfattningar och åsikter.

Frågan är hur denna utveckling påverkar demokratin. Utifrån tidigare tidigare teori och forskning finns det mycket som talar för att vi går mot en framtid med ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor mellan olika grupper, men också försvagad social sammanhållning i takt med att människors mediekonsumtion allt mer fragmenteras och att människor som en konsekvens av detta i allt mindre utsträckning delar samma verklighetsuppfattningar.

Än så länge är utvecklingen dock bara i sin början, och en stor del av den tidigare forskningen har utförts i andra länder med andra förutsättningar och villkor. Det finns därför mycket som vi inte vet om vad som – mer i detalj – präglar medieutvecklingen och vilka mekanismer som är verksamma och kan förklara de förändringar som sker.

Mot den bakgrunden är jag mycket glad över ett nytt forskningsprojekt som jag fått beviljat, och som finansieras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Titeln på forskningsprojektet är  De förändrade medielandskapen och dess demokratiska utmaningar, och det ska pågå under tre år. I projektet ingår att följa medieutvecklingen och försöka besvara frågor som:

– Över tid, hur förändras människors medie- och nyhetskonsumtion?

– Över tid, hur förändras betydelsen av demografiska och preferensbaserade faktorer när det gäller att förklara människors nyhetskonsumtion?

– Över tid, hur ser sambanden mellan människors nyhetskonsumtion och deras politiska deltagande ut och bidrar medieutvecklingen till ökade deltagandeklyftor mellan grupper?

– Över tid, hur ser sambanden mellan människors nyhetskonsumtion och deras politiska kunskaper ut och bidrar medieutvecklingen till ökade kunskapsklyftor mellan grupper?

– Över tid, hur ser sambanden mellan människors nyhetskonsumtion och deras åsikter och verklighetsuppfattningar ut och bidrar medieutvecklingen till minskad social sammanhållning?

– Över tid, vad utmärker de grupper och individer som är icke-användare av nyhetsmedier?

– Vad innebär förändringarna av det svenska medielandskapet och dess konsekvenser för demokratin och dess förmåga att fungera?

I projektet ingår bland annat att göra panelundersökningar där samma personer tillfrågas vid flera tillfällen. Den typen av undersökningar är relativt sällsynta jämfört med traditionella opinionsundersökningar, men poängen med panelundersökningar är att de gör det möjligt att följa (i det här fallet) förändringar av människors mediekonsumtion på individnivå. Därmed kan man också undersöka orsakssamband med en mycket högre grad av säkerhet än i vanliga opinionsundersökningar, som i strikt mening bara kan undersöka samband men inte i vilken riktning sambanden går. I arbetet med panelundersökningarna har jag inlett ett samarbete med Novus, vilket ska bli intressant att utveckla.

Det ska bli oerhört intressant att arbeta med detta projekt, som både demokratiskt och samhälleligt men även inomvetenskapligt har stor relevans för vår förståelse för medieutvecklingen och dess konsekvenser.