En av de tydligaste tendenserna i svensk (och utländsk) politisk nyhetsjournalistik är tendensen att gestalta politik som spel och strategi snarare än som sakfrågor. Lite förenklat innebär det att nyheterna fokuserar på politik som strategier och taktiker för att vinna väljare och fördelar i kampen om makt, på opinionsmätningar och på hur politik bedrivs, istället för att fokusera på politikens innehåll.

Både i Sverige och i andra länder har flera studier visat att gestaltningarna av politik som spel och strategi bidrar till ökad politisk misstro. För svensk del visade exempelvis Adam Shehata och jag att gestaltningarna av politik som spel och strategi under valrörelsen 2010 bidrog både till sjunkande politiskt förtroende och sjunkande politisk intresse (se kapitlet ”Medieeffekter under svenska valrörelser” i Kampen om opinionen). En möjlig förklaring är att dessa gestaltningar framställer det som om politiker drivs av en begäran efter makt och inflytande snarare än av en vilja att förbättra samhället.

En obesvarad fråga har samtidigt varit om spelgestaltningarna av politik också påverkar förtroendet för nyhetsmedierna själva. Detta är därför huvudfrågan i den nya artikeln Contagious Media Effects: How Media Use and Exposure to Game-Framed News Influence Media Trust, skriven tillsammans med Adam Shehata och David Nicolas Hopmann och publicerad i Mass Communication and Society. I den undersöker vi också hur användning av olika nyhetsmedier påverkar förtroendet för samma nyhetsmedier.

När det gäller hur användning av olika nyhetsmedier påverkar förtroendet för samma nyhetsmedier visar resultaten att det finns ett positivt orsakssamband. Intressant nog visar de också att läsning av kvällstidningar leder till sjunkande förtroende för andra nyhetsmedier.

När det gäller betydelsen av hur nyhetsmedierna gestaltar politik visar resultaten att exponering för gestaltningar av politik som spel och strategi inte bara leder till sjunkande förtroende för politiker, utan också för nyhetsmedierna . Detta gäller samtliga de nyhetsmedier vi undersöker – utom kvällstidningarna. Där visar resultaten tvärtom att exponering för gestaltningar av politik som spel och strategi leder till ökat förtroende för kvällstidningarna.

Exakt varför kvällstidningarna avviker så mycket är svårt att veta och något som vi behöver forska mer kring. För övriga nyhetsmedier (SVT, SR, morgontidningar) är mönstret dock tydligt: när nyheterna gestaltar politik som spel och strategi snarare än som sakfrågor leder det till sjunkande förtroende för nyhetsmedierna. Och som andra studier har visat: till sjunkande förtroende för politiker och till sjunkande politiskt intresse.

Med tanke på att gestaltningarna av politik som spel och strategi är så vanligt förekommande är dessa resultat oroväckande. Inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. Men de borde också oroa nyhetsmedierna själva: om nu gestaltningarna av politik som spel och strategi minskar såväl det politiska intresset som förtroendet för nyhetsmedierna själva riskerar nyhetsmedierna att underminera sin egen ställning. Och är det något de skulle behöva för att kunna konkurrera om människors uppmärksamhet och tid är det ökat förtroende.

Om det är den negativa nyheten är den positiva nyheten att makten att förändra detta ligger hos nyhetsmedierna själva. Det är de som har den främsta makten över hur de gestaltar politik. Genom att i ökad grad gestalta politik som sakfrågor skulle nyhetsmedierna inte bara bidra till att stärka demokratin genom ökat politiskt intresse och ökat politiskt förtroende, utan också till att stärka förtroendet för sig själva.

– – – – – – – – – – – – –

För den som är intresserad av att läsa studien kan den laddas ner – men tyvärr inte gratis – via tidskriften. Artikelns abstrakt följer nedan:

The purpose of this study is to investigate the extent to which trust in media is affected by personal media use and the framing of politics as a strategic game. The study is based on a four-wave panel survey matched with media content data, which allows us to investigate not only correlations but also individual-level effects on media trust. In accordance with previous research, our analyses show that the use of specific media types leads to more trust in those specific media. The results also show that media framing of politics as a strategic game has a negative effect on trust in the media. The more citizens are exposed to game-framed news, the less they tend to trust the media, with the exception of tabloid newspapers. Overall, these results lend support to the assumption of contagious effects of game-framed news. In a concluding section, we sum up our results and discuss the implications of our findings.