Ägnar sig medierna åt mörkläggning?

Publicerat den januari 12, 2016 av jesperstromback

NamnlöstUnder de senaste dagarna har kritiken mot medierna – och i synnerhet Dagens Nyheter – för att ägna sig åt mörkläggning varit hård. Som journalistikforskare har jag följt den debatten med intresse, men också med  frustration. Nog finns det mycket man kan vara kritiskt mot när det gäller nyhetsmedierna och journalistiken, men debatten bortser i princip helt från all den forskning som finns kring faktorer som påverkar journalistikens innehåll. Dit hör inte minst att mediernas format alltid är begränsade medan verkligheten är obegränsad. Det gör att journalistik i mycket hög grad handlar om att välja och välja bort, och i den processen har nyhetsvärderingar och redaktionella resurser oändligt mycket större betydelse än vad olika teorier om ”mörkläggning” gör gällande.

Idag blev jag också intervjuad om detta i Resumé. För den som vill läsa intervjun finns den här. För den som verkligen vill förstå journalistiken – både dess brister och förtjänster – finns det en mängd böcker som kan rekommenderas. Dit hör inte minst den Handbok i journalistikforskning som jag tillsammans med Michael Karlsson gav ut för några månader sedan. I den skriver jag bland annat ett kapitel som handlar just om nyhetsurval och nyhetsvärdering.

Publicerat i Aktuellt, I medierna | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Året som gick och året som kommer

Publicerat den januari 4, 2016 av jesperstromback

2015 har nu lagts till handlingarna och vi står inför ett nytt år. För egen del känns det som ett viktigt årsskifte, inte minst eftersom 2016 kommer att innebära stora personliga förändringar.

Det främsta skälet är att jag den 1 februari tillträder som ny professor i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet. Efter hela 18 år som anställd vid Mittuniversitetet – om än med avbrott för bland annat arbetet inom Framtidskommissionen och gästforskande utomlands – och 25 år i Sundsvall är det dags att byta både stad och universitet.

Det ska bli mycket spännande, och jag ser verkligen fram emot de nya utmaningar som väntar och att lära känna och arbeta med alla nya kollegor. Jag ser också fram emot att flytta till Göteborg, en stad där jag är född men aldrig egentligen har bott.

Om jag ser tillbaka på det gångna året är jag samtidigt i stort sett nöjd med mina egna arbetsinsatser, även om energin inte alltid räckte så långt som jag hade önskat. Trots det lyckades jag, vid sidan av olika papers, publicera två antologier, två internationella tidskriftsartiklar, nio bokkapitel och två rapporter:MakingSenseMediatization

– Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (Eds.) (2015). Handbok i journalistikforskning. Lund: Studentlitteratur.

– Strömbäck, Jesper & Esser, Frank (red.) (2015). Making Sense of Mediatized Politics. Theoretical and Empirical Perspectives. London: Routledge.

– Hopmann, David, Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper (2015). Contagious Media Effects: How Media Use and Exposure to Game-Framed News Influence Media Trust. Mass Communication and Society, 18(6), 776–798.

– Kiousis, Spiro, Strömbäck, Jesper & McDevitt, Michael (2015). Influence of Issue Decision Salience on Vote Choice: Linking Agenda Setting, Priming, and Issue Ownership. International Journal of Communication, 9, 3347–3368.

– Strömbäck, Jesper (2015). Future Media Environments, Democracy and Social Cohesion. I Digital Opportunities (sid. 97–122). Stockholm: Digitaliseringskommissionen.

– Strömbäck, Jesper (2015). Demokratin och det förändrade medielandskapet. Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor? I Låt fler forma framtiden! Bilaga till betänkande av 2014 års Demokratiutredning – delaktighet och jämlikt inflytande (sid. 205–256). SOU 2015:96. Stockholm: Wolters Kluwer.

– Strömbäck, Jesper (2015). Politisk nyhetsjournalistik. I Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red.), Handbok i journalistikforskning (sid. 299-316). Lund: Studentlitteratur.

– Strömbäck, Jesper (2015). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red.), Handbok i journalistikforskning (sid. 151-168). Lund: Studentlitteratur.

– Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (2015). Inledning. I Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red.), Handbok i journalistikforskning (sid. 19-22). Lund: Studentlitteratur.

– Strömbäck, Jesper (2015). Framtidens medielandskap, demokratin och den sociala sammanhållningen. I Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter. Delbetänkande av Digitaliseringskommissionen (sid. 341–367). SOU 2015:65. Stockholm: Fritzes.

– Strömbäck, Jesper (2015). Social sammanhållning och medieanvändning. I Bergström, Annika, Johansson, Bengt, Oscarsson, Henrik & Oskarson, Maria (red.), Fragment (sid. 63- 79). Göteborg: SOM-institutet.

– Strömbäck, Jesper & Esser, Frank (2015). Introduction: Making Sense of the Mediatization of Politics. I Strömbäck, Jesper & Esser, Frank (red.), Making Sense of Mediatized Politics. Theoretical and Empirical Perspectives (sid. 1-13). London: Routledge.

– Kiousis, Spiro & Strömbäck, Jesper (2015). The Strategic Context of Political Communication. I Holtzhausen, Derina & Zerfass, Ansgar (red.), The Routledge Handbook of Strategic Communication (sid. 383-395). London: Routledge.

– Strömbäck, Jesper (2015). I nationens intresse – en översikt av hur invandring bidrar till Sverige. Stockholm: Reforminstitutet.

– Strömbäck, Jesper (2015). Demokratin och det förändrade medielandskapet. Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor? Stockholm: Regeringskansliet.

Om jag tittar framåt mot 2016 ser det också ut att bli ett spännande och produktivt år. Exakt vilka tidskriftsartiklar och kapitel som kommer att publiceras vet jag inte – en del är under granskning, andra gånger är det svårt att veta vilket år de publiceras – men två böcker kommer jag att ge ut under det nya året.

Den ena är jag redaktör för tillsammans med Toril Aalberg, Frank Esser, Carsten Reinemann och Claes de Vreese. Titeln på boken är Populism and Populist Political Communication in Europe, och den bygger på det EU-finansierade projekt om Populist Political Communication in Europe: Comprehending the Challenge of Mediated Political Populism for Democratic Politics som vi tillsammans leder. Detta blir den första publikationen från projektet, och med tanke på den politiska utvecklingen i Sverige och Europa känns den mycket aktuell.

Även den andra boken, som kommer att släppas i början av april, är i högsta grad aktuell. Titeln är Utan invandring stannar Sverige, och den bygger på en omfattande genomgång av forskning som handlar om hur invandring påverkar mottagarländer som Sverige. Som titeln ger tydligt  besked om är det övergripande resultatet av forskningsgenomgången att invandring i allt väsentligt bidrar till att stärka och utveckla Sverige. Att vara ett land som är öppet för människor från andra länder ligger därför i Sveriges egenintresse, något som kan vara värt att påminna om en dag som denna när id-kontrollerna börjar införas på bussen och tågen mellan Danmark och Sverige. Eller som historikern Dick Harrison har konstaterat: ”invandringen har gett landet en demografisk, kulturell och ekonomisk nettovinst som svårligen kan överskattas. Inte vid ett enda tillfälle har immigrationen varit till långsiktig skada”. I allt väsentligt får den slutsatsen stöd i den forskning jag har tagit del av.

Vid sidan av detta kommer det att komma olika bokkapitel och vetenskapliga tidskriftsartiklar. Jag kommer också att fortsätta med mina uppdrag i bland annat ÖB:s strategiska råd, i insynsrådet för Statens medieråd och i styrelsen för Institutet för framtidsstudier, liksom med jobbet som biträdande redaktör för tidskriften Political Communication. Forskningsmässigt kommer jag framförallt att fokusera på mitt projekt om de förändrade medielandskapen och demokratin.

Sedan vet man aldrig vad som mer kan komma att hända. Tråkigt vore det ju om man visste allt på förhand.

En riktigt God fortsättning önskar jag alla!

Publicerat i Aktuellt, Mer personligt | Märkt , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Om demokratin, medierna och den sociala sammanhållningen

Publicerat den december 29, 2015 av jesperstromback

Under årets sista månad publicerades två nya antologier där jag medverkar med vad som skulle kunna kallas för nygamla kapitel. Den första antologin är Demokratiutredningens forskarantologi, där de har samlat de rapporter som tidigare givits ut inom ramen för Demokratutredningens arbete. Antologin heter Låt fler forma framtiden! Forskarantologi, och i likhet med min tidigare rapport för utredningen heter mitt kapitel Demokratin och det förändrade medielandskapet. Mot ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor? Som titeln antyder handlar kapitlet om det förändrade medielandskapet och vilken betydelse det har fått och kan få när det gäller kunskapsnivåerna och det politiska deltagandet i samhället. Bland annat visar kapitlet att det finns samband mellan medieanvändning och kunskaper om politik och samhälle, men också att det har betydelse vilka medier som man använder sig av. Hela antologin kan laddas ner här.

Den andra antologin har getts ut av Digitaliseringskommissionen, och är en översättning av ett urval av de kapitel som i somras publicerades i deras antologi Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter. I den medverkade jag med kapitlet Framtidens medielandskap, demokratin och den sociala sammanhållningen, som analyserar vilken betydelse som förändringarna av medielandskapet har – och i framtiden kan tänkas få – för den sociala sammanhållningen. Den engelska antologin heter Digital Opportunities, och mitt eget översatta kapitel har rubriken Future media environments, democracy and social cohesion. Hela antologin kan laddas ner här.

För sista gången i år har jag idag uppdaterat sidorna med alla mina publikationer och med mina engelska publikationer. Om jag räknar rätt innebär de nya publikationerna att jag hittills har publicerat 195 böcker, antologier, kapitel, tidskriftsartiklar och rapporter. Det känns inte helt fel.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om svenska valrörelser

Publicerat den december 15, 2015 av jesperstromback

9780199665679Nu har den nya Oxford Handbook of Swedish Politics, redigerad av Jon Pierre, precis kommit från trycket. Det är en imponerande bok, vars 50 kapitel täcker alla möjliga aspekter av svensk politik, från välfärdsstaten, konstitutionen, partisystemet, väljarbeteendet och den offentliga administrationen och myndighetssystemet till bland annat Sveriges internationella relationer, relationerna till EU och processerna genom vilka politiken formas.

Själv har jag fått äran att bidra med ett kapitel som handlar om Swedish Election Campaigns. Kapitlet behandlar bland annat väljarrörligheten, hur människor skaffar sig information om politik och samhälle, hur medierna bevakar svenska valrörelser, hur partierna bedriver sina valkampanjer samt kampanj- och medieeffekter. Teoretiskt utgår jag i första hand från teorier kring professionalisering och politikens medialisering. Eftersom det handlar om ett kapitel i en handbok är syftet i första hand att ge en översikt av svenska valrörelser och forskningen på det området.

Mer information om boken finns på förlagets hemsida. Via Google går det också att läsa delar av boken. Om någon är intresserad av att läsa mitt kapitel är det bara att skicka ett mail (jesper@jesperstromback.com).

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny artikel om mediekonsumtion och politisk misstro

Publicerat den december 14, 2015 av jesperstromback

Nu har det senaste numret av International Journal of Press/Politics precis publicerats online, och i det medverkar jag med en artikel skriven tillsammans med Monika Djerf-Pierre och Adam Shehata. Titeln på artikeln är A Question of Time? A Longitudinal Analysis of the Relationship between News Media Consumption and Political Trust.

Syftet med studien (som bygger på de nationella SOM-undersökningarna)  är lite förenklat att undersöka hur sambandet mellan mediekonsumtion och politisk misstro har förändrats under tidsperioden 1986–2013. Utgångspunkten är att det finns tämligen mycket forskning kring detta samband, men ingen studie som fokuserar på om sambandet har förändrats över tid. Samtidigt medför de omfattande förändringar som har skett av medielandskapet och människors mediekonsumtion att man inte kan utgå från att sambanden är stabila över tid. Att studier under 1990-talet exempelvis visar att det finns ett positivt eller negativt samband behöver inte betyda att detsamma gäller idag.

Om man tittar på tidigare forskning är ett återkommande mönster att enkätundersökningar visar att det finns positiva, men svaga, samband mellan mediekonsumtion och politiskt förtroende. Detsamma visar vår studie, och trots alla förändringar av medielandskapen och människors mediekonsumtion är sambandet påfallande stabilt. Samtidigt finns det skillnader mellan olika medier. Medan sambandet med politiskt förtroende är positivt när det gäller tittande på TV-nyheter i public service och läsning av morgontidningar finns det inget signifikant samband när det gäller tittande på TV-nyheter i kommersiella kanaler eller läsning av kvällstidningar. Om man bara tittar på läsning av kvällstidningar på papper (ej online) är sambandet med politiskt förtroende dock negativt. Ett intressant resultat är samtidigt att det positiva sambandet mellan att titta på public service och politiskt förtroendet försvagas något över tid.

För den som är intresserad kan artikeln laddas ner via tidskriftens hemsida. Det går också att maila mig (jesper@jesperstromback.com) så kan jag skicka artikeln. Artikelns abstrakt följer nedan:

Although there is plenty of research investigating the linkages between news media use and political distrust, virtually all of these studies focus on the impact of media use on political distrust at a particular point in time. At the same time, the transition from low-choice to high-choice media environments suggests that the relationship might not be stable across time. Whatever the linkages between news media use and political distrust were in the 1980s, 1990s, or 2000s, it cannot a priori be assumed that those linkages are the same or of equal strength today. Against this background, the purpose of this paper is to investigate the changing relationship between news media use and political trust across time. Among other things, the results show that there is a positive linkage between news media use and political trust but also that for some media, this relationship weakens across time.

 

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny studie om förtroendet för medierna

Publicerat den december 1, 2015 av jesperstromback

En av de tydligaste tendenserna i svensk (och utländsk) politisk nyhetsjournalistik är tendensen att gestalta politik som spel och strategi snarare än som sakfrågor. Lite förenklat innebär det att nyheterna fokuserar på politik som strategier och taktiker för att vinna väljare och fördelar i kampen om makt, på opinionsmätningar och på hur politik bedrivs, istället för att fokusera på politikens innehåll.

Både i Sverige och i andra länder har flera studier visat att gestaltningarna av politik som spel och strategi bidrar till ökad politisk misstro. För svensk del visade exempelvis Adam Shehata och jag att gestaltningarna av politik som spel och strategi under valrörelsen 2010 bidrog både till sjunkande politiskt förtroende och sjunkande politisk intresse (se kapitlet ”Medieeffekter under svenska valrörelser” i Kampen om opinionen). En möjlig förklaring är att dessa gestaltningar framställer det som om politiker drivs av en begäran efter makt och inflytande snarare än av en vilja att förbättra samhället.

En obesvarad fråga har samtidigt varit om spelgestaltningarna av politik också påverkar förtroendet för nyhetsmedierna själva. Detta är därför huvudfrågan i den nya artikeln Contagious Media Effects: How Media Use and Exposure to Game-Framed News Influence Media Trust, skriven tillsammans med Adam Shehata och David Nicolas Hopmann och publicerad i Mass Communication and Society. I den undersöker vi också hur användning av olika nyhetsmedier påverkar förtroendet för samma nyhetsmedier.

När det gäller hur användning av olika nyhetsmedier påverkar förtroendet för samma nyhetsmedier visar resultaten att det finns ett positivt orsakssamband. Intressant nog visar de också att läsning av kvällstidningar leder till sjunkande förtroende för andra nyhetsmedier.

När det gäller betydelsen av hur nyhetsmedierna gestaltar politik visar resultaten att exponering för gestaltningar av politik som spel och strategi inte bara leder till sjunkande förtroende för politiker, utan också för nyhetsmedierna . Detta gäller samtliga de nyhetsmedier vi undersöker – utom kvällstidningarna. Där visar resultaten tvärtom att exponering för gestaltningar av politik som spel och strategi leder till ökat förtroende för kvällstidningarna.

Exakt varför kvällstidningarna avviker så mycket är svårt att veta och något som vi behöver forska mer kring. För övriga nyhetsmedier (SVT, SR, morgontidningar) är mönstret dock tydligt: när nyheterna gestaltar politik som spel och strategi snarare än som sakfrågor leder det till sjunkande förtroende för nyhetsmedierna. Och som andra studier har visat: till sjunkande förtroende för politiker och till sjunkande politiskt intresse.

Med tanke på att gestaltningarna av politik som spel och strategi är så vanligt förekommande är dessa resultat oroväckande. Inte minst ur ett demokratiskt perspektiv. Men de borde också oroa nyhetsmedierna själva: om nu gestaltningarna av politik som spel och strategi minskar såväl det politiska intresset som förtroendet för nyhetsmedierna själva riskerar nyhetsmedierna att underminera sin egen ställning. Och är det något de skulle behöva för att kunna konkurrera om människors uppmärksamhet och tid är det ökat förtroende.

Om det är den negativa nyheten är den positiva nyheten att makten att förändra detta ligger hos nyhetsmedierna själva. Det är de som har den främsta makten över hur de gestaltar politik. Genom att i ökad grad gestalta politik som sakfrågor skulle nyhetsmedierna inte bara bidra till att stärka demokratin genom ökat politiskt intresse och ökat politiskt förtroende, utan också till att stärka förtroendet för sig själva.

– – – – – – – – – – – – –

För den som är intresserad av att läsa studien kan den laddas ner – men tyvärr inte gratis – via tidskriften. Artikelns abstrakt följer nedan:

The purpose of this study is to investigate the extent to which trust in media is affected by personal media use and the framing of politics as a strategic game. The study is based on a four-wave panel survey matched with media content data, which allows us to investigate not only correlations but also individual-level effects on media trust. In accordance with previous research, our analyses show that the use of specific media types leads to more trust in those specific media. The results also show that media framing of politics as a strategic game has a negative effect on trust in the media. The more citizens are exposed to game-framed news, the less they tend to trust the media, with the exception of tabloid newspapers. Overall, these results lend support to the assumption of contagious effects of game-framed news. In a concluding section, we sum up our results and discuss the implications of our findings.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , | 2 kommentarer

Ny artikel om dagordningsteorin, sakägarskap och röstning

Publicerat den november 5, 2015 av jesperstromback

I dagarna har Spiro Kiousis, Mike McDevitt och jag precis publicerat en ny studie med titeln Influence of Issue Decision Salience on Vote Choice: Linking Agenda Setting, Priming, and Issue Ownership. Artikeln är publicerad i tidskriften International Journal of Communication.

Artikeln har både ett teoretiskt och ett empiriskt syfte. Teoretiskt är ambitionen att länka samman teorin om mediernas dagordningsmakt med teorierna om sakägarskap (issue ownership) och priming. Empiriskt undersöker vi utifrån detta vilken betydelse det hade om man i valet 2006 ansåg att arbetslösheten var den viktigaste politiska frågan för  sannolikheten att rösta på socialdemokraterna. Anledningen till att vi empiriskt fokuserar på arbetslöshetsfrågan och röstande på socialdemokraterna är att det var den viktigaste frågan i valet 2006 samtidigt som socialdemokraterna traditionellt anses ”äga” frågan. Anledningen att vi fokuserar på valet 2006, som annars inte känns särskilt aktuellt, är att vi där hade tillgång till data inte bara om hur viktiga människor ansåg att olika frågor var, utan också om hur viktig de ansåg att arbetslöshetsfrågan var när de gick och röstade och om hur de ansåg att socialdemokraterna hade hanterat frågan. Vi hade där också tillgång till data om människors bedömningar av alla partiledare, inklusive Göran Persson.

Studien kommer fram till flera resultat, bland annat att det fanns ett negativt samband mellan hur viktig människor ansåg att arbetslöshetsfrågan var för hur man röstade, hur man bedömde Göran Persson samt sannolikheten att rösta på socialdemokraterna. Ju viktigare man ansåg att  arbetslöshetsfrågan var för hur man röstade, desto mindre var sannolikheten att rösta på socialdemokraterna och desto mindre positivt inställd var man till Göran Persson.

Tidskriften som artikeln är publicerad i är en så kallad open access-tidskrift, så artikeln kan laddas ner gratis från tidskriftens hemsida. Artikelns abstrakt följer nedan:

This study introduces issue decision salience as a mechanism for understanding how issue ownership processes impact vote choice, using panel data from the 2006 Swedish national elections. A model is developed probing the multiple influences of news attention and discussion on issue decision salience, party evaluation, candidate evaluation, and vote decision. The results suggest that a synthesis of agenda setting and priming with issue ownership offers a valuable framework for documenting how issue salience might affect ballot choice.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt nummer av Political Communication Report

Publicerat den oktober 13, 2015 av jesperstromback

Nu har det senaste numret av Political Communication Report, nyhetsbrevet för sektionerna för politisk kommunikation inom International Communication Association (ICA) och American Political Science Association (APSA), precis släppts. För den som vill följa forskning kring politisk kommunikation kan det rekommenderas. Det här numret innehåller bland annat intervjuer med de som vunnit årets olika priser för ”best paper”. Hela nyhetsbrevet kan läsas här.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , | Lämna en kommentar

Kunskapseffekter av att se på nyheter på SVT och TV4

Publicerat den augusti 30, 2015 av jesperstromback

I veckan som gick hölls 2015 års ECREA Political Communication Conference i Odense, Danmark. På den presenterade jag ett nytt paper som handlar om kunskapseffekter av att se på nyheterna på Rapport, Aktuellt och TV4. Syftet med det är att jämföra hur mycket människor lär sig om politik och samhälle av att se på dessa nyhetsprogram samt att jämföra mellan tre tidsperioder som varierar vad gäller den politiska intensiteten: 2014 års valrörelser till Europaparlamentet respektive riksdagen samt en mellanvalsperiod. Titeln på papret är Learning Political News From Television. Comparing Knowledge Effects of Watching Public Service and Commercial TV News, och det kan laddas ner här.

Resultaten visar att det har betydelse vilket nyhetsprogram människor ser. Lite förenklat visar de att kunskapseffekterna om man ser på Rapport i SVT är positiva medan de är obefintliga eller negativa om man ser på Nyheterna i TV4. Vad gäller Aktuellt är kunskapseffekterna svagt positiva, men bara signifikanta vid en av de tre perioder som undersöks.

En viktig slutsats av analyserna är att nyhetsprogrammen i public service-TV bidrar mer till människors kunskaper om politik och samhälle än TV4 Nyheterna, men en annan viktig slutsats är att detta framförallt gäller Rapport. Det väcker en fråga som är central ur ett demokratiskt perspektiv och som borde vara av intresse också för programbolagen: varför bidrar vissa men inte andra nyhetsprogram i TV till positiva kunskapseffekter?

Något säkert svar på den frågan finns inte, men den är värd att forska vidare om. Tills vidare ska jag nu arbeta vidare med detta paper för att sedan skicka in det till någon tidskrift.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Om opinionsmätningar och opinionsjournalistik

Publicerat den augusti 20, 2015 av jesperstromback

Med anledning av dagens undersökning från YouGov – liksom mediernas bevakning av den – känns det som om det finns skäl att påminna om en artikel jag skrev för några år sedan. Rubriken på den var Opinionsmätningsjournalistikens sju dödssynder, och tyvärr pekar allt på att medierna fortsätter hemfalla åt dessa.

När den skrevs var standarden fortfarande att opinionsmätningarna byggde på slumpmässiga urval, men över tid har det blivit allt vanligare med opinionsundersökningar som bygger på självselekterande urval, det vill säga att människor själva kan anmäla sig. Den typen av mätningar må vara billigare att göra men de är också mindre pålitliga.

Ett exempel på sådana mätningar är YouGov, ett annat är Aftonbladets Sverige tycker.  Bland annat Anders Sundell har riktad hård men rättvisande kritik mot sådana undersökningar, och hans inlägg är verkligen värt att läsa en dag som denna. Detsamma gäller ett tidigare inlägg av Henrik Oscarsson som handlar om felmarginaler i opinionsundersökningar.

Ytterligare ett mycket läsvärt inlägg publicerades idag av Daniel Walther på bloggen maktochpolitik. Där försöker han bland annat besvara frågan om hur populärt SD egentligen är.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar