Tillbaka från Karlstad

Publicerat den februari 17, 2010 av jesperstromback

Nu är jag tillbaka i Sundsvall igen efter några dagar i Stockholm och Karlstad. I Karlstad deltog jag bland annat på Informatörsdagen 2010 med en föreläsning på temat Den medialiserade valrörelsen. Andra föreläsare på Informatörsdagen var bland andra Sofia Mirjamsdotter, Paul Ronge, Pär Henriksson (m) och Karin Pettersson (s).

Även om jag tyvärr var tvungen att åka innan Pär Henriksson och Karin Pettersson hade sin diskussion kring frågan Vad avgör vilka som vinner valet? var det kul och intressant att få vara med under delar av dagen. Jag är också imponerad över det arbete som ligger bakom Informatörsdagen, inte minst med tanke på att den i huvudsak anordnades av endast tre studenter, aktiva i Informationsprogrammets studentförening Inferno: Sofie Norén Cermén, Emma Dorward och Sara Wall. De har verkligen lagt ner ett omfattande arbete, och genomförde arrangemanget på ett mycket trevligt och professionellt sätt. Ett sådant engagemang och driv är både imponerande och inspirerande.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Nytt uppdrag i Riksrevisionens vetenskapliga råd

Publicerat den februari 16, 2010 av jesperstromback

Nu är det klart att jag blivit förordnad som ledamot i Riksrevisionens vetenskapliga råd för en period på tre år, tillsammans med sex andra professorer från olika vetenskapliga discipliner. Riksrevisionen främsta uppgift är att granska den statliga verksamheten och därmed bidra till god resursanvändning och en effektiv förvaltning i staten, vilket är en mycket viktig uppgift. Det ska därför bli mycket intressant att medverka i och bidra till arbetet i deras vetenskapliga råd.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Call for Papers: ”Branding in Political Markets”

Publicerat den februari 16, 2010 av jesperstromback

CALL FOR PAPERS

Special Issue of the Journal of Political Marketing on

“Branding in Political Markets”

Editors: Dr. Gareth Smith and Dr. Catherine Needham,
Loughborough University Business School, and Queen Mary, University of London, UK

We invite you to submit an abstract of approximately one page for consideration by the editors. Authors whose abstracts are accepted will submit an article of approximately 4,000 – 6,000 words for review in our Special Issue of the Journal of Political Marketing on the above theme.

The idea is to bring together in one volume current thinking on the use (and abuse) of branding in politics.  This may take a managerial ‘how political parties brand’ approach.  Alternatively, it may adopt a more voter-centric approach and seek to research how the political brand is perceived by the electorate.  Whichever, rather than descriptive papers we are looking for theoretical contributions (strong, well conceptualized papers) and empirical research (qualitative or quantitative methods) to develop our understanding of the field.  We are particularly interested in new approaches to the area; encouraging the cross-over of ideas from practice, political science and communications to produce new perspectives and research agendas.

Important Dates and Deadlines:

Submission of Abstracts                              29 March 2010
Notification of Inclusion                              April 2010
Submission of Manuscripts:                        September 2010
Initial Round of Reviews:                             December 2010
Resubmission of Revised Manuscripts:     March 2011
Notification of Final Decisions:                   May 2011
Final Papers Due:                                           June 2011
Anticipated publication in print:                First Quarter 2012.


Specific Focus of the Special Issue
Articles considering branding within politics have begun to appear in mainstream marketing journals (e.g. European Journal of Marketing, Journal of Marketing Management, Marketing Theory, Journal of Brand Management), political science journals (Political Studies, Annals of the American Academy of Political Social Science) as well as in the Journal of Political Marketing. In recognition of this growth and as a statement of the development of this important research stream, we are proposing the first special edition devoted entirely to research on branding in politics.  Given the diversity of those researching the area we welcome submissions from political science, communications and marketing/business academics as well as from practitioners. Although not a comprehensive listing, we are particularly interested in receiving papers that address themes in the following areas:

1.    The definition and scope of branding within politics.  The problems/ethical considerations of applying branding ideas to politics.
2.    Branding as strategy, relationship marketing and the permanent campaign.
3.    Branding case studies at national, supranational and local levels within political markets.  For example, branding in US Primary/Presidential elections, EU elections, mayoral and local government elections.
4.    Branding by minor and extreme parties as well as by mainstream parties.
5.    The use of re-branding to reposition within the political marketplace.  Also, the use of branding to better position parties over time.
6.    Branding as consumer learning; interaction with other voter heuristics
7.    The measuring of political brands in terms of brand associations, brand image, brand personality, brand values, brand heritage, brand properties and so on.
8.    Conceptualising/measuring the brand equity of political parties.
9.    The interaction between branding and policy formation/promotion.
10.    The politician as the brand; the interaction between politicians and political parties in brand image development.
11.    Internal brand development: the role of politicians, party staff and external consultants.
12.    Communicating the brand: the use of text, visuals, music, video.
13.    Factors affecting brand image transfer in politics, including media engagement with the brand; the influence of controllable and uncontrollable events in political brand image building.
14.    Comparative branding practices from around the world.
15.    Post modern/critical marketing perspectives of the political brand.

Submissions.
In the first instance, please send your one page abstract to Gareth Smith (I.G.Smith@lboro.ac.uk) or Catherine Needham (c.e.needham@qmul.ac.uk) by 29 March 2010.

Authors are directed to the Journal of Political Marketing for guidance on formatting their article:-

http://www.tandf.co.uk/journals/journal.asp?issn=1537-7857&linktype=44

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Tolkande journalistik

Publicerat den februari 14, 2010 av jesperstromback

I kvällens Agenda diskuterades bland annat de politiska kommentatorernas roll och betydelse. Tyvärr gick diskussionen aldrig på djupet: samtidigt som jag tycker att Agenda är ett bra program händer det allt för ofta att de tar upp så många ämnen att behandlingen av dem stannar på ytan.

I vilket fall, en sak som jag har ingått i mina undersökningar av den svenska valjournalistiken 1998-2006 är hur pass tolkande den är. Undersökningarna omfattar den nyhetsjournalistiska valbevakningen under de tre sista veckorna före valdagen i följande medier: Aktuellt, Rapport, TV4 Nyheterna, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Graden av tolkande journalistik undersöks på två sätt. Till att börja med analyserar jag förekomsten av explicita nyhetsanalyser. Med explicita nyhetsanalyser avses artiklar med vinjetter som ”analys”, ”perspektiv” och liknande, och för TV:s del, inslag där nyhetsuppläsaren intervjuar någon annan journalist i rollen som nyhetsanalytiker.

Under de tre sista veckorna före valet 2006 publicerade de medier som ingår i undersökningarna sammanlagt 74 explicita nyhetanalyser. Det motsvarar sju procent av samtliga artiklar och inslag. Det var en lika stor andel som under valrörelsen 1998, men mindre än de nio procent nyhetsanalyser som publicerades under valrörelsen 2002.

Utifrån detta kan två slutsatser dras. För det första att tolkande journalistik i form av explicita nyhetsanalyser inte har blivit vanligare under de tre sista valrörelserna, för det andra att explicita nyhetsanalyser är vanligt förekommande.

Att enbart utgå från när medierna själva sätter en vinjett som signalerar att artiklarna och inslagen innehåller tolkande journalistik ger dock missvisande resultat. Även artiklar och inslag som på ytan kan ge intryck av att vara ”raka nyhetsartiklar” och ”raka nyhetsinslag” kan ge uttryck för ett tolkande journalistiskt förhållningssätt.

Därför har jag också undersökt huruvida artiklar och inslag huvudsakligen ger uttryck för ett tolkande eller ett beskrivande journalistiskt förhållningssätt. Även om gränsen ibland kan vara svår att dra, visar resultaten att andeln artiklar och inslag som gav uttryck för ett tolkande journalistiskt förhållningssätt uppgick till 36 procent under valrörelsen 2006.

Med andra ord, den tolkande journalistiken är vanligt förekommande. Om det är bra eller dåligt kan variera, eftersom kvaliteten och underlaget för analyserna varierar, men resultaten visar ändå att det är missvisande att se på modern svensk politisk nyhetsjournalistik som enbart beskrivande.

För den som är intresserad av att läsa mer om dessa undersökningar återfinns resultaten i boken Väljarna, partierna och medierna. En studie av politisk kommunikation i valrörelsen 2006 (SNS Förlag) som jag och Lars Nord publicerade förra året.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

DN och nyhetsvärderingen

Publicerat den februari 14, 2010 av jesperstromback

De två senaste dagarna har Dagens Nyheter publicerat närmare fyra helsidor om ett möjligt ”röstfiffel” i Moderaternas provval för Stockholms stad: igår publicerades två sidor, och idag ytterligare två. Det har varit den största politiska nyheten i Dagens Nyheter två dagar i rad.

Vad det hela tycks handla om är att några moderater har värvat nya medlemmar och möjligen betalat deras medlemsavgifter, och sedan uppmanat dessa nya medlemmar att rösta på dem i provvalet. Detta ska ha bidragit till att Moderaterna har ökat antalet medlemmar ”onaturligt” mycket i vissa områden och att vissa moderatera politiker gynnats i provvalet.

Är detta upprörande och en viktig nyhet? Ja, för Moderaterna själva och de moderater som missgynnats i provvalet är det möjligen upprörande och viktigt. Samtidigt handlar det bara om ett provval som helt saknar juridisk betydelse, och som inte berör några andra än Moderaterna i Stockholms stad.

Alltså kan jag inte se att detta skulle vara en så viktig nyhet att den förtjänar fyra helsidor på två dagar, och att få mer uppmärksamhet än några andra politiska nyheter under dessa dagar. Nog måste det finnas politiska händelser och processer i Sverige eller världen som berör fler och som är viktigare och mer relevanta för svenskarna i stort än ett möjligt röstfiffel i ett moderat provval.

Om den här nyheten hade fått så stor uppmärksamhet i Stockholm City eller någon annan tidning med starkare lokal anknytning och begränsade journalistiska ambitioner hade jag inte blivit förvånad, men här handlar det om Dagens Nyheter, Sveriges kanske viktigaste tidning på nationell nivå. Av en sådan tidning bör man kunna förvänta sig mer; en nyhetsvärdering som utgår från vad som är viktigt och relevant och som svenskarna behöver känna till.

I dagens Dagens Nyheter publicerar man också en intervju med miljöpartiets språkrör Maria Wetterstrand. Det är en intressant och välskriven intervju, men ett undantag: På förstasidan av DN Söndag är rubriken ”Möt ministerämnet och röstmagneten Maria Wetterstrand”, och i ingressen skriver DN: ”Fördubblat väljarstöd sedan valet 2006 till över tio procent och guldläge för en tung ministerpost. Man och två barn hemma. 2000-talet har varit nådigt mot Miljöpartiets Maria Wetterstrand”.

Här förväxlar man opinionssiffror med väljarstöd: såvitt jag vet är det ännu cirka sex månader kvar till valet, och innan dess vet vi ingenting om Miljöpartiets eller något annat partis röststöd. Dagens Nyheter borde veta bättre än att blanda ihop opinionssiffror och röststöd.

Trösten vid läsningen av Dagens Nyheter idag var Peter Wolodarski’s söndagskrönika ”Lillebror ser dig”. Det är en mycket tankvärd och välskriven krönika om det nya övervakningssamhället och hoten mot den personliga integriteten – och vår oförmåga att se och reagera på hoten mot den personliga integriteten. Till skillnad från nyhetssidorna tar den upp något som är viktigt och relevant och som berör oss alla.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Tuff utmaning för både Demokrater och Republikaner

Publicerat den februari 13, 2010 av jesperstromback

Enligt den senaste opinionsundersökningen från Pew Research Center kommer höstens val till representanthuset och senaten att bli tufft för både Demokraterna och Republikanerna. Enligt undersökningen är det fler än någonsin som säger att de inte anser att deras sittande representant förtjänar att bli omvald:

The wild card in voter opinion at this point is the level of anti-incumbent sentiment, which is as extensive as it has been in 16 years of Pew Research Center surveys. About three-in-ten voters (31%) say they do not want to see their own representative reelected, which is well above the average percentage expressing this view in 29 previous surveys (23%). The only recent midterm campaigns when anti-incumbent sentiment equaled its current levels were in 2006 and 1994 — which culminated in elections that changed the balance of power on Capitol Hill.

När Obama vann presidentvalet 2008 var det på temat ”Change We can Believe In”, men uppenbarligen är det många som anser att det inte är tillräckligt mycket som har förändrats. De amerikanska väljarna vill ha ännu mer, fler eller större förändringar – eller så ska man se resultaten framförallt som ett uttryck för politisk misstro. För egen del tror jag mer på den senare förklaringen.

I undersökningen fick deltagarna även svara på frågan om de föredrar en större stat som erbjuder mer tjänster och förmåner eller en mindre stat som erbjuder färre tjänster och förmåner. Skillnaden mellan Demokrater och Republikaner är betydande, men överlag säger en majoritet att de föredrar en mindre stat som erbjuder färre tjänster och förmåner.

Det är svårt att tänka sig en situation där en majoritet av svenskarna skulle säga sig föredra en mindre stat som erbjuder färre förmåner och tjänster. De stora skillnaderna mellan svensk och amerikansk politisk kultur och opinion består. Obama och Demokraterna vann förvisso valet 2008, men sett till den politiska kulturen och opinionen förblir USA ett land där skepsisen mot politik och kollektiva politiska lösningar består.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Okunskap och politiska opinioner

Publicerat den februari 12, 2010 av jesperstromback

En relativt ny undersökning från Pew Research Center for the People & the Press visar att amerikanernas kunskaper om hur lagstiftningen går till är mycket begränsade. Trots all debatt som var under hösten kring förslaget och förhandlingarna om en ny sjukvårdsreform visste bara 32% om att inte en enda republikan i senaten röstade för det förslag som antogs där. Ännu färre, 26%, visste att det krävs 60 röster av 100 i senaten för att gå till omröstning.

Mot den här bakgrunden är det kanske inte så konstigt att stödet för Demokraternas förslag till sjukvårdsreform har sviktat. Om man inte vet hur lagstiftningsprocessen går till måste det framstå som mycket märkligt att Obama och Demokraterna inte har genomfört en sjukvårdsreform trots att de har majoritet i både representanthuset och senaten, och det är lätt för motståndarna att sprida missvisande information.

I sig är det ingen nyhet att människors politiska kunskaper är bristande. Det gäller inte bara USA, utan också Sverige. För att citera ur Sören Holmbergs och Henrik Oscarssons bok Väljare. Svenskt väljarbeteende under 50 år (Norstedts juridik, 2004): ”Väljare i allmänhet är inga politiska kunskapsatleter, men de är heller inte renons på kunskaper”.

Inte heller är det en nyhet att demokratin, för att fungera väl, behöver välinformerade medborgare, eller att medierna spelar en oerhört viktig roll i det sammanhanget. Ändå illustrerar den nya undersökningen och opinionsutvecklingen kring sjukvårdsreformen att det finns ett nära samband mellan kunskap och opinionsbildning.

Sambandet och förhållandet mellan kunskap, opinionsbildning och demokrati är en fråga som förtjänar att diskuteras mycket mer än vad som nu sker – också i Sverige. När valdeltagandet sjunker eller är lågt betraktas det genast som ett demokratiskt problem, men varför pågår det i princip ingen debatt om nivån på de politiska kunskaperna och hur den skulle kunna höjas? Varför pågår det i princip ingen debatt kring om risken för att medieutvecklingen kommer att leda till ökade kunskapsklyftor? Och varför betraktas det som ett större demokratiskt problem med sjunkande eller lågt valdeltagande än sjunkande eller bristande politiska kunskaper?

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel för nedladdning

Publicerat den februari 11, 2010 av jesperstromback

Idag har jag lagt till tidskriftsartikeln ”Foreign Policy and the Framing of the 2003 Iraq War in Elite Swedish and US Newspapers”, skriven tillsammans med Daniela Dimitrova, för nedladdning. Artikeln handlar om hur svenska respektive amerikanska tidningar bevakade kriget i Irak 2003, eller för att citera från artikelns abstract:

This study investigated the framing of the Iraq War in the elite newspapers in Sweden and the USA during the official war period, 20 March–1 May 2003. The content analysis revealed significant cross-cultural differences in the framing of the war in terms of tone, frames and use of sources. The differences in framing were consistent with the characteristics of the national political environment and foreign policy stances in each country.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Granskningsnämnden och mediernas bevakning av Sverigedemokraterna

Publicerat den februari 9, 2010 av jesperstromback

På förra veckans sammanträde med Granskningsnämnden för Radio och TV behandlades bland annat tre ärenden som rör hur Sveriges Radio och Sveriges Television rapporterat kring Sverigedemokraterna. Programmen som hade anmälts var Dokument Utifrån och dokumentären Det våras för extremhögern som sändes den 17 maj 2009, EU-valet: Valvakan, som sändes i SVT den 5 juni 2009, samt Brunchrapporten i P3 som dändes den 10 juni 2009.

I dessa tre fall prövade nämnden om det är förenligt med kraven på opartiskhet och saklighet att göra en koppling mellan Sverigedemokraterna och högerextrema partier eller grupper på det som skedde i de tre programmen. När det gäller valvakan och Brunchrapporten friades SVT och SR av Granskningsnämnden. Dokument utifrån friades också när det gäller den koppling som gjordes i programmet mellan Sverigedemokraterna och högerextrema grupper och partier. Däremot fälldes Dokument utifrån eftersom tre utpekade personer inte fick möjlighet att bemöta den kritik som riktades mot dem i programmet.

I pressmeddelandet gällande dessa beslut skriver Granskningsnämnden:

Inom ramen för programmet Dokument utifrån i SVT visades den franska dokumentären Det våras för extremhögern som handlade om extremhögerns utbredning i Europa. I programmet skildrades utvecklingen i Italien, Frankrike, Sverige, Tyskland och Ungern. I den del av dokumentären som handlade om Sverige visades en bild på tre sverigedemokrater som även namngavs. Chefredaktören för tidningen Expo sa att de tre personerna på olika sätt hade sponsrat nazistiska grupper. Eftersom SVT inte hade gett de tre utpekade personerna möjlighet att bemöta den kritik som riktades mot dem i dokumentären, ansåg Granskningsnämnden att programmet i det avseendet stred mot kravet på opartiskhet.

/
I ärendet Dokument utifrån samt i två andra ärenden, EU-valet: Valvakan i SVT (SB 66/10) och Brunchrapporten i P3 (SB 67/10), prövade nämnden om det var förenligt med kraven på opartiskhet och saklighet att, på det sätt som skedde i programmen, göra en koppling mellan Sverigedemokraterna och högerextrema partier eller grupper. Nämnden ansåg att det mot bakgrund av de främlingsfientliga drag och den nationalistiska princip som Sverigedemokraterna ger uttryck för i sitt principprogram, inte stred mot kraven att sammankoppla Sverigedemokraterna med högerextrema partier eller grupper på det sätt som skedde i de aktuella programmen.

I samtliga bedömningar var Granskningsnämnden enig, och jag deltog själv på sammanträdet och röstade för besluten. För den som är intresserad av att läsa besluten i dess helhet kan de laddas ner här.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Mellin hade fel i Agenda

Publicerat den februari 8, 2010 av jesperstromback

Nu är jag hemma igen efter gårdagens medverkan i SVT:s Agenda, där jag diskuterade opinionsmätningar och mediernas användning av dem med Henrik Brors, Dagens Nyheter och Lena Mellin, Aftonbladet. Hela programmet kan ses på SVT play; den del som handlar om medierna och opinionsmätningarna börjar cirka 26 minuter in i programmet.

I Agenda hävdade Lena Mellin bland annat att Aftonbladet alltid redovisar den statistiska basinformation som rekommenderas av olika internationella organisationer, och som är nödvändig att känna till för att kunna bedöma kvaliteten på en opinionsundersökning. I detta har hon fel!

I samband med de tre senaste valrörelserna har jag undersökt i vilken utsträckning ledande svenska medier redovisade följande statistisk basinformation: (a) exakt frågeformulering, (b) antal tillfrågade, (c) population, (d) felmarginal, (e) insamlingsmetod och (f) uppdragsgivare. För Aftonbladets del visar de resultaten att de redovisade 48% procent av basinformationen i samband med valet 2006, mot 68 och 25% i samband med valrörelserna 2002 och 1998. Bäst på att redovisa den statistiska basinformationen i samband med valet 2006 var Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, som redovisade 58 respektive 57% av den statistiska basinformationen. Faktum är att Aftonbladet var sämre än såväl Dagens Nyheter som Svenska Dagbladet och Expressen på att redovisa den statistiska basinformationen i samband med valet 2006. För den som är intresserad av undersökningen ingår den i SNS Demokratiråds rapport 2008 med titeln Medierna: folkets röst? Hela den rapporten kan laddas ner här.

Det är möjligt att Aftonbladet har bättrat sig sedan dess, men mot bakgrund av hur medierna rapporterade kring opinionsmätningar under de tre senaste valrörelserna är jag inte allt för optimistisk. Jag kommer dock att undersöka hur medierna rapporterar kring opinionsmätningar också under höstens valrörelse, så då kommer det att visa sig om Aftonbladet och andra medier har bättrat sig. Låt oss hoppas!

Publicerat i I medierna | Märkt , , , , , , | 2 kommentarer