I kvällens Agenda diskuterades bland annat de politiska kommentatorernas roll och betydelse. Tyvärr gick diskussionen aldrig på djupet: samtidigt som jag tycker att Agenda är ett bra program händer det allt för ofta att de tar upp så många ämnen att behandlingen av dem stannar på ytan.

I vilket fall, en sak som jag har ingått i mina undersökningar av den svenska valjournalistiken 1998-2006 är hur pass tolkande den är. Undersökningarna omfattar den nyhetsjournalistiska valbevakningen under de tre sista veckorna före valdagen i följande medier: Aktuellt, Rapport, TV4 Nyheterna, Expressen, Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet.

Graden av tolkande journalistik undersöks på två sätt. Till att börja med analyserar jag förekomsten av explicita nyhetsanalyser. Med explicita nyhetsanalyser avses artiklar med vinjetter som ”analys”, ”perspektiv” och liknande, och för TV:s del, inslag där nyhetsuppläsaren intervjuar någon annan journalist i rollen som nyhetsanalytiker.

Under de tre sista veckorna före valet 2006 publicerade de medier som ingår i undersökningarna sammanlagt 74 explicita nyhetanalyser. Det motsvarar sju procent av samtliga artiklar och inslag. Det var en lika stor andel som under valrörelsen 1998, men mindre än de nio procent nyhetsanalyser som publicerades under valrörelsen 2002.

Utifrån detta kan två slutsatser dras. För det första att tolkande journalistik i form av explicita nyhetsanalyser inte har blivit vanligare under de tre sista valrörelserna, för det andra att explicita nyhetsanalyser är vanligt förekommande.

Att enbart utgå från när medierna själva sätter en vinjett som signalerar att artiklarna och inslagen innehåller tolkande journalistik ger dock missvisande resultat. Även artiklar och inslag som på ytan kan ge intryck av att vara ”raka nyhetsartiklar” och ”raka nyhetsinslag” kan ge uttryck för ett tolkande journalistiskt förhållningssätt.

Därför har jag också undersökt huruvida artiklar och inslag huvudsakligen ger uttryck för ett tolkande eller ett beskrivande journalistiskt förhållningssätt. Även om gränsen ibland kan vara svår att dra, visar resultaten att andeln artiklar och inslag som gav uttryck för ett tolkande journalistiskt förhållningssätt uppgick till 36 procent under valrörelsen 2006.

Med andra ord, den tolkande journalistiken är vanligt förekommande. Om det är bra eller dåligt kan variera, eftersom kvaliteten och underlaget för analyserna varierar, men resultaten visar ändå att det är missvisande att se på modern svensk politisk nyhetsjournalistik som enbart beskrivande.

För den som är intresserad av att läsa mer om dessa undersökningar återfinns resultaten i boken Väljarna, partierna och medierna. En studie av politisk kommunikation i valrörelsen 2006 (SNS Förlag) som jag och Lars Nord publicerade förra året.