En relativt ny undersökning från Pew Research Center for the People & the Press visar att amerikanernas kunskaper om hur lagstiftningen går till är mycket begränsade. Trots all debatt som var under hösten kring förslaget och förhandlingarna om en ny sjukvårdsreform visste bara 32% om att inte en enda republikan i senaten röstade för det förslag som antogs där. Ännu färre, 26%, visste att det krävs 60 röster av 100 i senaten för att gå till omröstning.

Mot den här bakgrunden är det kanske inte så konstigt att stödet för Demokraternas förslag till sjukvårdsreform har sviktat. Om man inte vet hur lagstiftningsprocessen går till måste det framstå som mycket märkligt att Obama och Demokraterna inte har genomfört en sjukvårdsreform trots att de har majoritet i både representanthuset och senaten, och det är lätt för motståndarna att sprida missvisande information.

I sig är det ingen nyhet att människors politiska kunskaper är bristande. Det gäller inte bara USA, utan också Sverige. För att citera ur Sören Holmbergs och Henrik Oscarssons bok Väljare. Svenskt väljarbeteende under 50 år (Norstedts juridik, 2004): ”Väljare i allmänhet är inga politiska kunskapsatleter, men de är heller inte renons på kunskaper”.

Inte heller är det en nyhet att demokratin, för att fungera väl, behöver välinformerade medborgare, eller att medierna spelar en oerhört viktig roll i det sammanhanget. Ändå illustrerar den nya undersökningen och opinionsutvecklingen kring sjukvårdsreformen att det finns ett nära samband mellan kunskap och opinionsbildning.

Sambandet och förhållandet mellan kunskap, opinionsbildning och demokrati är en fråga som förtjänar att diskuteras mycket mer än vad som nu sker – också i Sverige. När valdeltagandet sjunker eller är lågt betraktas det genast som ett demokratiskt problem, men varför pågår det i princip ingen debatt om nivån på de politiska kunskaperna och hur den skulle kunna höjas? Varför pågår det i princip ingen debatt kring om risken för att medieutvecklingen kommer att leda till ökade kunskapsklyftor? Och varför betraktas det som ett större demokratiskt problem med sjunkande eller lågt valdeltagande än sjunkande eller bristande politiska kunskaper?