Några ord om metod

Publicerat den juni 6, 2016 av jesperstromback

Resultaten av studien ”Invandring på ledarsidorna i svensk nationell dagspress 2010–2015”, som Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och jag släppte häromdagen, har väckt en del debatt. Medan många reaktioner har varit positiva har andra varit ifrågasättande, och uppenbarligen har resultaten retat en del.

Flera personer har också efterfrågat mer information om metoden. Eftersom kapitlet ifråga ingick i en populärvetenskaplig antologi var metodinformationen sparsam, och det finns därför skäl att beskriva metoden lite närmare och svara på en del av de frågor som har ställts. Tillsammans har vi (jag, Niklas, Jonas) därför skrivit några förtydliganden:

  1. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys. Det är en av de vanligaste och mest etablerade metoderna inom forskning som handlar om mediernas innehåll. Lite förenklat bygger metoden på att man konstruerar ett kodschema och kodinstruktioner, vilka innehåller de variabler som undersöks och instruktioner för hur variablerna ska tolkas och kodas. Kodschemat och kodinstruktionerna ligger sedan till grund för en systematisk kodning av mediernas innehåll.
  2. Kodningen av tidningarnas ledarsidor har gjorts av två personer, varav huvuddelen har gjorts av en undersökningsassistent. I just denna studie har jag personligen inte kodat en enda artikel. De som försöker framställa det som om resultaten skulle ha påverkats av mina åsikter är därför helt fel ute.
  3. De resultat som har väckt mest uppmärksamhet handlar om huruvida den övergripande gestaltningen av invandring har varit dominerande negativ, balanserad/neutral eller dominerande positiv. Kodinstruktionen för den variabeln har varit följande:

 

Vilken är den övergripande gestaltningen av invandring?

Frågan kan besvaras med 1=Dominerande negativ, 2= Balanserad/neutral och 3=Dominerande positiv. Kodningen ska utgå från vilken gestaltning som är dominerande. Frågan ska besvaras med Dominerande negativ om artikeln huvudsakligen fokuserar på olika problem och kostnader kopplade till invandring och integrationen av personer med utländsk bakgrund. Det spelar ingen roll om problemen och kostnaderna kopplad till invandring är ekonomiska, sociala eller kulturella till sin natur. Frågan ska besvaras med Dominerande positiv om artikeln huvudsakligen fokuserar på hur invandring bidrar till att stärka eller utveckla Sverige. Det spelar ingen roll om möjligheterna och vinsterna kopplad till invandring är ekonomiska, sociala eller kulturella till sin natur. Om artikeln diskuterar invandring eller integration på ett neutralt eller balanserat sätt ska frågan besvaras med Balanserad/Neutral. Vid tveksamma fall ska frågan besvaras med Balanserad/Neutral. För att frågan ska besvaras med Dominerande negativ eller Dominerande positiv krävs en tydlig slagsida åt att betona antingen negativa eller positiva konsekvenser av invandring. Det avgörande är om en normalläsare av artikeln ges bilden av att invandring bidrar negativt eller positivt till Sverige ur ett ekonomiskt, socialt eller kulturellt perspektiv.

 

  1. Viktigt att notera är att variabeln handlar om den övergripande gestaltningen av invandring. Det handlar exempelvis inte om den övergripande gestaltningen av invandringspolitiken, av meningsmotståndare eller något annat som en del – av kommentarer att döma – verkar ha fått för sig. Det handlar bara om den övergripande gestaltningen av invandring.
  2. Viktigt att notera är också att instruktionen är att kodaren, vid tveksamma fall, ska besvara frågan med balanserad/neutral. Att en ledarartikel har klassificerats som balanserad/neutral betyder med andra ord att det inte finns någon tydlig slagsida åt att antingen betona negativa eller positiva konsekvenser av invandring. Värt att notera här är också att vi inte gör några anspråk att bedöma om argumenten i artiklarna är korrekta.
  3. Att en ledarartikel har klassificerats som balanserad/neutral betyder inte heller att den inte uttrycker några åsikter. Det betyder bara att de åsikter som uttrycks om invandring saknar en tydlig positiv eller negativ slagsida. Det kan exempelvis handla om att de lyfter fram och diskuterar både problem och möjligheter kopplade till invandringen. En sådan artikel kan mycket väl uttrycka åsikter om många andra saker.
  4. Kodningen av artikelns gestaltning tar inte hänsyn till om en restriktiv eller generös invandringspolitik förespråkas utan fokuserar endast på om positiva alternativt negativa konsekvenser av invandring till Sverige lyfts fram. Således kodas exempelvis en artikel som förespråkar en generös invandringspolitik baserat på humanitära skäl som balanserad/neutral.
  5. Studien handlar enbart om hur ledarsidorna i de utvalda tidningarna har skrivit om invandring. Den handlar inte om den nyhetsjournalistiska bevakningen.
  6. För att testa kodningens tillförlitlighet är det standard att göra så kallade interkodartester. Vad de innebär är att två eller fler personer, oberoende av varandra, kodar samma artiklar och att man sedan jämför i vilken grad som kodningen överensstämmer. Idealet är att kodningen ska vara exakt likadan, även om man sällan når 100 procents överensstämmelse när det gäller mer svårkodade variabler. Att koda vilken tidning en artikel har publicerats i är så att säga enklare än att koda hur en artikel har gestaltat något, oavsett om det handlar om invandring eller något annat. När det gäller variabeln om den övergripande gestaltningen av invandring visar ett interkodartest – där drygt 13 procent av artiklarna har kodats av två personer – en överensstämmelse på 87 procent. Det brukar anses fullt acceptabelt när det handlar om mer svårkodade variabler.
  7. Den innehållsanalys som vårt kapitel bygger på inkluderar ett flertal olika variabler som vi ännu inte har analyserat närmare. Vi håller nu även på och undersöker hur samma ledarsidor skrev om invandring under hösten 2015. Det kapitel vi publicerade häromdagen ska därför ses som en första delrapportering av resultaten. Framöver kommer vi därför att återkomma med fler publikationer om hur svenska ledarsidor under perioden 2010–2015 skrev om invandring.
Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ny studie: så har ledarsidorna skrivit om invandring

Publicerat den juni 3, 2016 av jesperstromback

Migrationen-i-media_omslagMånga har haft och har åsikter om hur svenska medier under de senaste åren har bevakat frågor som rör invandring och integration. Så här långt har det dock funnits mer åsikter än fakta: bristen på empirisk forskning har varit påtaglig.

Igår släppte Institutet för mediestudier dock den nya antologin Migrationen i medierna – men det får en väl inte tala om. I den medverkar jag tillsammans med Niklas Bolin (Mittuniversitetet) och Jonas Hinnfors (Göteborgs universitet) med ett kapitel som handlar om hur svenska nationella ledarsidor har skrivit om invandring och integration under de senaste åren.

Mer specifikt bygger kapitlet på en kvantitativ innehållsanalys av hur ledarsidorna i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden från 1 januari 2010 till och med den 30 juni 2015 har skrivit om invandring och integration. Totalt omfattar innehållsanalysen 1000 artiklar.

Undersökningen visar flera intressanta resultat. För det första har frågan om invandring och integration varit framträdande på de undersökta tidningarnas ledarsidor under hela tidsperioden. Från 2014 ökade antalet artiklar om invandring och integration, framförallt i Svenska Dagbladet, men det har skrivits mycket om frågan under samtliga år. Det finns med andra ord inget stöd för tankefiguren att svenska ledarsidor inte har velat eller vågat skriva om invandring och integration.

För det andra finns det en del tydliga skillnader mellan tidningarna. Sett över hela tidsperioden har Dagens Nyheter skrivit mest om invandring och Aftonbladet minst. 2014 och 2015 skrev dock Svenska Dagbladet mest.

En annan aspekt som vi undersöker handlar om vilken partikonstellation som dominerar i de ledarartiklar som handlar om invandring och integration. Resultaten visar att i de flesta fall, cirka 70 procent av artiklarna, finns det inte någon specifik partikonstellation som kan sägas dominera. I de övriga 30 procent av ledarartiklarna visar resultaten dock att SD, fram till och med 2014, dominerar. 2015 dominerar Sverigedemokraterna också i samtliga tidningar utom Svenska Dagbladet där det borgerliga blocket istället dominerar.

Ytterligare en viktig aspekt, och den som har diskuteras mest, handlar om hur invandring har gestaltats på ledarsidorna. Här har vi undersökt om den dominerande gestaltningen av invandring har varit negativ, balanserad/neutral eller positiv. Resultaten framgår av tabellen nedan.

Tabell 4

Som framgår av tabellen visar resultaten att den dominerande gestaltningen i de flesta fall, i snitt 79 procent av ledarartiklarna, har varit balanserad/neutral. I de fall där den dominerande gestaltningen har haft en värderande slagsida är det samtidigt tydligt att en negativ gestaltning av invandring har varit betydligt vanligare än en positiv gestaltning. Det gäller för samtliga år och för samtliga tidningar utom Aftonbladet. Mest negativ har gestaltningen varit i Svenska Dagbladet, följt av Expressen.  Minst negativ – och mest balanserad/neutral – har gestaltningen varit i Aftonbladet. Sett över hela tidsperioden har 17 procent av ledarartiklarna dominerats av en negativ gestaltning medan endast 3 procent  har dominerats av en positiv gestaltning av invandring .

Vad detta visar är att det inte finns något stöd för tankefiguren att svenska ledarsidor skulle ge en överdrivet positiv bild av invandringen till Sverige. Den slagsida som finns handlar inte om att lyfta fram invandringens positiva sidor. Den handlar om att lyfta fram problem förknippade med invandring. Det ligger för övrigt i linje med forskning som handlar om nyhetsjournalistikens innehåll, som visar att nyhetsjournalistiken har en stark tendens att fokusera på problem och negativa företeelser. Bra nyheter är så att säga dåliga nyheter.

För den som vill läsa hela kapitlet kan det laddas ner här. Jag kan också lägga till dels att undersökningen innehåller mer data som vi nu ska gå vidare med att analysera, dels att vi  håller på och undersöker hur ledarsidorna skrev om invandring och integration under den exceptionella hösten 2015. Framöver kommer vi därför att återkomma med fler studier av hur ledarsidorna i svensk nationell press skrev om invandring och integration mellan 2010 och 2015.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Om medielandskapets förändringar och kunskapsförmedlingens villkor

Publicerat den juni 2, 2016 av jesperstromback

Just nu går en artikelserie på kultursidorna i Svenska Dagbladet som handlar om kunskapens nya rörelser och ”dagens villkor för kunskapsförmedling och forskares samverkan med det omgivande samhället”. I dagens tidning medverkar jag i denna serie med en artikel som handlar om förändringarna av medielandskapen och vilken betydelse de har för kunskapsförmedlingen och forskares samverkan med det omgivande samhället. Bland annat tar jag upp risken för att truthiness – information som känns sann oavsett vad forskning och annan fakta visar – blir viktigare än truth, information som utifrån forskning och fakta korresponderar med verkligheten. Rubriken på artikeln är Forskare riskerar att reduceras till tyckare.

SvD kunskap i rörelse

Publicerat i Aktuellt, Artikeltips, I medierna, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om det förändrade medielandskapet

Publicerat den maj 3, 2016 av jesperstromback

MedielandskapetNu har den nya boken Medielandskapet, redigerad av Kurt Almqvist, precis släppts. Boken bygger på ett heldagsseminarium kring det förändrade medielandskapet och dess olika utmaningar som Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål arrangerade förra året. Själv medverkar jag ett kapitel som har titeln Det förändrade medielandskapets utmaningar. I det beskriver jag några av de viktigaste förändringarna av det svenska medielandskapet och analyserar vad de betyder – eller kan komma att betyda – ur ett demokratiskt perspektiv.

Andra medverkande i boken är Staffan Sundin, Mattias Hessérus, Jonas Ohlsson, PJ Anders Linder, Sigurd Allern, Mats Ohlin, Thord Eriksson, Ester Pollack, Ola Sigvardsson, Olle Lidbom och Per Svensson. Genomgående är det en mycket intressant bok för den som är intresserad av de förändringar som det svenska medielandskapet genomgår.

Boken kan köpas via Axess butik. Där finns också lite mer information om boken.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

”Utan invandring stannar Sverige” ute nu

Publicerat den april 25, 2016 av jesperstromback

Utan-invandring_front-HiNu har den officiella releasen för min nya bok ”Utan invandring stannar Sverige” äntligen varit. Boken släpptes vid ett event hos bokförlaget Volante i Stockholm förra veckan, som var mycket lyckat på alla sätt och vis! Det känns fantastiskt bra att boken nu, efter flera års inläsning, planering och skrivande är ute!

Nu hoppas jag bara att boken ska få ordentlig spridning. Trots att det ofta kan framstå annorlunda för den som följer den offentliga debatten visar den forskning som boken bygger på att invandring bidrar till att utveckla och stärka Sverige, och det är hög tid att den forskningen får utrymme och den tyngd den förtjänar i debatten. Att vara ett land som är öppet för människor från andra länder handlar inte bara om att leva upp till humanitära ideal, även om det och ansvaret att leva upp till internationella konventioner som reglerar asylrätten är de främsta argumenten för en generös flyktingpolitik. Det ligger också i Sveriges egenintresse.

Med anledning av boken publicerade jag också för några dagar sedan en artikel i Dagens Samhälle, som av dem gavs rubriken ”Invandringen lindrar utmaningen i den demografiska utvecklingen”. I den artikeln lyfter jag fram några exempel – av många fler som diskuteras i boken – på hur invandring bidrar till att stärka och utveckla Sverige.

För den som är intresserad av boken går den att köpa via de vanliga bokhandlarna liksom bokus och adlibris. Via Ulrika Bergwall på Volante går det också att boka föreläsningar kring boken.

 

 

Publicerat i Aktuellt, Egna böcker, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om den politiska nyhetsjournalistiken

Publicerat den april 15, 2016 av jesperstromback

Häromdagen publicerade Institutet för mediestudier en ny antologi som handlar om journalistikens förändringar mellan 2007 och 2014. Boken bygger på en omfattande innehållsanalys av nyhetsjournalistiken i 21 medier från Stockholm, Sundsvall och Karlstad under 2007 och 2014: totalt har cirka 10 000 nyheter analyserats.

Tillsammans med Lars Nord medverkar jag i boken med ett kapitel som handlar om den politiska nyhetsjournalistiken, med titeln Samma politiska nyheter, men lite mer privat. Kanske lite förvånande visar resultaten att det inte har skett särskilt stora förändringar över tid: i stort präglas den politiska nyhetsjournalistiken av samma karaktärsdrag 2007 och 2014. En förändring är dock att journalistiken har blivit mindre beskrivande och mer tolkande. 2014 präglas den politiska nyhetsjournalistiken också av ett mer personligt och känslosamt tilltal än 2007. Hur vanligt det är att journalistiken är tolkande och präglad av ett personligt eller känslosamt tilltal varierar dock både mellan utgivningsområde och medietyp. Även om man ska vara försiktig med att dra slutsatser när man endast kan jämföra två tidpunkter är resultaten intressanta i ljuset av forskning kring journalistikens kommersialisering och medialisering.

För den som är intresserad av att läsa mer kan hela kapitlet laddas ner här. Hela boken finns tillgänglig hos Institutet för mediestudier.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny bok: ”Utan invandring stannar Sverige”

Publicerat den april 4, 2016 av jesperstromback

Utan-invandring_front-HiNu är det bara någon vecka tills min bok Utan invandring stannar Sverige släpps officiellt, men redan nu går den att köpa via exempelvis adlibris och bokus. I morse var jag också med i TV4 Nyhetsmorgon för att prata om boken. Hela intervjun kan ses här.

Boken bygger på en bred genomgång av forskning inom olika discipliner som handlar om hur invandring påverkar Sverige, såväl historiskt som i nutid. Särskilt fokuserar boken på hur invandring påverkar Sverige i ljuset av bland annat den fortgående globaliseringen, den åldrande befolkningen och behovet av företagande, entreprenörskap och kompetensförsörjning på arbetsmarknaden.

Den bild som framträder av denna breda forskningsgenomgång är tydlig: Invandring bidrar i allt väsentligt till att utveckla och stärka Sverige. Så har det varit historiskt. Så är det idag. Och så kommer det med all sannolikhet att vara i framtiden. Att vara ett land som är öppet för invandring handlar därför inte bara om någon form av solidaritet: det ligger också i Sveriges eget intresse. Bland mycket annat bidrar invandring till att föryngra befolkningen, till företagandet, till utrikeshandeln, till kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden, till ökad mångfald, kreativitet och innovationsförmåga, till att utveckla kulturen, och till att stärka samhällsekonomin.

Med andra ord: Sverige behöver invandring. Istället för att se invandring som ett problem bör invandring ses som en resurs, en möjlighet.

Det innebär inte att det saknas problem när det gäller integrationen, och detta diskuteras också i boken. Trots detta bidrar invandring i allt väsentligt till att stärka och utveckla Sverige. Samtidigt är det uppenbart att ju bättre integrationen kan fås att fungera, desto bättre skulle det vara för dem som kommer till Sverige, och desto mer skulle invandring bidra till att utveckla och stärka Sverige. Arbetet för att förbättra integrationen borde därför vara högprioriterat. Det borde också ses som en investering, inte bara en utgift.

* * * * * * * * * *

Vad framtiden bär med sig är omöjligt att veta, men en sak är jag säker på: Framtiden hör till de samhällen som är bäst på att frigöra och ta tillvara på alla människors skaparkraft. Oavsett var de råkar vara födda. Genom historien och fram till våra dagar har invandring bidragit till att stärka och utveckla Sverige ekonomiskt, socialt och kulturellt, och det finns ingenting som talar för att det kommer att vara annorlunda i framtiden.

 

Publicerat i Aktuellt, Egna böcker, Nya publikationer | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Nya artiklar för nedladdning

Publicerat den mars 17, 2016 av jesperstromback

Idag har jag lagt ut två nya tidskriftsartiklar för nedladdning. Den första av dem är publicerad i International Journal of Public Opinion Research och skriven tillsammans med Monika Djerf-Pierre och Adam Shehata. Titeln på artikeln är The Dynamics of Political Interest and News Media Consumption: A Longitudinal Perspective. I den undersöker vi sambandet mellan politisk intresse och nyhetskonsumtion under tidsperioden 1986–2010, och det är i denna artikel som vi först började skriva om det sedermera omdiskuterade begreppet nyhetsundvikare. För att citera artikelns abstract:

This longitudinal study investigates whether the impact of political interest—a key motivational factor behind news consumption—on various forms of news consumption has increased over time. The analysis is based on a unique large-scale representative annual survey conducted in Sweden over the years 1986–2010, enabling a comprehensive analysis of citizens’ total and specific news consumption across multiple channels and platforms. Results show that news consumption has become more polarized between news-seekers and news-avoiders over time, and that political interest has become a more important determinant of news consumption in today’s high-choice media environment.

Den andra artikeln är skriven tillsammans med Frank Esser och publicerades ursprungligen i Journalism Practice för ett par år sedan som en introduktion till ett specialnummer om politikens medialisering som vi var redaktörer. Titeln på artikeln är följaktligen Introduction. Making Sense of the Mediatization of Politics, och i den ger vi en kort introduktion till teorin kring politikens medialisering. För den som vill skaffa sig en snabb och aktuell översikt av teorin kan artikeln förhoppningsvis vara av intresse.

Båda artiklarna, liksom många andra artiklar och en del böcker och bokkapitel, kan laddas ner här.

Publicerat i Aktuellt, Egna böcker | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ny artikel om kunskapseffekter av att se på tv-nyheter

Publicerat den mars 5, 2016 av jesperstromback

Nu har min senaste artikel publicerats online av tidskriften Journalism Studies.  Titeln på artikeln är Does Public Service TV and the Intensity of the Political Environment Matter? Den bygger på ett paper som jag presenterade i höstas och huvudsyftet med studien är att undersöka kunskapseffekter av att se på Rapport, Aktuellt och TV4 Nyheterna. Ett delsyfte är att jämföra kunskapseffekter mellan olika tidsperioder präglade av olika hög politisk intensitet. För att citera artikelns abstract:

In recent years, a number of studies have suggested a positive linkage between public service broadcasting and public knowledge about current affairs. Most studies are, however, based on aggregate, cross-sectional data. On the individual level they fall short of establishing any causal linkage between TV news exposure and public knowledge. In addition, studies which investigate whether the intensity of the political information environment matters for learning effects from watching TV news, are missing. Against this background, this study compares knowledge effects from watching public service and commercial TV news in three contexts that vary in the intensity of the political information environment: a national election campaign, a European parliamentary election campaign and a non-election period. Among other things, the results show stronger knowledge effects from watching public service than commercial TV news.

Lite förenklat visar resultaten att det finns positiva kunskapseffekter av att se på tv-nyheterna, men också att det framförallt gäller nyheterna i SVT. För Rapport är samtliga samband positiva och signifikanta medan de för Aktuellt är positiva men inte alltid signifikanta. För TV4 Nyheterna är kunskapseffekten tvärtom negativ och dessutom signifikant i två fall av tre.

En viktig slutsats av analyserna är därför att nyhetsprogrammen i public service-TV bidrar mer till människors kunskaper om politik och samhälle än TV4 Nyheterna. Det ligger för övrigt i linje med en annan aktuell studie av Adam Shehata, David Nicolas Hopmann, Lars Nord och Jonas Höijer med titeln Television Channel Content Profiles and Differential Knowledge Growth: A Test of the Inadvertent Learning Hypothesis Using Panel Data. För den politiska debatten kring public service och den pågående medieutredningen bör dessa och andra studier vara mycket relevanta.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om medialisering

Publicerat den februari 24, 2016 av jesperstromback

Nu har den omfattande International Encyclopedia of Political Communication, redigerad av Gianpietro Mazzoleni, precis släppts. Den består av tre band och totalt runt 1800 sidor, och täcker i princip varje tänkbar aspekt av politisk kommunikation. I den medverkar jag med det kapitel – Mediatization – som sammanfattar den viktigaste forskningen om politikens medialisering.

Tyvärr är encyklopedin, som så många andra uppslagsverk, väldigt dyr, men förhoppningsvis kommer den att finnas på välsorterade bibliotek. En del av innehållet är också tillgängligt via Google Books. I vilket fall känns det bra att denna encyklopedi nu har publicerats och att medverka med ett kapitel i den.

books

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar