Nu har min senaste artikel publicerats online av tidskriften Journalism Studies. Titeln på artikeln är Does Public Service TV and the Intensity of the Political Environment Matter? Den bygger på ett paper som jag presenterade i höstas och huvudsyftet med studien är att undersöka kunskapseffekter av att se på Rapport, Aktuellt och TV4 Nyheterna. Ett delsyfte är att jämföra kunskapseffekter mellan olika tidsperioder präglade av olika hög politisk intensitet. För att citera artikelns abstract:
In recent years, a number of studies have suggested a positive linkage between public service broadcasting and public knowledge about current affairs. Most studies are, however, based on aggregate, cross-sectional data. On the individual level they fall short of establishing any causal linkage between TV news exposure and public knowledge. In addition, studies which investigate whether the intensity of the political information environment matters for learning effects from watching TV news, are missing. Against this background, this study compares knowledge effects from watching public service and commercial TV news in three contexts that vary in the intensity of the political information environment: a national election campaign, a European parliamentary election campaign and a non-election period. Among other things, the results show stronger knowledge effects from watching public service than commercial TV news.
Lite förenklat visar resultaten att det finns positiva kunskapseffekter av att se på tv-nyheterna, men också att det framförallt gäller nyheterna i SVT. För Rapport är samtliga samband positiva och signifikanta medan de för Aktuellt är positiva men inte alltid signifikanta. För TV4 Nyheterna är kunskapseffekten tvärtom negativ och dessutom signifikant i två fall av tre.
En viktig slutsats av analyserna är därför att nyhetsprogrammen i public service-TV bidrar mer till människors kunskaper om politik och samhälle än TV4 Nyheterna. Det ligger för övrigt i linje med en annan aktuell studie av Adam Shehata, David Nicolas Hopmann, Lars Nord och Jonas Höijer med titeln Television Channel Content Profiles and Differential Knowledge Growth: A Test of the Inadvertent Learning Hypothesis Using Panel Data. För den politiska debatten kring public service och den pågående medieutredningen bör dessa och andra studier vara mycket relevanta.