Resultaten av studien ”Invandring på ledarsidorna i svensk nationell dagspress 2010–2015”, som Niklas Bolin, Jonas Hinnfors och jag släppte häromdagen, har väckt en del debatt. Medan många reaktioner har varit positiva har andra varit ifrågasättande, och uppenbarligen har resultaten retat en del.

Flera personer har också efterfrågat mer information om metoden. Eftersom kapitlet ifråga ingick i en populärvetenskaplig antologi var metodinformationen sparsam, och det finns därför skäl att beskriva metoden lite närmare och svara på en del av de frågor som har ställts. Tillsammans har vi (jag, Niklas, Jonas) därför skrivit några förtydliganden:

1. Studien bygger på en kvantitativ innehållsanalys. Det är en av de vanligaste och mest etablerade metoderna inom forskning som handlar om mediernas innehåll. Lite förenklat bygger metoden på att man konstruerar ett kodschema och kodinstruktioner, vilka innehåller de variabler som undersöks och instruktioner för hur variablerna ska tolkas och kodas. Kodschemat och kodinstruktionerna ligger sedan till grund för en systematisk kodning av mediernas innehåll.
2. Kodningen av tidningarnas ledarsidor har gjorts av två personer, varav huvuddelen har gjorts av en undersökningsassistent. I just denna studie har jag personligen inte kodat en enda artikel. De som försöker framställa det som om resultaten skulle ha påverkats av mina åsikter är därför helt fel ute.
3. De resultat som har väckt mest uppmärksamhet handlar om huruvida den övergripande gestaltningen av invandring har varit dominerande negativ, balanserad/neutral eller dominerande positiv. Kodinstruktionen för den variabeln har varit följande:

Vilken är den övergripande gestaltningen av invandring?

Frågan kan besvaras med 1=Dominerande negativ, 2= Balanserad/neutral och 3=Dominerande positiv. Kodningen ska utgå från vilken gestaltning som är dominerande. Frågan ska besvaras med Dominerande negativ om artikeln huvudsakligen fokuserar på olika problem och kostnader kopplade till invandring och integrationen av personer med utländsk bakgrund. Det spelar ingen roll om problemen och kostnaderna kopplad till invandring är ekonomiska, sociala eller kulturella till sin natur. Frågan ska besvaras med Dominerande positiv om artikeln huvudsakligen fokuserar på hur invandring bidrar till att stärka eller utveckla Sverige. Det spelar ingen roll om möjligheterna och vinsterna kopplad till invandring är ekonomiska, sociala eller kulturella till sin natur. Om artikeln diskuterar invandring eller integration på ett neutralt eller balanserat sätt ska frågan besvaras med Balanserad/Neutral. Vid tveksamma fall ska frågan besvaras med Balanserad/Neutral. För att frågan ska besvaras med Dominerande negativ eller Dominerande positiv krävs en tydlig slagsida åt att betona antingen negativa eller positiva konsekvenser av invandring. Det avgörande är om en normalläsare av artikeln ges bilden av att invandring bidrar negativt eller positivt till Sverige ur ett ekonomiskt, socialt eller kulturellt perspektiv.

4. Viktigt att notera är att variabeln handlar om den övergripande gestaltningen av invandring. Det handlar exempelvis inte om den övergripande gestaltningen av invandringspolitiken, av meningsmotståndare eller något annat som en del – av kommentarer att döma – verkar ha fått för sig. Det handlar bara om den övergripande gestaltningen av invandring.
5. Viktigt att notera är också att instruktionen är att kodaren, vid tveksamma fall, ska besvara frågan med balanserad/neutral. Att en ledarartikel har klassificerats som balanserad/neutral betyder med andra ord att det inte finns någon tydlig slagsida åt att antingen betona negativa eller positiva konsekvenser av invandring. Värt att notera här är också att vi inte gör några anspråk att bedöma om argumenten i artiklarna är korrekta.
6. Att en ledarartikel har klassificerats som balanserad/neutral betyder inte heller att den inte uttrycker några åsikter. Det betyder bara att de åsikter som uttrycks om invandring saknar en tydlig positiv eller negativ slagsida. Det kan exempelvis handla om att de lyfter fram och diskuterar både problem och möjligheter kopplade till invandringen. En sådan artikel kan mycket väl uttrycka åsikter om många andra saker.
7. Kodningen av artikelns gestaltning tar inte hänsyn till om en restriktiv eller generös invandringspolitik förespråkas utan fokuserar endast på om positiva alternativt negativa konsekvenser av invandring till Sverige lyfts fram. Således kodas exempelvis en artikel som förespråkar en generös invandringspolitik baserat på humanitära skäl som balanserad/neutral.
8. Studien handlar enbart om hur ledarsidorna i de utvalda tidningarna har skrivit om invandring. Den handlar inte om den nyhetsjournalistiska bevakningen.
9. För att testa kodningens tillförlitlighet är det standard att göra så kallade interkodartester. Vad de innebär är att två eller fler personer, oberoende av varandra, kodar samma artiklar och att man sedan jämför i vilken grad som kodningen överensstämmer. Idealet är att kodningen ska vara exakt likadan, även om man sällan når 100 procents överensstämmelse när det gäller mer svårkodade variabler. Att koda vilken tidning en artikel har publicerats i är så att säga enklare än att koda hur en artikel har gestaltat något, oavsett om det handlar om invandring eller något annat. När det gäller variabeln om den övergripande gestaltningen av invandring visar ett interkodartest – där drygt 13 procent av artiklarna har kodats av två personer – en överensstämmelse på 87 procent. Det brukar anses fullt acceptabelt när det handlar om mer svårkodade variabler.
10. Den innehållsanalys som vårt kapitel bygger på inkluderar ett flertal olika variabler som vi ännu inte har analyserat närmare. Vi håller nu även på och undersöker hur samma ledarsidor skrev om invandring under hösten 2015. Det kapitel vi publicerade häromdagen ska därför ses som en första delrapportering av resultaten. Framöver kommer vi därför att återkomma med fler publikationer om hur svenska ledarsidor under perioden 2010–2015 skrev om invandring.