Partiska medier

Publicerat den januari 13, 2010 av jesperstromback

Att medierna är partiska är en föreställning som är vanlig hos både dem till vänster och till höger i politiken. För svensk del finns det dock inte mycket som tyder på att det skulle ligga någonting i det. Även om något eller några partier nästan alltid gynnas av de svenska medierna under valrörelser samtidigt som andra missgynnas, är det olika partier som gynnas respektive missgynnas i olika valrörelser. Det visar forskning av Kent Asp, professor vid JMG, Göteborgs universitet, som forskat kring detta sedan valet 1979. Hans forskning tyder på att valbevakningen inte styrs av partipolitiska överväganden, utan av nyhetsmässiga överväganden.

I USA är situationen delvis en annan, där Fox News sedan starten i mitten av 1990-talet har haft en tydlig konservativ och Republikansk prägel. Tvärtemot deras slogan ”fair and balanced” präglas deras bevakning genomgående av en politisk agenda.

Ytterligare ett tecken på detta – om något sådant nu skulle behövas – är att Fox nu skrivit kontrakt med Sarah Palin, den polariserande och djupt konservative vice presidentkandidaten i 2008 års presidentval som många dessutom spår är en möjlig kandidat inför presidentvalet 2012.

Det är absurt, och man kan bara hoppas att det ska slå tillbaka mot Fox. I det polariserade politiska klimat som råder i USA är det dock mindre sannolikt. Ytterst är Fox ett kommersiellt bolag, och beslutet att knyta Sarah Palin till sig är inte bara politiskt. Det är också affärsmässigt. Fox räknar med att det ska stärka dem ytterligare i konkurrensen om de delar av publiken som är konservativt lagda. Vad det handlar om är partipressens återuppståndelse i etern.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | 1 kommentar

Nedåt för Obama

Publicerat den januari 12, 2010 av jesperstromback

Enligt en ny opinionsundersökning från New York Times och CBS News sjunker stödet för president Obama och hans sätt att hantera ekonomin och sjukvårdsfrågan. Det kommer säkert att tas till intäkt för olika resonemang om ökade svårigheter för Obama. Samtidigt är resultatet inte särskilt förvånande, av åtminstone tre skäl.

För det första har debatten i USA den senaste tiden handlat mycket om sjukvårdsreformen och olika försök att hitta en kompromiss som kan accepteras av såväl liberala som konservativa Demokrater i senaten respektive representanthuset. På grund av det maktdelningssystem som råder i USA är det mycket svårt att nå beslut om genomgripande reformer. I kombination med att många demokratiska ledamöter i senaten och representanthuset kommer från konservativa valdistrikt i vilka de måste möta väljarna på nytt i november gör det att det är i det närmaste  omöjligt att reformera sjukvårdssystemet på det sätt som president Obama och mer liberala ledamöter skulle vilja. Resultatet är att förslaget till sjukvårdsreform möter kritik både från höger och vänster, vilket i sin tur minskar allmänhetens stöd för det. Resultatet är också sjunkande stöd för president Obama – trots att det inte är mycket han kan göra åt det sätt som beslutsprocesserna fungerar. Om senaten och representanthuset lyckas komma överens i de förhandlingar som nu pågår och ett slutligt beslut om en sjukvårdsreform kan fattas kan dock stödet för president Obama och demokraterna komma att öka tämligen snabbt.

För det andra har mediernas rapportering om president Obama och de processer som handlar om reformeringen av sjukvårdssystemet varit övervägande negativ under flera månader. Dels beror det på faktiska svårigheter att nå fram till beslut (se ovan), men inte bara. Det handlar också om vad som erbjuder den mest spännande berättelsen, och efter månader av övervägande positiv mediebevakning av Obama – inte minst efter att han valdes och installerades som president i slutet av 2008 och början av 2009 – söker medierna nya berättelser och dramer. Dessutom har de amerikanska medierna en stark tendens att ge övervägande negativ bevakning av dem som innehar makten, och det drabbar också Obama. Även detta kan dock komma att förändras.

För det tredje har återhämtningen av ekonomin inte gått så snabbt som önskat och förväntat, samtidigt som arbetslösheten har fortsatt öka. I början drabbade den svaga ekonomin inte Obama, eftersom alla vet att han ärvde de problemen. Ju längre han har suttit som president, desto större ställs kraven på honom att han ska lyckas vända situationen och på ett synligt sätt bidra till en starkare ekonomi.

Till allt detta kommer att Republikanerna har valt en väldigt kritisk och konfrontatorisk linje gentemot Obama, och den ökade polariseringen minskar också stödet hos dem som är eller lutar mot Republikanerna – särskilt i mer konservativa delar av landet.

Att stödet för Obama minskar i opinionen är därför inte särskilt förvånande. Samtidigt behöver det inte betyda särskilt mycket i ett längre perspektiv. Om ett slutligt beslut om sjukvårdsreform kan fattas snart kommer det bidra till ökat stöd, samtidigt som det skulle göra att Obama kunde fokusera mer på andra problem. Att vända ekonomin är också en process som tar tid, och givet att Obama’s politik är den rätta bör resultaten börja visa sig under andra halvåret 2010. Det skulle också öka stödet för honom.

Slutsatsen av detta är att man inte bör fästa särskilt stor vikt vid den här eller andra opinionsmätningar. Det kommer dock inte förhindra medierna att ägna överdriven uppmärksamhet åt den och åt spekulationer kring stödet för Obama och hans svårigheter. Så länge det politiska spelet är intressantare för medierna än politikens sakinnehåll kommer opinionsmätningar ges en betydelse som de knappast förtjänar. Det gäller i USA – och det gäller i Sverige.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Political Marketing and Propaganda

Publicerat den januari 10, 2010 av jesperstromback

CALL FOR PAPERS

Special Issue of the Journal of Political Marketing on

“Political Marketing and Propaganda: Uses, Abuses and Misuses”

Editors: Dr. Paul Baines and Professor Nicholas O’Shaughnessy,

Cranfield School of Management, and Queen Mary, University of London, UK

We invite you to submit a manuscript of approximately 4,000 – 6,000 words to our Special Issue of the Journal of Political Marketing on the above theme. The idea is to explore and nuance a hybridized concept, Political Marketing/Propaganda, on the grounds that these are not mutually exhaustive independent categories- i.e. that each has features of the other (contributors are at liberty however to challenge this claim). The belief is that our civic, political, military and corporate domains have matured/mutated into a new culture of public manipulation; and that success to-day is enjoyed less by the best than by the best persuaders. Our revival of an ostensibly archaic concept, Propaganda, is however deliberate as we suggest that this concept best evokes the polemical/insidious nature of the contemporary communications environment; again, contributors are welcome to challenge this contention.

Important Dates and Deadlines:

Submission of Manuscripts: 1st October 2010

Initial Round of Reviews: 1st January 2011

Resubmission of Revised Manuscripts: 1st March 2011

Notification of Final Decisions: 1st May 2011

Final Papers Due: 1st July 2011

Anticipated publication in print: Fourth Quarter, 2011

Specific Focus of the Special Issue

Although previous editions of well respected marketing journals (e.g. Psychology and Marketing, Journal of Marketing Management, European Journal of Marketing) have focused on political marketing, and although there are now several journals which regularly publish papers on political marketing, e.g. Journal of Political Marketing, Journal of Public Affairs) none have focused exclusively on how the techniques developed from use in electoral and governmental campaigning, in lobbying and party fund-raising campaigns, are now being used more generally in the military, in public diplomacy programmes and by companies, not-for-profit organizations and even terrorist groups, with a focus on ‘winning hearts and minds’. The aim in this special edition is to fill this gap in our knowledge. Submissions are welcomed from political science. communications and marketing/business academics as well as from practitioners. Please consider submitting papers with themes in the following areas:

  1. The definition and scope of propaganda and political marketing, especially by non-traditional political actors.
  2. Conceptual and applied distinctions between political marketing and propaganda.
  3. The use of propaganda by NGOs, charities and corporations to advance a (social) cause, or in the development of a values-based communication campaign.
  4. The use of marketing and propaganda methods in the military and within wartime environments and/or by terrorist groups. The political marketing of war. Propaganda as an ancillary and alternative to military violence.
  5. The use of propaganda and political marketing in public diplomacy programmes.
  6. Historical uses and theatres of political marketing/propaganda.
  7. The employment of political marketing/propaganda as an alternative to coercion and policing in the various assorted ‘wars’ against drugs, terrorism, smoking, alcohol dependency, etc.
  8. The use of political marketing/propaganda not just as an election resource but as a mode of governing in the permanent campaign, i.e. the rise of ‘symbolic’ government around the world.

Co-Editors of the Special Issue

Dr. Paul Baines

Cranfield School of Management

Cranfield

Bedfordshire,

MK43 0AL, UK

United Kingdom

Email: paul.baines@cranfield.ac.uk

Phone: +44 (0)1234 758041

Professor Nicholas O’Shaughnessy

Francis Bancroft Building

Queen Mary, University of London,

Mile End Road,

London E1 4NS

United Kingdom

Email: n.j.oshaughnessy@qmul.ac.uk

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Veckan som gick

Publicerat den januari 10, 2010 av jesperstromback

Så går årets första arbetsvecka mot sitt slut. På det stora hela har det varit en mycket bra vecka. I början av den fick jag besked om att Toril Aalberg och jag fått en artikel accepterad av International Political Science Review, och under veckan publicerades två andra artiklar i olika internationella tidskrifter.

Den enda av dessa två artiklar är skriven tillsammans med Peter van Aelst, och den publicerades i International Journal of Press/Politics. Artikeln bygger på en jämförelse mellan hur svenska och belgiska medier bevakar valrörelser, och undersöker olika faktorer som påverkar det sätt på vilket medierna gestaltar politik under valrörelser. Titeln på artikeln är Exploring Some Antecedents of the Media’s Framing of Election News: A Comparison of Swedish and Belgian Election News.

Den andra artikeln är skriven tillsammans med Daniela Dimitrova, och den publicerades i Journal of Global Mass Communication. Den bygger på en jämförande undersökning av TV-nyheter i Sverige och USA under hösten 2007, och handlar om hur svenska och amerikanska TV-nyheter använder sig av nyhetskällor. Titeln på artikeln är The Conditionality of Source Use: Comparing Source Use in U.S. and Swedish Television News.

Under veckan som gick blev Lars Nord, Adam Shehata och jag själv även klara med ett bokkapitel som handlar om den svenska journalistkåren, och som kommer att publiceras i en internationell bok som undersöker och jämför journalister i en rad länder världen över. Det känns skönt att vi blev klara med det kapitlet i tid, och det ska bli intressant att läsa boken när den har publicerats.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Medieagendan och publikagendan 2009

Publicerat den januari 8, 2010 av jesperstromback

Vilka var de främsta nyheterna i de amerikanska medierna, och vilka nyheter intresserade amerikanarna, under 2009? Den frågan står i fokus för en av de senaste rapporterna från Project for Excellence in Journalism och Pew Research Center. Enligt resultaten handlade medieagendan på det stora hela om frågor som människor var intressade av, men även att det fanns många obalanser.

Genom att jämföra hur stor andel av nyhetsutrymmet som olika frågor fick under olika perioder med andelen som sade att de följer de frågorna kan man få ett mått på vilka frågor som över- respektive underrapporterades av medierna. Även om det finns andra faktorer vid sidan av publikens intresse som är och bör vara styrande för mediernas rapportering är jämförelsen intressant.

I figuren nedan framgår det vilka frågor som fick mer uppmärksamhet än vad som vore motiverat utifrån publikens intresse. Den listan präglas intressant nog av olika skandaler samt frågan om nomineringen av Sonia Sotomayor till ny domare i Högsta Domstolen, det vill säga frågor som ligger ganska långt bort från människors vardag. De var intressantare för medierna än för allmänheten.

Om man sedan tittar på listan över frågor där medierna rapporterade mindre än vad som vore motiverat utifrån publikens intresse handlar de frågorna mer om politikens sakinnehåll och om olika kriser och katastrofer.

Detta tyder på att de amerikanska medierna är mer intresserade av politiska skandaler och det politiska spelet än vad den amerikanska allmänheten är, samtidigt som den amerikanska allmänheten är mer intresserad av politiska sakfrågor och olika hot, risker och katastrofer än vad medierna är. Det vore intressant att göra en liknande undersökning i Sverige för att se om ett liknande mönster finns i Sverige.

För den som vill läsa mer om undersökningen finns en sammanfattning hos Pew Research Center, och hela rapporten kan laddas ner här.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ny statistik om internetanvändande

Publicerat den januari 7, 2010 av jesperstromback

I Pew Research Center’s senaste nyhetsbrev redovisas den senaste statistiken om Internetanvändande i USA. För den som är intresserad av detta redovisas de övergripande resultaten här, där den fullständiga rapporten också kan laddas ner.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Nytt boktips: ”The Strategic President” av George Edwards (2009)

Publicerat den januari 6, 2010 av jesperstromback

Trots att den amerikanske presidenten ofta kallas ”världens mäktigaste man” är hans formella maktbefogenheter i praktiken mycket begränsade. Det amerikanska systemet bygger på maktdelning, och utan stöd från senaten och representanthuset är det inte mycket en amerikansk president kan åstadkomma. En bra illustration av detta är president Obama och frågan om ett nytt klimatavtal. Trots att Obama själv förespråkar ett nytt klimatavtal och vill se hårdare regler för att hejda den globala uppvärmningen, är det inte mycket han kan göra så länge den linjen inte har stöd i senaten och representanthuset. Till detta kommer att amerikanska ledamöter i senaten och representanthuset agerar mycket mer självständigt än vad exempelvis svenska riksdagsledamöter gör.

Den amerikanske presidenten kan med andra ord inte bestämma särskilt mycket på egen hand. Men hur utövar han då sitt ledarskap? Enligt ett ofta citerat citat från presidentforskaren Richard Neustadt ligger presidentens makt ytterst i konsten att övertala: ”presidential power is the power to persuade”. Genom att övertala den allmänna opinionen eller ledamöter i senaten och representanthuset kan presidenten, trots formella maktbegränsningar, utöva makt och leda nationen.

Men stämmer detta verkligen? Hur stor makt har den amerikanske presidenten egentligen när det gäller att övertala? Hur utövar amerikanska presidenter sitt ledarskap? Detta är frågor som står i centrum för The Strategic President. Persusasion & Opportunity in Presidential Leadership av statsvetaren George C. Edwards III (Princeton University Press, 2009).

För att göra en lång historia kort är Edwards’ slutsats att den etablerade bilden av presidentens makt att övertala inte stämmer. Eller för att citera direkt från boken (sidan 188):

”Presidential power is not the power to persuade. Presidents cannot reshape the contours of the political landscape to pave the way for change by establishing an agenda and persuading the public, Congress, and others to support their policies. Instead, successful presidents facilitate change by recognizing opportunities in their environments and fashioning strategies and tactics to exploit them.”

Vad som är viktigare än övertalningsförmågan är med andra ord – enligt boken – förmågan att exempelvis identifiera områden, frågor och opinioner där det redan finns stöd för en viss politisk linje, eller där det inte behövs särskilt mycket övertalning för att skapa majoritet för förändring, och förmågan att bygga starka koalitioner mellan olika intressen. Viktigare än retorisk förmåga och övertalningsförmåga är förmågan att analysera det politiska landskapet för att se vilka möjligheter det erbjuder i termer av exempelvis existerande opinionsstöd för en viss linje eller möjliga koalitioner som kan byggas. Framgångsrika amerikanska presidenter är inte ”persuaders”, de är ”facilitators”.

Samtidigt som boken bygger på gedigen forskning och analys är jag inte helt övertygad om dess slutsatser, och det finns annan forskning som tyder på att amerikanska presidenter har betydande makt att genom övertalning åstadkomma förändring. Samtidigt behöver rollen som ”persuader” och ”facilitator” inte stå i motsatsställning. Det är istället fullt möjligt att det i vissa frågor är mycket svårt att åstadkomma förändring genom övertalning, medan det i andra frågor finns större möjligheter att genom övertalning åstadkomma förändring. Frågans art, hur etablerad en fråga är, hur samlad motståndet är och liknande faktorer spelar sannolikt en mycket stor roll i det sammanhanget.

Oavsett vilket är detta dock en mycket intressant och välskriven bok, som jag tror kommer få stor betydelse för fortsatt forskning på området. Den kan därför rekommenderas i första hand dem som är intresserad av amerikansk politik, men även dem som är intresserade av politiskt ledarskap i allmänhet.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Glömska väljare

Publicerat den januari 4, 2010 av jesperstromback

Apropå intressanta blogginlägg skriver statsvetaren Henrik Oscarsson idag att 26 procent av de svenska väljarna vid valet 2006 inte kom ihåg eller mindes fel när det gäller vilket parti de röstade på fyra år tidigare. Även om det främst är partibytare som inte kommer ihåg vilket parti de röstade på är det en anmärkningsvärt hög andel. Något säger det också om hur genomtänkta röstbesluten är, liksom om behovet av att rationalisera de egna beteendena. Om man inte längre håller på samma parti som man röstade på tidigare är det onekligen lättare att minnas fel – och psykologiskt mer motiverat.

I det här fallet var det framförallt bland dem som röstade på Folkpartiet 2002 som minnet svek: endast 54 procent av deras väljare 2002 kom fyra år senare ihåg att de röstade på Folkpartiet i det föregående valet. Det inte är så konstigt med tanke på (1) Folkpartiets snabba uppgång under den korta valrörelsen 2002, och (2) att partiet ganska snabbt började tappa i opinionsmätningarna, och (3) dataintrångskandalen som präglade stora delar av valrörelsen 2006. Att Folkpartiet generellt sett är ett av de partier som har de minst lojala väljarna hör också till bilden.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Debatten om Sverigedemokraterna fortsätter

Publicerat den januari 4, 2010 av jesperstromback

Debatten om Sverigedemokraterna och hur de ska ”hanteras”, i vilken statsvetaren Björn Johnson skrev ett mycket bra inlägg på DN Debatt i december, fortsätter. Idag har Björn Johnson ett nytt intressant inlägg på sin blogg, i vilken han kritiserar och svarar på Stig-Björn Ljunggrens kritik mot hans resonemang. För egen del vidhåller jag det jag tidigare skrev, nämligen att:

”om man utgår från tillgänglig forskning i statsvetenskap och politisk kommunikation som handlar om politisk strategi, väljarbeteende och mediernas effekter råder det inte mycket tvivel på att (a) partier gynnas när ”deras” frågor ligger högt på den politiska dagordningen; (b) att medierna har stor opinionspåverkan och att de partier – allt annat lika – som får stor uppmärksamhet i medierna gynnas av det; (c) att diskussioner kring sådant som kan komma att hända ökar sannolikheten att det som diskuteras faktiskt händer, det vill säga att spekulationer kring framtida händelseförlopp kan leda till självuppfyllande profetior; och (d) att högerextrema och invandrarfientliga partier inte kan stoppas av att de etablerade partierna närmar sig dem eller låter deras frågor dominera den politiska debatten. Björn Johnson har därför helt rätt i sin analys – oavsett vad man i övrigt anser om Sverigedemokraterna.”

Sedan jag skrev detta har jag börjat läsa Lena Sundströms bok om Danmark och det inflytande som Danskt Folkeparti har haft över debatten där. Den är mycket intressant, och förtjänar att läsas av såväl politiker som journalister och andra som deltar i och har inflytande i samhällsdebatten.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Danmark och Muhammed-karikatyrerna

Publicerat den januari 3, 2010 av jesperstromback

Samtidigt som jag precis har börjat läsa Lena Sundströms bok ”Världens lyckligaste folk. En bok om Danmark” läser jag i Dagens Nyheter att en man häromkvällen anföll Knut Westergaard, som tecknade en av de kontroversiella Muhammed-karikatyrerna som publicerades i Jyllands-Posten hösten 2005, i hans hem. Attacken välkomnas av både muslimska extremister och högernationalister, om än av olika skäl. Medan muslimska extremister anser att attacken var befogad, ger den ny ammunition åt högernationalister och anti-muslimska rörelser som försöker framställa invandring och islam som hot.

För demokrater är båda reaktionerna lika sorgliga. Att attackera någon för att han nyttjat sin yttrandefrihet är på alla sätt och vis förkastligt, men förkastlig är också den retorik som försöker likställa islam med extremism och invandrare som hot. Demokratin bygger på bland annat yttrandefrihet, men också på religionsfrihet, och intolerans och hat är lika förkastliga företeelser oavsett om de kommer från militanta religiösa grupper eller individer som om de kommer från höger- eller vänsterextrema grupper eller individer.

Därmed inte sagt att frågan om yttrandefrihet och religionsfrihet är enkla frågor, eller att det är självklart hur man ska se på Jyllands-Postens publicering av Muhammed-karikatyrerna hösten 2005. Det finns olika sätt att se på – och gestalta – vad frågan egentligen handlar om.

Av det skälet genomförde jag tillsammans med Adam Shehata och Daniela Dimitrova för något år sedan en undersökning av hur frågan om publiceringen av Muhammed-karikatyrerna gestaltades i svensk och amerikansk press under de sex första månaderna efter den ursprungliga publiceringen av karikatyrerna. Det resulterade i en tidskriftsartikel som publicerades i Global Media and Communication hösten 2008. För den som är intresserad av undersökningen och dess resultat har jag idag lagt ut den tidskriftsartikeln för nedladdning.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar