Enligt en ny opinionsundersökning från New York Times och CBS News sjunker stödet för president Obama och hans sätt att hantera ekonomin och sjukvårdsfrågan. Det kommer säkert att tas till intäkt för olika resonemang om ökade svårigheter för Obama. Samtidigt är resultatet inte särskilt förvånande, av åtminstone tre skäl.

För det första har debatten i USA den senaste tiden handlat mycket om sjukvårdsreformen och olika försök att hitta en kompromiss som kan accepteras av såväl liberala som konservativa Demokrater i senaten respektive representanthuset. På grund av det maktdelningssystem som råder i USA är det mycket svårt att nå beslut om genomgripande reformer. I kombination med att många demokratiska ledamöter i senaten och representanthuset kommer från konservativa valdistrikt i vilka de måste möta väljarna på nytt i november gör det att det är i det närmaste  omöjligt att reformera sjukvårdssystemet på det sätt som president Obama och mer liberala ledamöter skulle vilja. Resultatet är att förslaget till sjukvårdsreform möter kritik både från höger och vänster, vilket i sin tur minskar allmänhetens stöd för det. Resultatet är också sjunkande stöd för president Obama – trots att det inte är mycket han kan göra åt det sätt som beslutsprocesserna fungerar. Om senaten och representanthuset lyckas komma överens i de förhandlingar som nu pågår och ett slutligt beslut om en sjukvårdsreform kan fattas kan dock stödet för president Obama och demokraterna komma att öka tämligen snabbt.

För det andra har mediernas rapportering om president Obama och de processer som handlar om reformeringen av sjukvårdssystemet varit övervägande negativ under flera månader. Dels beror det på faktiska svårigheter att nå fram till beslut (se ovan), men inte bara. Det handlar också om vad som erbjuder den mest spännande berättelsen, och efter månader av övervägande positiv mediebevakning av Obama – inte minst efter att han valdes och installerades som president i slutet av 2008 och början av 2009 – söker medierna nya berättelser och dramer. Dessutom har de amerikanska medierna en stark tendens att ge övervägande negativ bevakning av dem som innehar makten, och det drabbar också Obama. Även detta kan dock komma att förändras.

För det tredje har återhämtningen av ekonomin inte gått så snabbt som önskat och förväntat, samtidigt som arbetslösheten har fortsatt öka. I början drabbade den svaga ekonomin inte Obama, eftersom alla vet att han ärvde de problemen. Ju längre han har suttit som president, desto större ställs kraven på honom att han ska lyckas vända situationen och på ett synligt sätt bidra till en starkare ekonomi.

Till allt detta kommer att Republikanerna har valt en väldigt kritisk och konfrontatorisk linje gentemot Obama, och den ökade polariseringen minskar också stödet hos dem som är eller lutar mot Republikanerna – särskilt i mer konservativa delar av landet.

Att stödet för Obama minskar i opinionen är därför inte särskilt förvånande. Samtidigt behöver det inte betyda särskilt mycket i ett längre perspektiv. Om ett slutligt beslut om sjukvårdsreform kan fattas snart kommer det bidra till ökat stöd, samtidigt som det skulle göra att Obama kunde fokusera mer på andra problem. Att vända ekonomin är också en process som tar tid, och givet att Obama’s politik är den rätta bör resultaten börja visa sig under andra halvåret 2010. Det skulle också öka stödet för honom.

Slutsatsen av detta är att man inte bör fästa särskilt stor vikt vid den här eller andra opinionsmätningar. Det kommer dock inte förhindra medierna att ägna överdriven uppmärksamhet åt den och åt spekulationer kring stödet för Obama och hans svårigheter. Så länge det politiska spelet är intressantare för medierna än politikens sakinnehåll kommer opinionsmätningar ges en betydelse som de knappast förtjänar. Det gäller i USA – och det gäller i Sverige.