Medierna och behovet av berättelser

Publicerat den mars 1, 2010 av jesperstromback

En aspekt av mediernas bevakning av politik och samhälle som förtjänar mer diskussion än hittills handlar om deras behov av berättelser. Nyheter handlar inte bara om Vem, Vad, När, Hur och Varför; nyheter handlar om berättande som binder samman enskildheter till en större helhet. Man skulle också kunna kalla det för teman som genomsyrar och binder samman olika nyheter.

Ett exempel kan hämtas från Björn Johnsons bok Kampen om sjukfrånvaron (2010). Under slutet av 1990-talet handlade den dominerande berättelsen om sjukfrånvaron om problem kopplade till (den allt sämre) arbetsmiljön. Andra aspekter fick knappast någon uppmärksamhet alls. Sedan skiftade den dominerande berättelsen till att handla om överutnyttjande och fusk. Återigen fick andra aspekter knappast någon uppmärksamhet alls.

Ett andra exempel kan hämtas från valrörelsen 2006. Då handlade den dominerande berättelsen om alliansens frammarsch och stora enighet, och oenighet mellan allianspartierna fick inte särskilt stor uppmärksamhet. Sakpolitiskt handlade den dominerande berättelsen om utanförskapet och arbetslösheten, och utrymmet för andra sakfrågor blev därmed begränsat.

Ett tredje exempel kan hämtas från den nu pågående bevakningen av amerikansk politik och president Obama’s situation. Efter att under en längre period ha fokuserat på Demokraternas och Obama’s framgångar handlar medierapporteringen nu nästan uteslutande om hans problem och svårigheter. Det gäller både den amerikanska och den svenska mediebevakningen. Andra aspekter får knappast någon uppmärksamhet alls.

Ett fjärde exempel kan hämtas från mediernas bevakning av i princip vilken skandal som helst. När en viss skandal har etablerats på mediedagordningen finns det bara ett mycket litet utrymme för alternativa berättelser. Den dominerande berättelsen handlar om hur illa någon person eller organisation har betett sig, och alla nyheter som passar in i den tolkningsramen får uppmärksamhet, medan nyheter som inte passar in antingen inte får något utrymme alls eller bara blir notiser.

Samtidigt som mediernas behov av berättelser inte existerar fristående från politiska aktörer och organiserade intressen som varje dag arbetar för att påverka medierna till att gestalta verkligheten på ett sätt som gynnar den egna sidan och missgynnar motståndarna, är det problematiskt. Det leder till en brist på nyanser och komplexitet, vilket i sig är problematiskt. Det riskerar också att påverka verkligheten på ett sätt som åtminstone i vissa fall kan liknas vid självuppfyllande profetior. Ett typexempel handlar om berättelser kring vinnare och förlorare i partiernas kamp om väljare. Om den dominerande berättelsen i medierna handlar om hur bra det går för ett visst parti leder det sannolikt till att stämningen och kampviljan inom partiet ökar, vilket i sin tur ökar sannolikheten att det kommer att gå bra för partiet. Och omvänt: om den dominerande berättelsen handlar om hur dåligt det går för ett visst parti, ökar sannolikheten för interna splittringar och försämrad intern stämning och, i förlängningen, för att det kommer att gå dåligt för partiet.

En slutsats som man  kan dra av detta är att man bör vara skeptisk varje gång journalistiken blir allt för likriktad och verkligheten framstår som allt för enkelsidig. Journalistik kommer alltid handla om berättelser – det är en del av journalistikens natur – men den behöver inte domineras av en eller bara ett par berättelser som är gemensamma för olika medier. Verkligheten är i de flesta fall komplex, och om det inte framkommer av mediernas bevakning kan man vara ganska säker på att den ger en förenklad bild.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt boktips: ”Kampen om sjukfrånvaron”, av Björn Johnson (2010)

Publicerat den februari 28, 2010 av jesperstromback

Sedan mitten av 1990-talet har sjukfrånvaron varit en av de stora och mest omdebatterade politiska frågorna i Sverige. Allmänt sett har det antagits vara ett stort och ökande problem, åtminstone sedan perioden 1998-2003 då sjukfrånvaron fördubblades. Men hur förändrades egentligen sjukfrånvaron, hur uppfattades och tolkades problemet, hur bevakades det av medierna, och hur rimliga var olika orsaksförklaringar? Detta är frågor som står i centrum för Björn Johnsons nya bok Kampen om sjukfrånvaron (Arkiv förlag, 2010). Det är en mycket välskriven, intressant och viktig bok.

I boken visar Johnson hur den dominerande tolkningen av sjukfrånvaron förändrades dramatiskt från att primärt uppfattas som ett arbetsmiljöproblem till att handla om överutnyttjande och fusk. Det fick genomslag i såväl medier som i den politiska debatten och olika utredningar på området. Makten över problemformuleringsprivilegiet flyttades, och det fick betydelse inte bara för debatten, utan också för de politiska beslut och reformer som genomfördes för att lösa problemet med sjukfrånvaron.

Vad som inte kom fram i debatten – och märkligt nog inte heller i många av de utredningar som genomfördes – var att problemet med den ökade sjukfrånvaron inte i första hand handlade om att antalet sjukskrivna ökade. Den stora ökningen handlade i första hand om att sjukskrivningsperioderna blev allt längre. Därmed utgick debatten i huvudsak från felaktiga problembeskrivningar. Det huvudsakliga problemet med den ökade sjukfrånvaron var varken allt sämre arbetsmiljöer eller att allt fler överutnyttjade systemet: problemet var att allt fler sjukskrivna förblev sjukskrivna istället för att få rehabilitering och kunna återvända till arbetslivet. För att citera författaren:

Rent allmänt spelade felaktiga eller tvivelaktiga påståenden en mycket framträdande roll i debatten. Tre uppfattningar som var vanliga inom både arbetsmiljö- och överutnyttjandeproblemet var att antalet sjukskrivna hade ökat dramatiskt, att utbrändhet, stress och annan psykisk ohälsa stod för merparten av ökningen samt att de höga kostnaderna för sjukskrivningarna var ett allvarligt hot mot statens finanser. Dessa uppfattningar kan starkt ifrågasättas.

De förlängda sjukskrivningsperioderna berodde i sin tur huvudsakligen på en förändrad rehabiliteringslagstiftning och kommunernas allt sämre ekonomi under 1990-talet. De berodde varken på allt sämre arbetsmiljö eller att allt fler överutnyttjade systemet. Den politiska debatten – och mediernas bevakning – utgick från felaktiga problembeskrivningar, vilket ledde till politiska beslut som inte löste själva grundproblemet.

Genomgående är boken mycket intressant, välskriven och övertygande. Den är också viktig, eftersom den visar hur en debatt som präglas av felaktiga problembeskrivningar kan leda till politiska beslut som inte löser de verkliga problemen. Debatten har konsekvenser för de politiska besluten, vilka har konsekvenser för människor i deras vardag. Boken förtjänar därför att läsas av såväl politiker som journalister, debattörer, forskare och administratörer, och av dem som på ett mer allmänt plan är intresserade av antingen problemet med sjukfrånvaron eller de mekanismer som präglar opinionsbildning och politiska beslut.

Det enda jag ställer mig frågande till handlar om bokens teoretiska utgångspunkter, eller mer specifikt, varför författaren inte utgår från och använder sig av gestaltningsteorin (framing theory). Den teorin hade passat perfekt i sammanhanget, och hade kunnat användas vid undersökningarna av såväl mediernas bevakning som av den politiska debatten. Nu intar teorier i gränslandet mellan statsvetenskap-politisk kommunikation-medieforskning en undanskymd roll till förmån för mer renodlade statsvetenskapliga och sociologiska teorier. Det gör inte boken mindre läsvärd, men jag tror ändå att boken hade vunnit på att använda sig av och utgå från gestaltningsteorin.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Lästa böcker i februari

Publicerat den februari 28, 2010 av jesperstromback

Så är februari slut, en månad då jag läste följande böcker:

– Lawrence LeDuc, Richard G. Niemi & Pippa Norris (red) (2010). Comparing Democracies 3. Sage Publications.

– David Eberhard (2009). Ingen tar skit i de lättkränktas land. Prisma.

– Gøsta Esping-Andersen (1990). The Three Worlds of Welfare Capitalism. Polity Press.

– Stefan Svallfors (red) (2007). The Political Sociology of the Welfare State. Institutions, Social Cleavages, and Orientations. Stanford University Press.

– Todd Landman & Neil Robinson (red) (2009). The SAGE Handbook of Comparative Politics. Sage Publications.

– Olof Petersson (2010). Opinionsbildning. SNS Förlag.

– Theodor Kallifatides (2008). Vänner och älskare. Albert Bonniers Förlag.

– Ansgar Zerfass, Betteke van Ruler & Krishnamurthy Sriramesh (red) (2008). Public Relations Research. Verlag für Sozialwissenshaften.

– Björn Johnson (2010). Kampen om sjukfrånvaron. Arkiv Förlag.

Publicerat i Mer personligt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Grattis Adam

Publicerat den februari 26, 2010 av jesperstromback

Nu har senaste numret av Journal of Communication, en av International Communication Associations officiella tidskrifter, publicerats elektroniskt. I det medverkar Adam Shehata, en av mina doktorander vid MKV/Mittuniversitetet i Sundsvall, med artikeln Unemployment on the Agenda: A Panel Study of Agenda-Setting Effects During the 2006 Swedish National Election Campaign. Det är verkligen jättekul! Journal of Communication är en av de bästa och tuffaste kommunikationsvetenskapliga tidskrifterna, och att lyckas publicera sig där är därför en bedrift. Artikeln handlar, för att citera abstract, om följande:

The issue of unemployment and job creation dominated news coverage during the 2006 Swedish National Election campaign. The purpose of this study is to analyze individual-level agenda-setting effects in the 2006 Swedish National Election campaign. Apart from being one of the first agenda-setting studies conducted in Sweden, this study builds upon a panel survey with 1,007 respondents, which makes it possible to impose stricter control of the causal relationship between the media and public agendas. The overall findings show that agenda-setting effects were indeed present. Furthermore, attention to political news had stronger effects among people with low political interest compared with those who were highly interested. Education was not a contingent factor, though.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Rätt tänkt av socialdemokraterna

Publicerat den februari 26, 2010 av jesperstromback

Igår drog socialdemokraterna igång den senaste fasen i kampanjen inför höstens riksdagsval. Det skedde genom en debattartikel i Aftonbladet och vad de kallar ”årets första valmöte” på Södertörns högskola. Den nyhet som lyfts fram av socialdemokraterna i sammanhanget är att de nu inleder ”den största samtalskampanjen i svensk politisk historia”. I debattartikeln skriver de:

Vårt mål är att föra ett personligt samtal med minst en miljon människor – hemma, på jobbet, via nätet eller telefon. Dörrknackning och telefonuppringning är viktiga metoder. Men för att lyckas krävs det också att våra 103 000 medlemmar gör en insats, att under våren prata med 10 personer var som inte är medlemmar i vårt parti.

Denna satsning på ökade personliga kontakter är inte särskilt förvånande, utan följer den trend som etablerades av Obama inför presidentvalet 2008 och om handlar om strategier och taktiker för att nå väljarna direkt. Den strategin är sannolikt helt rätt, även om det inte alls är säkert att den är lika effektiv i Sverige som den var för Obama i USA.

Avgörande för hur effektiv strategin att kontakta väljarna direkt är beror nämligen på fler faktorer än antalet eller andelen väljare ett parti kontaktar. Avgörande är också den politiska kulturen, som bland annat handlar om hur människor upplever det att antingen (a) ta kontakt med människor via telefon eller dörrknackningar och (b) bli kontaktad av partierna via telefon och dörrknackningar. I USA är tröskeln för att prata politik med vänner och bekanta låg, och det är inget konstigt med att människor har t-shirts, bildekaler och annat som visar vilken kandidat de stödjer, eller med att försöka övertyga vänner och bekanta att rösta på ett visst sätt. I Sverige är den tröskeln betydligt högre. Därför är det inte säkert att strategin kommer att fungera lika bra i Sverige.

Minst lika avgörande är samtidigt vilka väljare det är som kontaktas av ett parti via telefon eller dörrknackningar. Nyckeln till framgång för Obamas gräsrotskampanjande var nämligen en mycket sofistikerad analys och målgruppsindelning av väljarna, och en direkt återkoppling till partiet från de som var ute och knackade dörr eller ringde väljarna. Hur framgångsrik socialdemokraternas strategi att kontakta väljarna direkt blir, beror därmed i mycket hög grad på hur sofistikerade deras väljardatabaser är och, utifrån det, hur sofistikerade och precisa deras indelningar av väljarna i olika målgrupper är.

Att satsa på personliga kontakter är helt rätt strategi, men hur effektiv strategin är beror inte i första hand på hur många som kontaktas. Det beror i första hand på vilka som kontaktas och på matchningen mellan budskap och mottagare.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ny bok om medier och opinionsmätningar

Publicerat den februari 25, 2010 av jesperstromback

Nu har jag precis fått kontrakt på en ny bok om medierna och hur de nyttjar och utnyttjar opinionsmätningar. Boken ska redigeras tillsammans med Christina Holtz-Bacha, University of Erlangen–Nürnberg, och kommer att ges ut av Palgrave. Den preliminära titeln på boken är Opinion Polls and the Media: Reflecting and Shaping Public Opinion. Det ska bli mycket intressant och lärorikt att arbeta med boken, som preliminärt kommer att finnas i tryck mot slutet av 2011 eller i början av 2012.

Publicerat i Nya publikationer | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Hur skiljer sig unga från äldre?

Publicerat den februari 24, 2010 av jesperstromback

Hur skiljer sig egentligen unga människor (18-29 år) från äldre när det gäller exempelvis användande av olika medier, attityder och syn på samtid och framtid? Den frågan står i centrum för den senaste rapporten från Pew Research Center, som kallar denna grupp av unga för ”millenials” – den första generation som vuxit upp med Internet. Även om den handlar om den amerikanska situationen kan den vara av intresse. Den visar bland annat att:

Generations, like people, have personalities, and Millennials — the American teens and twenty-somethings who are making the passage into adulthood at the start of a new millennium — have begun to forge theirs: confident, self-expressive, liberal, upbeat and open to change. They are more ethnically and racially diverse than older adults. They’re less religious, less likely to have served in the military, and are on track to become the most educated generation in American history.

Their entry into careers and first jobs has been badly set back by the Great Recession, but they are more upbeat than their elders about their own economic futures as well as about the overall state of the nation.They are history’s first ”always connected” generation. Steeped in digital technology and social media, they treat their multi-tasking hand-held gadgets almost like a body part — for better and worse. More than eight-in-ten say they sleep with a cell phone glowing by the bed, poised to disgorge texts, phone calls, emails, songs, news, videos, games and wake-up jingles. But sometimes convenience yields to temptation. Nearly two-thirds admit to texting while driving.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Överdriven tro på sociala mediers politiska betydelse

Publicerat den februari 22, 2010 av jesperstromback

Hur stor politisk betydelse har egentligen bloggar och andra sociala medier, och hur stor betydelse kommer de att få inför höstens val? Det var grundfrågan i en intervju som Sveriges Radio Kronoberg gjorde med mig nyligen. För den som är intresserad av detta ligger intervjun nu ute på webben. I mycket korta drag argumenterar jag där – och i andra sammanhang – för att den politiska betydelsen av bloggar och andra sociala medier är mindre än vad många tycks tro.

Samma sak förde jag fram när jag föreläste på Informatörsdagen i Karlstad förra veckan. Just den delen av min föreläsning kommenteras för övrigt av Stort och smått om kommunikation, som tror att sociala medier kommer få större betydelse än vad jag hävdar.

Argumenten för varför tron på bloggarnas och de sociala mediernas betydelse är överdriven är många, men ett av de viktigaste handlar om de mekanismer som påverkar vilken information människor exponerar sig för och söker upp. Till skillnad från massmedierad information kommer information på Internet – och det spelar i det sammanhanget ingen roll om vi syftar på web 1.0 eller web 2.0 – inte till oss. Vi måste själva söka upp den. Det gör att våra egna behov, intressen och motiv får större betydelse för vilken information på Internet vi exponerar oss för jämfört med när det gäller vilken massmedierad information vi exponerar oss för.

Vilka är det då som söker upp politisk information på Internet? Vilka är det som läser bloggar eller använder sig av sociala medier med politisk inriktning? Bortsett från journalister (som gör det av yrkesmässiga skäl) och studenter och elever (som måste göra det som en del av olika skolarbeten) är det framförallt de som har ett stort politiskt intresse och engagemang.

Just de som har ett stort politiskt intresse och engagemang utmärker sig samtidigt genom att de, jämfört med befolkningen i stort, har mer genomtänkta, fasta och sammanhängande åsikter. Ofta är de också mer säkra på vilket parti de tänker rösta på. Därmed är de inte särskilt öppna för påverkan från bloggar och sociala medier som driver politiska åsikter som går emot de egna.

Av bland annat de här skälen är sannolikheten att Internet och sociala medier ska påverka hur människor röstar inte särskilt stor. Däremot kan Internet och sociala medier få stor betydelse för partiernas möjligheter att aktivera och mobilisera sympatisörer och att organisera sina kampanjer. Det kan indirekt få stor betydelse för valrörelsen, men av ett annat slag än den betydelse som ofta förs fram av de som tror på Internets och sociala mediers omvälvande potential.

Enkelt uttryckt: politiskt intresse och politiska åsikter styr användandet av Internet och sociala medier mer än vad Internet och sociala medier påverkar det politiska intresset och människors politiska åsikter. Den politiska betydelsen av Internet och sociala medier är både överdriven och missförstådd.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | 3 kommentarer

Ny tidskriftsartikel om PR och politisk marknadsföring publicerad

Publicerat den februari 22, 2010 av jesperstromback

Nu har årets första nummer av Journal of Political Marketing publicerats elektroniskt. I det medverkar jag tillsammans med Michael Mitrook och Spiro Kiousis, båda vid University of Florida, med en artikel som diskuterar och analyserar länkarna mellan public relations-teorier, politisk kommunikation och politisk marknadsföring (political marketing). Titeln på artikeln är Bridging Two Schools of Thought: Applications of Public Relations Theory to Political Marketing. Artikelns argumenterar för att det finns en rad public relations-teorier som är relevanta för och skulle kunna användas inom både forskning och praktik i politisk kommunikation och politisk marknadsföring. För att citera abstract:

The use of public relations strategies and tactics are ubiquitous in many areas of political communication. This is especially evident when considering the emerging field of political marketing. However, little application of public relations theory and research has been integrated into the study of political marketing processes. Thus, this work seeks to bridge two schools of thought and to identify some of the major conceptual perspectives from public relations theory that can be used to better understand and analyze the dynamics of political marketing processes. Specifically, the perspectives include relationship theory, contingency theory, situational theory of publics, and agenda-building theory.

Denna idé om att försöka överbrygga och hitta en syntes mellan teori och forskning i public relations, politisk kommunikation och politisk marknadsföring testade vi för första gången i den nu publicerade artikeln, men den ligger också bakom arbetet med den bok om Political Public Relations: Principles and Applications som jag och Spiro Kiousis just nu arbetar med. I det arbetet har det gång på gång blivit uppenbart hur många gemensamma nämnare det finns mellan teori och praktik inom dessa olika discipliner – men också hur sällan det är som forskare går utanför sin egen disciplins gränser för att inkludera teori och forskning från angränsande discipliner. Mycket arbete återstår därför för att skapa en starkare syntes mellan public relations, politisk kommunikation och politisk marknadsföring.

Publicerat i Nya publikationer | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Intressant om opinionsmätningar

Publicerat den februari 21, 2010 av jesperstromback

De två senaste dagarna har statsvetaren Henrik Oscarsson skrivit nya intressanta inlägg om opinionsmätningar, där han bland annat jämför resultat från internetbaserade och telefonbaserade opinionsundersökningar. Den jämförelsen visar bland annat att Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna systematiskt gynnas av internetbaserade opinionsundersökningar. Mycket intressant – och värt att tänka på när nya opinionsundersökningar publiceras och jämförs.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar