Utan invandring stannar Sverige

Under den här valrörelsen har Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna försökt sig på en ny retorik, där hävdar att de istället för att låta flyktinginvandrare komma till Sverige vill hjälpa till i närområdet där hjälpbehovet är som störst, och att de därigenom kan hjälpa fler människor samtidigt som de får pengar över för att förbättra välfärden. Att Jimmie Åkesson är en skicklig debattör är tydligt, men samtidigt är retoriken grovt vilseledande. När det gäller den här retoriken kan åtminstone fem problem identifieras.

* Det första problemet hänger samman med att det inte finns någon motsats mellan att hjälpa människor i närområdet och att ha en öppen flyktingpolitik. Sverige hjälper redan till i närområdet, och dessutom vill SD minska biståndet. Deras argumentation är därför falsk. Till det ska man lägga att länderna i närområdet har enorma problem med att ta hand om den stora mängden flyktingar, och de behöver därför hjälp både med att ta hand om människor på plats och genom att det blir färre som behöver hjälp på plats. Detta har bland annat Unesco påpekat.

* Det andra problemet hänger samman med att även om Sverige skulle fördubbla eller tredubbla eller fyrdubbla insatserna som görs för att hjälpa människor i närområdet skulle en del söka sig till bland annat Sverige, och de blir knappast hjälpta av att de skickas tillbaka med argumentet att de får hjälp på plats.

* Det tredje problemet med deras argumentation är att det bortser från att asylrätten är en rätt som Sverige förbundit sig till genom olika internationella konventioner. Det hade varit ärligare om de hade sagt att de inte tror på asylrätten, men så länge asylrätten gäller har Sverige en förpliktelse att pröva asylskälen hos de som kommer.

* Det fjärde problemet är att det är uppenbart att det framförallt är flyktingar från utomeuropeiska länder som de vänder sig emot, och både Åkesson själv och många andra i partiet har många gånger gjort det tydligt att det är muslimer som de inte vill ha i Sverige. Det kan inte tolkas som något annat än främlingsfientlighet och rasism. Till det kommer givetvis deras historia. Oavsett förändringar av retoriken och den politiska fasaden är Sverigedemokraterna fortsatt ett främlingsfientligt parti. Deras trovärdighet när de säger att de vill hjälpa är därför obefintlig.

* Det femte – och inte minst viktiga – problemet handlar om att det ligger i Sveriges egenintresse att ha en öppen hållning till flyktingar och invandrare. SD:s argumentation bygger på att det finns en motsats mellan öppen invandringspolitik och välfärd, men den motsättningen är falsk. Långsiktigt tjänar Sverige – även ekonomiskt – på invandringen. Hur mycket beror på hur väl integrationspolitiken fungerar, så om man verkligen bryr sig om vilka resurser som finns till välfärden borde man ägna kraften åt att förbättra integrationspolitiken. Men där är SD:s politik obefintlig. Man skulle kunna göra en jämförelse med skolan. På kort sikt uppstår utgifter men på längre sikt tjänar Sverige både på att satsa på utbildning och invandring. Det är en investering. Jag tror inte någon skulle köpa att det vore klokt att dra ner på pengarna till skolan därför att det är en kostnad, och i grunden gäller detsamma invandringen. Utan invandring stannar Sverige.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Alla dessa tolkningar och analyser

En av de tydliga trenderna i den politiska journalistiken är att den har gått från att vara beskrivande till att bli allt mer tolkande och kommenterande. Samtidigt har journalister – tillsammans med experter och externa kommentatorer – blivit allt mer framträdande och tagit en allt större plats på bekostnad av det utrymme som politiker har att själva komma till tals. För svensk del har detta visats av bland annat min egen forskning (se bland annat Kampen om opinionen) och Kent Asps nya bok om Mediekratin. Det kan ses som ett uttryck för den politiska journalistikens medialisering.

Den nu pågående valrörelsen är inget undantag: tvärtom tycks den tolkande och kommenterande journalistiken breda ut sig ännu mer. Det märks inte minst i samband med TV:s partiledarutfrågningar. Inte nog med att dessa analyseras av journalister i efterföljande nyhetssändningar, något som har gjorts sedan länge, nu omgärdas de också av uppsnack och eftersnack eller besök i green room, som om det inte vore någon principiell skillnad mellan politiska utfrågningar och debatter inför ett val – med allt vad det valet kommer att innebära för människor i deras vardagliga liv – och fotbollsmatcher eller underhållningsprogram som Idol eller Let’s dance.

Ur ett demokratiskt perspektiv tycker jag detta är problematiskt av åtminstone tre skäl. För det första bidrar de förändrade formaten för hur utfrågningarna omgärdas av uppsnack och eftersnack till att sudda ut gränserna mellan politiska program och underhållningsprogram, som om det inte vore någon principiell skillnad. För det andra handlar analyserna och kommentarerna i mycket stor utsträckning om hur olika partiledare ”klarade sig” eller framträdde snarare om den politiska substansen. Därmed bidrar de till spelgestaltningarna av politik. För det tredje bidrar den kommenterande och tolkande journalistiken, särskilt när den sänds i direkt anslutning till utfrågningarna eller debatterna, till att försvåra för människor att fritt och självständigt forma sig en åsikt eller uppfattning om partiledarna och hur de svarade och framträdde i utfrågningarna. Tolkningarna görs så att säga åt tittarna. Detta är inte betydelselöst, eftersom det finns forskning som visar att människor som ser på debatter och efterföljande kommentarer påverkas och tolkar debatterna annorlunda än de som bara ser på debatterna.

Detta diskuterar och kommenterar jag i ett inslag som kommer att sändas i Aktuellt, troligen ikväll. För mer information om det inslaget och mina synpunkter, se gärna artikeln som idag publicerats på SVT:s hemsida. För säkerhets skull kanske det ska läggas till att min kritik inte riktar sig mot utfrågarna eller de som ställer upp i uppsnacken eller eftersnacken: kritiken riktar sig mot programformaten och medierna som allt mer väljer att lyfta fram tolkningar och kommentarer.

Publicerat i Aktuellt, I medierna | Märkt , , , , , | 2 kommentarer

”Rakt på” om politikens medialisering

Idag var jag med i SVTs program ”Rakt på” för att diskutera politikens medialisering tillsammans med Robert Olsson, programdirektör på SVT. I programmet medverkade också Kent Asp i en intervju kring den nya boken Mediekratin – mediernas makt i svenska val som han precis har släppt tillsammans med Johannes Bjerling. För den som är intresserad kan hela programmet ses här. Föga förvånande var jag och Robert Olsson inte helt överens, men jag tycker ändå att det blev en på det hela taget bra och konstruktiv diskussion.

Publicerat i Aktuellt, I medierna | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Läsvärd och viktig artikel om mediekratin och politikens medialisering

I dagens DN skriver Kent Asp och Johannes Bjerling en mycket intressant artikel om ”mediekratin” och politikens medialisering. Artikeln – och boken ”Mediekratin – mediernas makt i svenska val” som släpps i dagarna – bygger på Kent Asps samlade forskning kring hur svenska medier mellan 1979 och 2010 bevakade svenska valrörelser. Det är den längsta tidsserien i svensk forskning kring hur medierna bevakar valrörelser, och det ska bli mycket intressant att läsa boken!

Ett av de resultat som lyfts fram är att det finns ett tydligt samband mellan mediebilden av partierna och hur det går för partierna i valet. Samtidigt som det resultatet inte är särskilt förvånande är det centralt och understryker mediernas makt i den politiska kommunikationen. Det gäller särskilt eftersom journalistiken över tid präglas allt mer av medielogiken och av en tolkande snarare än beskrivande journalistik, där journalisterna själva tar allt större utrymme. För att citera Kent Asp och Johannes Bjerling:

Bilden i medierna påverkar alltså vilka som blir vinnare och förlorare i valrörelsen. Ett annat viktigt resultat är att journalisterna i allt större utsträckning kommit att sätta sin egen prägel på valrörelsen, samtidigt som de som söker väljarnas mandat förlorar terräng. I valet 1979 stod politiker för 73 procent av aktörsframträdandena, journalister för 2 procent. I valet 2010 var motsvarande andelar 54 respektive 19 procent.

Medievalrörelsens åsiktsbärare har med andra ord fått ge plats åt valrörelsens uttolkare – journalister, experter och opinionsinstitut. Partiernas politiska budskap till väljarna har alltmer kommit att omgärdas av politisk konsumentupplysning där allt ifrån klädval till retorik analyseras, kommenteras och recenseras. Tyckare och experter har på så vis trängt sig emellan väljare och valda i något slags självpåtagen omsorg om väljarna.

Även om den nu pågående valkampanjen inte är över ännu talar det mesta för att trenderna från tidigare val kommer att bestå eller till och med förstärkas. Mitt intryck så här långt är att journalistiken är ännu mer tolkande än tidigare val, att journalister är ännu mer framträdande som aktörer, och att ännu mer fokus ägnas åt det politiska spelet och de politiska strategierna snarare än politikens innehåll.

Ur ett demokratiskt perspektiv är detta inte oproblematiskt. Ett skäl är forskning – redovisad i bland annat Kampen om opinionen – som visar att gestaltandet av politisk som spel bidrar till minskat politiskt intresse och ökad politisk misstro. Ett annat skäl är att spelgestaltningarna tränger bort politikens sakfrågor. Ett tredje skäl är att en ökad andel spelgestaltningar och mer journalistiska tolkningar gör att medierna i mindre utsträckning än önskvärt tillhandahåller sådan information som människor behöver för att fritt och självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor. Frågan är vem som i längden vinner på detta?

Ett svar är såklart medierna, men jag är inte så säker på att ens de vinner på utvecklingen. Också medierna är beroende av att människor är intresserade av och har förtroende för politik och samhälle, och om människor upplever att den politiska journalistiken blir allt för tolkande och spelgestaltande är risken stor att man vänder medierna ryggen.

Publicerat i Aktuellt, Artikeltips | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt bokkapitel om politikens medialisering

Mediatization HOCSNär eller om historien om forskning kring politikens medialisering skrivs kommer 2014 med all sannolikhet framstå som ett avgörande år. Tidigare i år gav jag och Frank Esser ut antologin Mediatization of Politics. Understanding the Transformation of Western Democracies, och vi publicerade också ett specialnummer av Journalism Studies och ett annat av Journalism Practice som handlade enbart om politikens medialisering. Därtill kommer en rad andra kapitel och tidskriftsartiklar som handlar om olika aspekter av politikens medialisering.

Nu har Knut Lundby dessutom precis publicerat den nya handboken Mediatization of Communication. Det är ett mycket imponerande arbete, vars över 700 sidor innehåller 31 kapitel som behandlar olika aspekter av medialiseringsteorin och medialisering som fenomen och process. Ett av dessa har jag skrivit tillsammans med Frank Esser, med titeln Mediatization of Politics: Transforming Democracies and Reshaping Politics. Flera andra kapitel handlar också om politikens medialisering, däribland Mediatization: Rethinking the Question of Media Power av Kent Asp, Mediatization of Public Bureaucracies av Kjersti Torbjørnsrud, Tine Ustad Figenshou och Øyvind Ihlen och Law in the Age of Media Logic av Bryna Bogoch och Anat Peleg.

Därtill kommer en rad andra kapitel som handlar om allt från medialisering av religion, populärkultur, sport, vetenskap och utbildning till olika teoretiska aspekter och dimensioner av medialisering. För den som forskar kring eller är intresserad av medialiseringsteori är detta med andra ord en bok som mer eller mindre måste läsas, och själv ser jag verkligen fram emot att läsa den.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt bokkapitel om sociala medier och politiska kampanjer

Campaigning Social MediaNu har den nya boken Presidential Campaigning and Social Media. An Analysis of the 2012 Campaign, redigerad av John Allen Hendricks och Dan Schill, precis släppts. Boken handlar om det amerikanska presidentvalet 2012, och innehåller sjutton kapitel som ur olika vinklar och teoretiska utgångspunkter analyserar användandet och betydelsen av sociala medier under både primärvalskampanjerna och den slutliga valkampanjen.

Själv medverkar jag med ett kapitel skrivet tillsammans med Spiro Kiousis och Emma Svensson, som utifrån public relations-teori analyserar i vilken utsträckning som Barack Obamas och Mitt Romneys kampanjer använde sig av sociala medier för att bygga och odla relationer med väljarna. Kapitlet bygger på en innehållsanalys av över 2000 e-postbrev, Facebook-uppdateringar och tweets. Resultaten visar bland annat att båda kampanjerna i viss grad använde sig av olika strategier som handlar om att odla relationer med mottagarna, men också att relationsbyggande inte var den dominerande strategin för hur kampanjerna använde sig av sociala medier.

Därmed visar kapitlet också att kampanjerna inte drar full nytta av de sociala mediernas potential för relationsbyggande, samtidigt som vi också diskuterar i vilken grad det verkligen är rationellt för politiska partier och kampanjer att satsa på relationsbyggande och interaktivitet just under de mest intensiva faserna av valkampanjerna. Utifrån detta diskuterar kapitlet också resultatens betydelse för teoribildningen kring politisk public relations och relationsteorin.

För den som är intresserad finns mer information om boken här, och den kan beställas bland annat via bokus.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

På väg till Almedalen

Imorgon är det dags för mig att åka till årets Almedalsvecka. Det kommer att bli både mycket intressant och intensivt. I likhet med förra året kommer jag att medverka på flera seminarier:

Intervju i TV4

Imorgon måndag kommer jag att intervjuas på TV4:s scen klockan 15.45. Intervjun kommer också att sändas live.

Är nätet demokratins bästa vän? Eller ett hot?

På tisdag den 1/7 klockan 11.30-11.45 kommer jag att intervjuas på Dagens Samhälles scen om hur demokratin påverkas av internet och det nya medielandskap vi är på väg in i. Mer information finns här.

Tillbakablick: Så avgjorde valkampanjen årets EU-parlamentsval

På tisdag den 1/7 klockan 13.00-13.45 håller jag och Lars Nord ett seminarium där vi tittar tillbaka på den nyss avslutade valkampanjen till EU-parlamentet och diskuterar vilken betydelse valkampanjen och mediebevakningen hade. Nya forskningsresultat utlovas! Mer information finns här.

Framåtblick: Så avgör valkampanjen årets riksdagsval

På tisdag den 1/7 klockan 14.00-14.45 håller jag och Lars Nord ytterligare ett seminarium om valkampanjernas och mediernas betydelse. På detta seminarium blickar vi framåt mot höstens riksdagsval, och utifrån helt nya och tidigare ej presenterade resultat av egna panelundersökningar kommer vi diskutera vilken betydelse valkampanjen kan komma att få för hur det går i riksdagsvalet. Mer information finns här.

Politikens medialisering

På onsdag den 2/7 kommer jag att diskutera politikens medialisering tillsammans med Robert Olsson, programdirektör i SVT. Samtalet leds av Karin Hübinett och sänds i SVT klockan 15.20-15.50. Mer information finns här.

Röstar informerade väljare annorlunda?

På onsdag den 2/7 klockan 13.15-14.15 ordnar Sveriges kommunikatörer ett seminarium med rubriken Röstar informerade väljare annorlunda? Förutom jag själv medverkar Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap och Anna-Karin Hedlund, senior partner på Diplomat Communication. Samtalet leds av Lotta Fogde. Mer information finns här.

Vad är dina viktigaste arbetsuppgifter om du blir samhällsbyggnadsminister kommande mandatperiod?

Detta seminarium arrangeras av Svenska Teknik&Designföretagen onsdagen den 2/7 klockan 16.00-17.30. Förutom jag själv medverkar Monica von Schmalensee, vd White Arkitekter, Åsa Bergman, vd Sweco, Magnus Meyer, vd WSP Sverige, Jessica Rosencrantz, riksdagsledamot (m) och Katarina Köhler, riksdagsledamot (s). Samtalet leds av Mats Edman, chefredaktör för Dagens Samhälle. Mer information finns här.

Vid sidan av dessa officiella programpunkter väntar ett flertal möten, och jag ser också fram emot att gå och lyssna på flera seminarier. Det kommer att bli mycket intressant!

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nya kapitel om strategisk politisk kommunikation

NamnlöstIdag landade den nya boken Political Communication, redigerad av Carsten Reinemann, i brevlådan. Boken ingår i den nya bokserien Handbooks of Communication Science och innehåller totalt 31 kapitel som vart och ett analyserar och beskriver det aktuella forskningsläget på olika områden inom den politiska kommunikationen. Det ska bli en oerhört intressant bok att läsa!

För egen del medverkar jag med två kapitel, båda skrivna tillsammans med Spiro Kiousis. Den gemensamma nämnaren för dem är att de handlar om politisk public relations och strategisk politisk kommunikation. Det enda kapitlet fokuserar på och har titeln Political Public Relations, medan det andra kapitlet handlar om Strategic Political Communication in Election Campaigns.

Idag har jag uppdaterat sidan med mina engelska publikationer med dessa nya kapitel, högaktuella som de är inför höstens valkampanjer.

För mer information om boken i dess helhet, se förlagets hemsida.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny rapport: Medieutveckling 2014

Nu har Myndigheten för radio och tv släppt den nya rapporten Medieutveckling 2014. Liksom tidigare år innehåller rapporten en bred beskrivning av den svenska mediemarknaden, med fokus på konsumtion, utbud, branschstruktur, teknik och reglering. Rapporten kan laddas ner gratis via myndighetens hemsida, och för de som är intresserade av dessa frågor kan rapporten starkt rekommenderas. I år medverkar jag också med ett kapitel med rubriken Den paradoxala medieutvecklingen, där jag bland annat tar upp att ett ökat medieutbud inte nödvändigtvis leder till att människor i allmänhet blir bättre informerade.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Hur det nya medielandskapet bidrar till ökade skillnader mellan grupper

För en tid sedan blev jag ombedd av European Politics and Policy (EUROPP), en blogg kopplad till London School of Economics, att skriva en artikeln om de förändrade medielandskapen och hur de riskerar bidra till ökade kunskapsklyftor och ökade deltagandeklyftor i politiken. Bakgrunden var att de hade läst artikeln The Dynamics of Political Interest and News Media Consumption: A Longitudinal Study, som jag skrivit tillsammans med Monika Djerf-Pierre och Adam Shehata och vilken publicerades i International Journal of Public Opinion Research i vintras.

Nu har den artikel som jag skrev för EUROPP publicerats under rubriken Greater media choice risks creating an information gap between ‘news-seekers’ and ‘news-avoiders’. Artikeln kan ses som en populariserad och förkortad version av den vetenskapliga artikeln, och kan rekommenderas om man är intresserad av medieutvecklingen och dess konsekvenser men inte har tillgång till eller tid att läsa vetenskapliga artiklar.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar