Lästa böcker i januari

Så är januari slut, en månad då jag läste följande böcker:

– Roberto Saviano (2009). Skönhet och helvete. Brombergs.

– George C. Edwards III (2009). The Strategic President. Persuasion & Opportunity in Presidential Leadership. Princeton University Press.

– Tom Goldstein (2007). Journalism and Truth. Strange Bedfellows. Northwestern University Press.

– Lena Sundström (2009). Världens lyckligaste folk. En bok om Danmark. Leopard förlag.

– Arash Mokhtari & Stella Papanagiotou (2009). Nyheter, makt, integration. Stiftelsen Institutet för Mediestudier.

– Costas Panagopoulos (red) (2009). Politicking Online. The Transformation of Election Campaign Communications. Rutgers University Press.

– André Jansson (2009). Kommunikation. Liber.

– Pippa Norris (red) (2010). Public Sentinel. News Media & Governance Reform. World Bank.

– Guy Golan, Thomas J. Johnson & Wayne Wanta (red) (2010). International Media Communication in a Global Age. Routledge.

– Sigurd Allern & Ester Pollack (red) (2009). Skandalenes markedsplass. Politikk, moral og mediedrev. Fagboksforlaget.

– Dominique Anxo, Rikard Forslid, John Hassler, Per Krusell, Thomas Lind & Daniels Waldenström (2010). Råd till en finansminister. SNS Förlag.

Publicerat i Mer personligt | Märkt , | Lämna en kommentar

Hägglund har rätt i sin kritik mot medierna

I SVT:s nu pågående partiledardebatt fick Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund frågan om varför han tror att Sverigedemokraterna enligt många opinionsundersökningar är större än Kristdemokraterna. Hans svar gick ut på att en viktig förklaring är att medierna ger Sverigedemokraterna så stor uppmärksamhet. I detta har han helt rätt, och själva partiledardebatten i SVT ikväll är bara ett exempel. När det finns så många frågor som är viktiga och angelägna att diskutera väljer SVT ändå att lyfta fram frågan om varför Sverigedemokraterna är ”så stora” i opinionsmätningar, och även tidigare under hösten och vintern är det i stor utsträckning medierna som drivit debatten och frågan om Sverigedemokraternas möjligheter att komma in i riksdagen. Det var även medierna som väckte frågan om ett eventuellt burkaförbud, en annan icke-fråga med tanke på hur få det är i Sverige som använder burka eller niqab.

När jag i veckan som gick föreläste på Medieutbildarnas seminarium lade jag fram tio teser som handlar om medier och politik i ljuset av det kommande riksdagsvalet. Den tionde och sista tesen var följande: ”Om Sverigedemokraterna kommer in i riksdagen kommer det i stor utsträckning bero på medierna”. Kvällens partiledardebatt i SVT och debattledarnas frågor är tyvärr ytterligare ett exempel på hur medierna hjälper fram Sverigedemokraterna och ger dem en betydelse som de inte har – men kan komma att få om medierna fortsätter bevaka dem som om de kommer att komma in i riksdagen.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | 1 kommentar

Nytt boktips: ”Public Sentinel” av Pippa Norris (red) (2010)

När frågan om mediernas roller och demokratiska betydelse diskuteras, sker det oftast i relation till etablerade demokratier. Samtidigt satsas betydande resurser av såväl statliga som icke-statliga organisationer på demokratibistånd och, som en del av det, på att stödja och stärka fria och oberoende medier i utvecklingsländer och länder som genomgår demokratiseringsprocesser. Det sätter frågan om mediernas demokratiska roller och betydelse i ett nytt ljus.

Vilka uppgifter bör medierna som institutioner egentligen, idealt sett, uppfylla för att stärka demokratin och demokratiseringsprocesser? Under vilka förhållanden lyckas respektive misslyckas medierna med att uppfylla dessa uppgifter? Vilka reformer vore möjliga att genomföra i länder som inte är etablerade demokratier för att öka sannolikheten att medierna bidrar till att stärka demokratin och olika pågående demokratiseringsprocesser?

Detta är några av de centrala frågor som diskuteras i Public Sentinel. News Media & Governance Reform (World Bank, 2010), redigerad av Pippa Norris. Genomgående är det en mycket intressant bok som både innehåller ny forskning och som applicerar etablerade teorier för att analysera mediernas roller och betydelse när det gäller demokratisering, demokratiseringsbistånd och angränsande frågor. Boken och den forskning som redovisas här känns särskilt angelägen på grund av att frågorna om mediernas demokratiska betydelse sätts på sin spets när det gäller hur bistånd ska användas för att på bästa möjliga sätt stärka medier som kan bidra till fortsatt demokratisering.

När frågan om mediernas demokratiska betydelse diskuteras i etablerade demokratier blir frågan lätt teoretisk; när den diskuteras i förhållande till hur man bör utforma demokratiseringsbistånd för att stödja utvecklingen av medier som i sin tur kan främja fortsatt demokratisering har den en mycket stor praktisk betydelse.

Detta gör boken mycket angelägen, och den är dessutom mycket välskriven och förhållandevis lättillgänglig. Sammantaget gör det att den kan rekommenderas alla som är intresserade av mediernas demokratiska roller och uppgifter, och dem som arbetar med bistånd som syftar till att stödja demokratisering och medier som bidrar positivt till olika demokratiseringsprocesser.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Intressant om sjukfrånvaron

Idag skrev statsvetaren Björn Johnson en intressant artikel på DN debatt om medierna och bilden av sjukfrånvaron. Enligt Johnson är den etablerade bilden av ökande sjukskrivningar under perioden 1996 och 2002 missvisande, samtidigt som den legat till grund för en rad politiska förslag och reformer. Bland annat skriver han angående mediernas roll att:

På bara några år i början av 2000-talet publicerade DN ett 50-tal ledare om sjukfrånvaron. Omsvängningen märktes även på debattsidan och i tidningens nyhetsrapportering, där olika former av överutnyttjande och systemfel snart framstod som de viktigaste orsakerna till den höga sjukfrånvaron. Men den bild som målades upp i medie­debatten och nyhetsbevakningen – inte bara i DN, utan även i många andra medier – var förenklad, ensidig och på avgörande punkter felaktig. De stora regionala skillnaderna i sjukfrånvaron, den höga andelen arbetslösa bland de sjukskrivna och de gynnsamma ekonomiska villkoren i sjukförsäkringen lyftes fram som belägg för att den höga sjukfrånvaron berodde på överutnyttjande. Detta trots att de regionala skillnaderna inte hade ökat, trots att antalet nya sjukskrivna arbetslösa i själva verket minskade och trots att några stora förändringar i de ekonomiska drivkrafterna inte hade skett.

Resonemanget i Johnsons artikel bygger på hans nya bok Kampen om sjukfrånvaron. Jag har inte läst den ännu och vet inte om jag delar hans bild av sjukfrånvaron och mediernas roll i skapandet av den etablerade bilden, men ser fram emot att läsa boken och tycker hans inlägg är mycket intressant och läsvärt. Det vore inte första gången som det visar sig att den etablerade bilden eller gestaltningen av någon del av samhället inte är helt med verkligheten överensstämmande.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Missvisande opinionsjournalistik, DN

I dagens DN redovisas den senaste opinionsmätningen från Synovate. Den stora nyheten är att de rödgröna tappar försprånget. I ingressen skriver Henrik Brors att ”Avståndet mellan de politiska blocken minskar i opinionen och är nu så litet att det inte ens är statistiskt säkerställt. Det visar DN/Synovates januarimätning. När Mona Sahlin börjar ge besked om sin politik ökar risken för väljarförluster”.

Vad Dagens Nyheter inte berättar är att inte någon av förändringarna sedan mätningen i december är statistiskt säkerställd. För att hitta den informationen får man söka sig till den rapport från Synovate som redovisar resultaten av opinionsmätningen.

Att inte redovisa vilka förändringar som är statistiskt säkerställda är inte bara missvisande – det bryter också mot de rekommendationer som fastställts av organisationer som World Association for Public Opinion Research (WAPOR).

Enligt ”ESOMAR/WAPOR Guide to Opinion Polls” ska resultat från opinionsmätningar som publiceras i tidningar alltid åtföljas av tydlig information om:

(a) the name of the research organisation carrying out the survey;

(b) the universe effectively represented (i.e. who was interviewed);

(c) The achieved sample size and its geographical coverage;

(d) the dates of fieldwork;

(e) The sampling method used (and in the case of random samples, the success rate achieved);

(f) the method by which the information was collected (personal or telephone interview, etc.);

(g) the relevant questions asked.

I artikel 9 i samma etiska riktlinjer slås det också fast att ”The research organisation and the client each have a responsibility in the public interest to ensure that the published report on a public opinion poll does not misrepresent or distort the survey data. For example, misleading comments based on non-significant differences must be avoided. Special care must be taken to ensure that any graphs or charts used do not convey a misleading impression of the current survey’s results or of trends over time. It is also important that the reader or listener should be able clearly to distinguish between the survey findings as such and any editorial or other comments based upon them”.

Utifrån detta gör Dagens Nyheter en rad fel när de publicerar resultaten av den senaste undersökningen från Synovate; de redovisar inte all den statistiska basinformation som rekommenderas och som är central för att bedöma en opinionsundersökning; de redovisar inte att förändringarna sedan december inte är statistiskt säkerställda utan ger tvärtom bilden av att viktiga förändringar har skett; och de antyder att förändringarna åtminstone delvis beror på att Mona Sahlin och de rödgröna har börjat ge besked om sin politik, utan att det finns något som helst stöd för det i opinionsundersökningen.

Problemet här är inte själva opinionsundersökningen, utan det sätt som den används på och redovisas av Dagens Nyheter. Samtidigt som det inte är särskilt förvånande att kvaliteten på Dagens Nyheters opinionsredovisning är så låg – tidigare forskning har dokumenterat att medierna ofta brister när det gäller just kvaliteten på redovisningen av opinionsmätningar – är det beklagligt. Dagens artikel är också ytterligare ett exempel på gestaltandet av politik som spel och strategi snarare än som sakfrågor, och på ett tolkande snarare än beskrivande journalistiskt förhållningssätt.


Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | 4 kommentarer

Nytt bokkontrakt

I veckan som gick blev det klart med ett nytt bokkontrakt: Tillsammans med Michaela Maier (University of Koblenz-Landau) och Lynda Lee Kaid (University of Florida) ska jag redigera en bok med den preliminära titeln European Political Communication. Campaign Strategies, Media Coverage, and Campaign Effects in European Parliamentary Elections. Boken kommer att ges ut av Ashgate, och fokusera på Europaparlamentsvalet 2009. Det ska bli mycket intressant att arbeta med den – och mycket arbete. Redan i september ska manuset vara klart, och planen är att boken ska finnas i tryck nästa vår.

Därmed sammanfaller tidsplanen väldigt nära med en annan bok som jag är redaktör för tillsammans med Spiro Kiousis (University of Florida). Titeln på den boken är Political Public Relations: Principles and Applications, och den kommer att ges ut av Routledge. Tanken med den boken är att försöka skapa en syntes mellan forskning i public relations, politisk kommunikation, politisk marknadsföring och statsvetenskap som på olika sätt handlar om hur politiska aktörer strategiskt använder sig av kommunikation och public relations’ strategier och taktiker för att uppnå sina mål. Arbetet med den boken har pågått några månader och är också mycket intressant och spännande. Målet är att den också ska finnas i tryck nästa vår.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel publicerad i Public Relations Review

Nu har det senaste numret av Public Relations Review publicerats elektroniskt, och i det medverkar Spiro Kiousis och jag med en gemensam artikel med titeln The White House and Public Relations: Examining the Linkages Between Presidential Communication and Public Opinion. I korta drag handlar artikeln, för att citera abstract, om följande:

This study investigates the linkages between presidential public relations activities—speeches and press conferences—and public opinion towards the presidency from 1961 to 1997. The results show that there is a positive linkage between presidential news conferences and foreign policy job approval, and between presidential speeches and general as well as foreign policy job approval. Overall, the findings reveal stronger linkages between presidential news conferences and job approval than between presidential speeches and job approval, but also that the topic of the information subsidies and the specific type of job approval matters.

Publicerat i Nya publikationer | Märkt , , , , , , | 3 kommentarer

Ny tidskriftsartikel i Journalism Studies

Idag fick jag det senaste numret av Journalism Studies i brevlådan. I det medverkar Michael Karlsson och jag med artikeln FREEZING THE FLOW OF ONLINE NEWS. Exploring approaches to the study of the liquidity of online news. Det blir den tredje artikeln jag har publicerat i just den här tidskriften. I korta drag handlar artikeln om följande, för att citera artikelns abstract:

According to previous research, two characteristics of online news as opposed to traditional news are interactivity and immediacy. However, most research in this area has focused on the news site-level of analysis, and there are only a few studies on how interactivity and immediacy affect online news on the news story-level of analysis. The main reason for this appears to be that the very nature of online news makes observation by traditional research methods, such as quantitative content analysis, problematic. Against this background, the overall purpose of this paper is to explore methodological approaches for the study of interactivity and immediacy on the news story-level of online news. The paper develops a three-pronged strategy for freezing the flow of online news to enable systematic content analyses of interactivity and immediacy, and tests this strategy in a comparative analysis of the online news sites Guardian.co.uk in Britain and Aftonbladet.se in Sweden.

Publicerat i Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Äventyr i Amsterdam

Efter några dagar i Amsterdam är jag nu tillbaka i Sverige och Sundsvall. Det blev en något annorlunda resa än vad jag hade tänkt mig. Jag hade inte hunnit mer än att ta tåget från flygplatsen till Amsterdam när en ficktjuv slog till och stal min plånbok, som innehöll i princip allt utom passet.

Detta ställde till med en hel del problem, särskilt de första timmarna innan jag skulle möta mina kollegor som jag var i Amsterdam för att träffa. För att minimera skadan var jag tvungen att ringa och spärra diverse kort, men för att kunna göra det var jag i behov av att få tag på relevanta telefonnummer. För att lyckas med det behövde jag komma ut på nätet, men för att kunna koppla upp mig behövde jag kreditkort… Efter diverse krångel och två timmar hos den holländska polisen (som var mycket trevlig men skulle kunna vara snabbare på att skriva på tangentbord) löste det sig, och förhoppningsvis hann jag spärra alla korten innan de hann användas.

Bortsett från detta var det dock en mycket givande resa till Amsterdam. Syftet med den var att delta på ett möte med Network of European Political Communication Scholars (NEPOCS), och det var mycket stimulerande. Trots att det bara är drygt ett år sedan vi formade det här nätverket är vi nu i princip klara med vår första gemensamma forskningsinsats och tidskriftsartikel, och har nya projekt på gång.

Apropå Amsterdam har vi den här veckan besök av Rens Vliegenthart från University of Amsterdam, som imorgon ska vara opponent på Adam Shehatas slutseminarium. Det ska bli mycket intressant och jag ser verkligen fram emot det.

På onsdag ska jag annars till Stockholm för att föreläsa på Medieutbildarnas seminarium ”Valet 2010 – Vem sätter agendan?” Det ska också bli intressant och stimulerande, inte minst med tanke på att de som ska delta på seminariet är yrkesverksamma journalister på olika medier runt om i Sverige. Det brukar alltid vara mycket givande att diskutera forskningens resultat och syn på journalistiken med de som är journalister, och jag tror att både journalistikforskningen och journalistiken skulle må bra av fler möten mellan forskare och yrkesverksamma journalister.

Publicerat i Aktuellt | Lämna en kommentar

Partiledardebatt med osynliga partiledare?

Igår hölls årets första partiledardebatt i riksdagen, vilket man kan läsa om i tidningarna idag. Exakt vad som sades är dock inte det enklaste att ta reda på om man förlitar sig på tidningarna. Det är betydligt enklare att finna journalisternas analyser och tolkningar än information om vad partiledarna faktiskt sade i debatten.

Ett bra dåligt exempel på detta är Dagens Nyheter. I dagens tidning publicerar de drygt en helsida om partiledardebatten. Cirka 225 kvadratcentimeter ägnas åt Henrik Brors nyhetsanalys av debatten, cirka 189 kvadratcentimeter ägnas åt en nyhetsartikel där sammanlagt fem citat från tre av partiledarna återges, medan två bilder tar upp sammanlagt cirka 562 kvadratcentimeter. Henrik Brors nyhetsanalys tar därmed upp mer plats än nyhetsartikeln, och bilderna tar tillsammans upp mer plats än de båda artiklarna.

Till detta kommer att endast tre av partiledarna – Mona Sahlin, Fredrik Reinfeldt och Göran Hägglund – citeras. Vad de övriga partiledarna sade sägs det ingenting om. De osynliggörs, som om Sverige endast hade tre partier, varav endast två – Moderaterna och Socialdemokraterna – egentligen räknas.

Som om inte detta vore nog gestaltas politik genomgående – och särskilt i Brors’ nyhetsanalys – som spel. Sakpolitiken behandlas huvudsakligen som ett medel som används i spelet om opinionen och partiernas strategier, och inte som ett mål i sig eller som ett uttryck för partiernas uppriktiga uppfattningar om vilken politik som behöver föras för att Sverige ska bli ett bättre land i olika avseenden. Den information man får om politikens sakinnehåll är mycket sparsam, och mer uppmärksamhet ägnas åt ”fraserna du kommer att få höra i årets valrörelse” än åt politikens sakinnehåll.

Den här rapporteringen kan ställas mot mediernas normativa uppgifter att ”förse människor med sådan information som de behöver för att fritt och självständigt ta ställning i samhällsfrågor” och att ”granska de inflytelserika i samhället”. När inte ens Sveriges ledande morgontidning förmår rapportera om en partiledardebatt på ett sätt som gör att läsarna kan bilda sig en uppfattning om vad partiledarna sade i årets första debatt ett valår – när de mer än annars behöver information för att kunna välja parti – är det sorgligt.

Samtidigt är det ännu ett uttryck för medialiseringen av den politiska nyhetsbevakningen. Det som styr mediernas rapportering är inte i första hand vad människor behöver veta eller vad som är viktigt och relevant för människor i deras roll som samhällsmedborgare. Det som styr mediernas rapportering om politik är snarare vilka gestaltningar som passar mediernas egna behov, logik och nyhetsvärderingar.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , | 3 kommentarer