En veckas intensivt kampanjande börjar – dag 1

Publicerat den mars 11, 2010 av jesperstromback

Nu drar Obama och Demokraterna igång en sista veckas intensivt kampanjande för sitt förslag till sjukvårdsreform. I ett brev till sympatisörer skriver David Plouffe, kampanjgeneral under presidentvalet som nyligen återvänt till Vita Huset, att det är nu är dags för ”the Final March for Reform”. Om sjukvårdsreformen inte går igenom nu, med början då representanthuset tar upp frågan på nytt om en vecka, kommer den att falla för lång tid framöver.

För att lyckas påverka opinionen och beslutsfattarna är en central del av Demokraternas och Obamas sista intensiva kampanjvecka att mobilisera alla sympatisörer och gräsrotsaktivister. Det framgår tydligt av det senaste brevet David Plouffe skickade ut. Nedan har jag kopierat in hela hans brev: det och den kommande veckans kampanjande är ett intressant exempel på politiskt kampanjande i sakfrågor, på hur gränsen mellan kampanjande och regerande har suddats ut, och på ”going public” som politisk strategi.

Organizing for America: The Final March for Reform

Jesper —

As the President has made clear, Americans deserve a final up-or-down vote on health reform. And the House is now expected to hold its final vote as soon as one week from today.

As we speak, insurance-industry lobbyists are gathering at the D.C. Ritz-Carlton to stage a last-minute blitz to block reform — even as they jack up premiums by as much as 60% for small businesses and families across the country.

So starting today, we’re launching an unprecedented week-long campaign sprint — our ”Final March for Reform.” Each day until the vote, we’ll feature a powerful new way for OFA supporters to speak out in our communities and weigh in directly with Congress.

Today, we’ll start by spreading the facts about reform in our communities. Smears and falsehoods have clouded this debate — Congress must understand that if they pass reform, their constituents will know the truth about what we’ve finally achieved.

Click here to begin.
We’ve put together a simple summary of the President’s proposal, a fact sheet to show friends and co-workers how the plan will specifically help them, posters to display, Facebook notes to post, and much more.

We’re on the verge of solving a crisis that has vexed our nation for generations — and eluded the best efforts of seven previous Presidents.

But our opponents will stop at nothing to distort the President’s proposal and derail our progress. It may all come down to what we do together this week.

Today, it’s time to show the insurance lobbyists that no smear campaign cooked up at a posh hotel can match the power of millions of regular citizens who are ready for change and committed to the truth.

Please join our truth squad — and start spreading the facts today:

http://my.barackobama.com/DayOne

Thanks for making it possible,

David Plouffe

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Bra inlägg om opinionsmätningar

Publicerat den mars 9, 2010 av jesperstromback

För ett par dagar sedan postade Henrik Oscarsson ett nytt viktigt och intressant inlägg på sin blogg: det förtjänar att läsas av alla journalister som skriver om opinionsmätningar och alla som tar del av och försöker förstå eller tolka dem.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Mer om sociala medier i valrörelsen

Publicerat den mars 8, 2010 av jesperstromback

I det senaste numret av Riksdag & Departement publiceras en artikel som handlar om partiernas satsningar på sociala medier inför den kommande valrörelsen. Av artikeln framkommer det att samtliga partier satsar på och tror på betydelsen av sociala medier. Med undantag för Miljöpartiet har samtliga partier personal anställd just för att hantera sociala medier: både Moderaterna och Socialdemokraterna har cirka 4 anställda just för att hantera sociala medier.

I artikeln intervjuas även jag om betydelsen av sociala medier i politiken. Precis som i andra sammanhang under den senaste tiden tonar jag ner betydelsen av de sociala mediernas betydelse när det gäller att nå nya väljare och den direkta betydelsen för valutgången.

Av olika kommentarer att döma tycks det som om en del tolkar mig som om jag tror att sociala medier i allmänhet saknar betydelse. Sådana tolkningar bygger dock på en missuppfattning. Sociala medier kan vara mycket viktiga, om de används på rätt sätt, och i ett mer långsiktigt strategiskt-kommunikativt perspektiv. Min tes är inte att sociala medier är oviktiga. Min tes är att betydelsen av sociala medier är överskattad och missförstådd. Det är inte samma sak som att de är oviktiga.

Om detta handlar också en krönika som jag skrev för nyhetsmagasinet NU, och som publicerades förra veckan under rubriken 2010 blir inte första Internetvalet. Hela artikeln följer nedan:

2010 blir inte första Internetvalet

När det gäller nya medier och hur de förändrar saker finns det några allmänna ”lagar” som ofta glöms bort. För det första, nya medier ersätter mycket sällan gamla medier. För det andra, den kortsiktiga betydelsen av nya medier överskattas oftast, samtidigt som den långsiktiga betydelsen underskattas. För det tredje, det sätt som de nya medierna påverkar på visar sig ofta avvika från vad de flesta förutspådde när de började introduceras.

Allt detta gäller även bloggar och sociala medier, inte minst när det gäller hur de kommer att påverka politiken, demokratin och den politisk kommunikationen. Åtminstone inom de närmaste åren kommer de inte att revolutionera demokratin eller den politiska kommunikationen. De kommer inte att ersätta de traditionella massmedierna som den viktigaste källan till information om politik och samhälle. De kommer inte förvandla massmediernas makt till blott ett minne. Höstens val kommer inte att bli det första Internetvalet.

Det finns många skäl till detta, förutom att beteenden oftast förändras ganska långsamt. Ett av de viktigaste skälen handlar om de olika mediernas logiker i relation till sådant som påverkar människors mediekonsumtion.

Mycket förenklat handlar det om att innehållet i traditionella massmedier kommer till människor, oavsett om de söker det eller inte. I kontrast till detta måste innehållet i nya och Internetbaserade medier sökas upp av människor.

Det betyder att människors egna drivkrafter och intressen får större betydelse för vilken information de exponerar sig för via nätet än när det gäller traditionella massmedier. Det avgörande för vilken politisk betydelse bloggar och andra sociala medier kommer få är därmed inte hur många bloggar eller sociala medier det finns. Det avgörande är hur många människor som är tillräckligt politiskt intresserade och motiverade för att söka upp bloggar och sociala medier med politisk inriktning.

Även om det kan förändras talar det mesta för att den grupp av människor som har ett tillräckligt starkt intresse och engagemang för att söka upp sociala medier med politisk inriktning är förhållandevis liten. Dessutom utmärks de som har ett sådant intresse och engagemang av att ha fastare och mer genomtänkta politiska åsikter än människor i allmänhet. Därmed är de mindre öppna för påverkan än de lättrörliga väljare som är högvilt inför ett val. Därmed kommer dessa mediers direkta betydelse för valutgången att vara begränsad.

Sociala medier har dock en enorm fördel, om de används rätt. För politiker och andra som strävar efter att bygga långsiktiga relationer finns det få om några medier som är lika slagkraftiga. Det var detta som Obama och hans kampanj insåg inför presidentvalet 2008. Där användes sociala medier inte enbart som ett ytterligare kampanjverktyg bland andra kampanjverktyg. Där var Internet och sociala medier själva navet i kampanjen, och där användes dessa medier för att aktivera, mobilisera och organisera anhängare genom att bygga relationer snarare än för att vinna osäkra väljare.

Min tes är därför inte att sociala medier saknar politisk betydelse. Min tes är att deras kortsiktiga betydelse är överdriven samtidigt som den är missförstådd. De kommer inte att förändra valutgången 2010. Men för partier och politiker som redan nu börjar använda sociala medier för att bygga relationer inför valet 2014 kan de bli oerhört viktiga.

Internet och sociala medier handlar inte om att få ut sina budskap effektivare och på nya sätt. De handlar om att bygga långsiktiga relationer präglade av en hög grad av ömsesidighet och interaktivitet. Det ställer nya krav, inte minst för partier och politiker vars beteenden ofta präglas av att partiorganisationen kommer först, massmedierna sedan, och medlemmar, sympatisörer och allmänheten sist.

Jesper Strömbäck

Publicerat i I medierna | Märkt , , , , | 2 kommentarer

Om Facebookratin

Publicerat den mars 7, 2010 av jesperstromback

I dag publicerade Sundsvalls Tidning en artikel på nätet där jag intervjuas om min syn på sociala medier, deras politiska och demokratiska betydelse, och vad som kan kallas facebookratin – att människor engagerar sig via Facebook, men utan att omsätta engagemanget i faktiska handlingar. För den som är intresserad kan artikeln läsas här.

Publicerat i I medierna | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Internet allt viktigare

Publicerat den mars 5, 2010 av jesperstromback

Nu har den senaste rapporten från Pew Research Center kommit, där man bland annat undersöker amerikanernas nyhetskonsumtion. Resultaten visar att Internets betydelse blir allt större, både som informationskälla och som forum för medborgerligt deltagande. I det sammanhanget spelar sociala medier också en roll: i undersökningen säger 37 procent att de har bidragit till, kommenterat eller spridit nyheter via sociala medier som Facebook och Twitter. Hur djupgående deltagandet egentligen är kan diskuteras, men resultaten visar tydligt på stora förändringar av medielandskapet och mediekonsumtionen:

In the digital era, news has become omnipresent. Americans access it in multiple formats on multiple platforms on myriad devices. The days of loyalty to a particular news organization on a particular piece of technology in a particular form are gone. The overwhelming majority of Americans (92%) use multiple platforms to get news on a typical day, including national TV, local TV, the internet, local newspapers, radio and national newspapers. Some 46% of Americans say they get news from four to six media platforms on a typical day. Just 7% get their news from a single media platform on a typical day.

The internet is at the center of the story of how people’s relationship to news is changing. Six in ten Americans (59%) get news from a combination of online and offline sources on a typical day, and the internet is now the third most popular news platform, behind local television news and national television news.

För den som är intresserad av att läsa mer finns rapporten här.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ny artikel för nedladdning

Publicerat den mars 4, 2010 av jesperstromback

Idag har jag lagt till en ny tidskriftsartikel för nedladdning. Artikeln det handlar om är skriven tillsammans med Daniela Dimitrova, och har titeln ”The Conditionality of Source Use: Comparing Source US in U.S. and Swedish Television News”. Den publicerades i Journal of Global Mass Communication för ett par månader sedan, och handlar enligt abstract om följande:

While there is scholarly consensus regarding the importance of news sources, there are rather few comparative studies on how the media use sources. In addition, most of these focus mostly on the coverage of specific events, and are primarily based on print media. To go beyond these limitations and test the conditionality of source use, this study compares the use of sources in routine news coverage in television news in the United States and Sweden. The results show several differences in source use in Swedish and U.S. television news, but also a more complicated pattern of source use than anticipated. Most importantly, the results point towards the conditionality of source use depending on the type of news story and topic covered. The study warns against tendencies to generalize too far from single country-studies on source use or from comparative studies that are based on the media coverage of specific events or a single medium only.

Normalt sett säger copyright reglerna att man inte får lägga ut artiklar förrän 18 månader efter ursprunglig publicering, men eftersom Journal of Global Mass Communication är en så kallad open access-tidskrift behåller man som författare den fullständiga upphovsrätten. Därför kan jag lägga ut den redan nu.

Publicerat i Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Nej till Leijonborg

Publicerat den mars 3, 2010 av jesperstromback

Enligt uppgifter finns det planer på att lansera den tidigare folkpartiledaren Lars Leijonborg som ny ordförande i Sveriges Radio. Det är ett omdömeslöst förslag, särskilt med tanke på den hårda kritik som de borgerliga partierna riktade mot socialdemokraterna när de för runt fem år sedan tillsatte förre socialministern (s) Lars Engkvist som ny ordförande för Sveriges Television. Jag delar därför helt den kritik mot förslaget som idag förs fram av Dagens Nyheter på ledarsidan.

Frågan handlar inte om person, den handlar om principer. En nödvändig – om än inte tillräcklig – förutsättning för att public service ska kunna fungera i ”allmänhetens tjänst” är att det finns skyddsmekanismer mot politisk styrning. Ingen ska behöva misstänka att public service tar politiska hänsyn i sin programutformning och sin nyhetsrapportering. Att utse aktiva eller nyss avgångna politiker till ledande styrelseposter i de olika public service-bolagen strider därför på ett fundamentalt plan mot principen om public service oberoende.

Detta insåg de borgerliga partierna för fem år sedan, när de kritiserade socialdemokraterna. Detta bör de inse nu också. Allt annat vore hyckleri och allvarlig omdömeslöshet.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Intressant om problemen med amerikansk politik

Publicerat den mars 2, 2010 av jesperstromback

För svenskar kan det ofta vara svårt att förstå amerikansk politik med dess långtgående maktdelning. Hur kan det komma sig att det är så svårt för Demokraterna och president Obama att genomföra exempelvis en sjukvårdsreform, när de har majoritet i både senaten och representanthuset? Samtidigt som det finns många svar på den och liknande frågor, handlar det till stor del om en kombination av (a) maktdelningssystemet och (b) det ökande användandet av så kallade filibustrar från Republikanernas sida. För den som är intresserad av att förstå mer kring detta kan artikeln ”Why Washington Is Tied Up in Knots” i senaste TIME starkt rekommenderas.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Medierna och behovet av berättelser

Publicerat den mars 1, 2010 av jesperstromback

En aspekt av mediernas bevakning av politik och samhälle som förtjänar mer diskussion än hittills handlar om deras behov av berättelser. Nyheter handlar inte bara om Vem, Vad, När, Hur och Varför; nyheter handlar om berättande som binder samman enskildheter till en större helhet. Man skulle också kunna kalla det för teman som genomsyrar och binder samman olika nyheter.

Ett exempel kan hämtas från Björn Johnsons bok Kampen om sjukfrånvaron (2010). Under slutet av 1990-talet handlade den dominerande berättelsen om sjukfrånvaron om problem kopplade till (den allt sämre) arbetsmiljön. Andra aspekter fick knappast någon uppmärksamhet alls. Sedan skiftade den dominerande berättelsen till att handla om överutnyttjande och fusk. Återigen fick andra aspekter knappast någon uppmärksamhet alls.

Ett andra exempel kan hämtas från valrörelsen 2006. Då handlade den dominerande berättelsen om alliansens frammarsch och stora enighet, och oenighet mellan allianspartierna fick inte särskilt stor uppmärksamhet. Sakpolitiskt handlade den dominerande berättelsen om utanförskapet och arbetslösheten, och utrymmet för andra sakfrågor blev därmed begränsat.

Ett tredje exempel kan hämtas från den nu pågående bevakningen av amerikansk politik och president Obama’s situation. Efter att under en längre period ha fokuserat på Demokraternas och Obama’s framgångar handlar medierapporteringen nu nästan uteslutande om hans problem och svårigheter. Det gäller både den amerikanska och den svenska mediebevakningen. Andra aspekter får knappast någon uppmärksamhet alls.

Ett fjärde exempel kan hämtas från mediernas bevakning av i princip vilken skandal som helst. När en viss skandal har etablerats på mediedagordningen finns det bara ett mycket litet utrymme för alternativa berättelser. Den dominerande berättelsen handlar om hur illa någon person eller organisation har betett sig, och alla nyheter som passar in i den tolkningsramen får uppmärksamhet, medan nyheter som inte passar in antingen inte får något utrymme alls eller bara blir notiser.

Samtidigt som mediernas behov av berättelser inte existerar fristående från politiska aktörer och organiserade intressen som varje dag arbetar för att påverka medierna till att gestalta verkligheten på ett sätt som gynnar den egna sidan och missgynnar motståndarna, är det problematiskt. Det leder till en brist på nyanser och komplexitet, vilket i sig är problematiskt. Det riskerar också att påverka verkligheten på ett sätt som åtminstone i vissa fall kan liknas vid självuppfyllande profetior. Ett typexempel handlar om berättelser kring vinnare och förlorare i partiernas kamp om väljare. Om den dominerande berättelsen i medierna handlar om hur bra det går för ett visst parti leder det sannolikt till att stämningen och kampviljan inom partiet ökar, vilket i sin tur ökar sannolikheten att det kommer att gå bra för partiet. Och omvänt: om den dominerande berättelsen handlar om hur dåligt det går för ett visst parti, ökar sannolikheten för interna splittringar och försämrad intern stämning och, i förlängningen, för att det kommer att gå dåligt för partiet.

En slutsats som man  kan dra av detta är att man bör vara skeptisk varje gång journalistiken blir allt för likriktad och verkligheten framstår som allt för enkelsidig. Journalistik kommer alltid handla om berättelser – det är en del av journalistikens natur – men den behöver inte domineras av en eller bara ett par berättelser som är gemensamma för olika medier. Verkligheten är i de flesta fall komplex, och om det inte framkommer av mediernas bevakning kan man vara ganska säker på att den ger en förenklad bild.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt boktips: ”Kampen om sjukfrånvaron”, av Björn Johnson (2010)

Publicerat den februari 28, 2010 av jesperstromback

Sedan mitten av 1990-talet har sjukfrånvaron varit en av de stora och mest omdebatterade politiska frågorna i Sverige. Allmänt sett har det antagits vara ett stort och ökande problem, åtminstone sedan perioden 1998-2003 då sjukfrånvaron fördubblades. Men hur förändrades egentligen sjukfrånvaron, hur uppfattades och tolkades problemet, hur bevakades det av medierna, och hur rimliga var olika orsaksförklaringar? Detta är frågor som står i centrum för Björn Johnsons nya bok Kampen om sjukfrånvaron (Arkiv förlag, 2010). Det är en mycket välskriven, intressant och viktig bok.

I boken visar Johnson hur den dominerande tolkningen av sjukfrånvaron förändrades dramatiskt från att primärt uppfattas som ett arbetsmiljöproblem till att handla om överutnyttjande och fusk. Det fick genomslag i såväl medier som i den politiska debatten och olika utredningar på området. Makten över problemformuleringsprivilegiet flyttades, och det fick betydelse inte bara för debatten, utan också för de politiska beslut och reformer som genomfördes för att lösa problemet med sjukfrånvaron.

Vad som inte kom fram i debatten – och märkligt nog inte heller i många av de utredningar som genomfördes – var att problemet med den ökade sjukfrånvaron inte i första hand handlade om att antalet sjukskrivna ökade. Den stora ökningen handlade i första hand om att sjukskrivningsperioderna blev allt längre. Därmed utgick debatten i huvudsak från felaktiga problembeskrivningar. Det huvudsakliga problemet med den ökade sjukfrånvaron var varken allt sämre arbetsmiljöer eller att allt fler överutnyttjade systemet: problemet var att allt fler sjukskrivna förblev sjukskrivna istället för att få rehabilitering och kunna återvända till arbetslivet. För att citera författaren:

Rent allmänt spelade felaktiga eller tvivelaktiga påståenden en mycket framträdande roll i debatten. Tre uppfattningar som var vanliga inom både arbetsmiljö- och överutnyttjandeproblemet var att antalet sjukskrivna hade ökat dramatiskt, att utbrändhet, stress och annan psykisk ohälsa stod för merparten av ökningen samt att de höga kostnaderna för sjukskrivningarna var ett allvarligt hot mot statens finanser. Dessa uppfattningar kan starkt ifrågasättas.

De förlängda sjukskrivningsperioderna berodde i sin tur huvudsakligen på en förändrad rehabiliteringslagstiftning och kommunernas allt sämre ekonomi under 1990-talet. De berodde varken på allt sämre arbetsmiljö eller att allt fler överutnyttjade systemet. Den politiska debatten – och mediernas bevakning – utgick från felaktiga problembeskrivningar, vilket ledde till politiska beslut som inte löste själva grundproblemet.

Genomgående är boken mycket intressant, välskriven och övertygande. Den är också viktig, eftersom den visar hur en debatt som präglas av felaktiga problembeskrivningar kan leda till politiska beslut som inte löser de verkliga problemen. Debatten har konsekvenser för de politiska besluten, vilka har konsekvenser för människor i deras vardag. Boken förtjänar därför att läsas av såväl politiker som journalister, debattörer, forskare och administratörer, och av dem som på ett mer allmänt plan är intresserade av antingen problemet med sjukfrånvaron eller de mekanismer som präglar opinionsbildning och politiska beslut.

Det enda jag ställer mig frågande till handlar om bokens teoretiska utgångspunkter, eller mer specifikt, varför författaren inte utgår från och använder sig av gestaltningsteorin (framing theory). Den teorin hade passat perfekt i sammanhanget, och hade kunnat användas vid undersökningarna av såväl mediernas bevakning som av den politiska debatten. Nu intar teorier i gränslandet mellan statsvetenskap-politisk kommunikation-medieforskning en undanskymd roll till förmån för mer renodlade statsvetenskapliga och sociologiska teorier. Det gör inte boken mindre läsvärd, men jag tror ändå att boken hade vunnit på att använda sig av och utgå från gestaltningsteorin.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar