Ny tidskriftsartikel om nyhetsvärderingar och nyhetsurval

Publicerat den oktober 24, 2012 av jesperstromback

Nu har det senaste numret av Journalism Studies precis publicerats, i vilket jag tillsammans med Michael Karlsson och David Nicolas Hopmann medverkar med en gemensam artikel. Artikeln handlar om vilken betydelse som svenska journalister anser att olika faktorer har respektive bör ha vid nyhetsvärderingen och nyhetsurvalet. Titeln på artikeln är Determinants of News Content. Comparing Journalists’ Perceptions of the Normative and Actual Impact of Different Event Properties When Deciding What’s News.

Ett av de tydligaste resultaten är att svenska journalister anser att det finns en stor skillnad mellan vad som bör vara styrande vid urvalet av nyheter och vad som faktiskt är styrande. Exempelvis anser svenska journalister att det bör ha stor betydelse ifall en nyhet ökar människors kunskaper och förståelse, eller att en nyhet ökar människors medvetenhet om olika samhällsproblem. Däremot anser de inte att det borde spela någon större roll ifall det finns ett bra pressmeddelande, om nyheten är billig att bevaka, ifall nyheten handlar om konflikter eller om nyheten handlar om kända personer eller organisationer.

Studerar man vad de anser faktiskt har betydelse förändras dock bilden. Då anses de viktigaste faktorerna bland annat vara att nyheten är sensationell och oväntad; att den är spännande; att den är exklusiv och att den egna medieorganisationen är först på nyheten; och att den handlar om kända personer och organisationer. Det anses också vara viktigt att nyheten bland annat handlar om konflikter och att det finns bra pressmeddelanden. Det finns egentligen bara en faktor som journalisterna anser både har och bör ha stor betydelse vid nyhetsvärderingen och nyhetsurvalet, och det är att nyheten intresserar många människor.

Publicerat i Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Framtidsutmaning: den demografiska utvecklingen

Publicerat den oktober 24, 2012 av jesperstromback

En av de stora framtidsutmaningar som Sverige står inför handlar om den demografiska utvecklingen. Ytterst bottnar den i att allt fler lever allt längre. I maj 2012 levde för första gången fler än 9,5 miljoner i Sverige, varav närmare 1,8 miljoner är över 65 år. Bara mellan 2001 och 2011 ökade antalet personer över 65 år med nästan 200 000.

Enligt prognoser från Statistiska centralbyrån kommer trenden där allt fler lever allt längre att fortsätta under de senaste decennierna. Fram till 2030 beräknas medellivslängden för kvinnor öka från 83,8 till 85,9 år, medan den för män beräknas öka från 80 till 83,1 år. Antalet personer över 65 år beräknas öka från knappt 1,8 till knappt 2,3 miljoner, vilket skulle innebära att andelen över 65 ökar från cirka 18 till cirka 22 procent. Enligt vissa beräkningar kommer hälften av de som föds idag leva längre än 100 år.

Den ökade medellivslängden innebär att tiden efter den traditionella pensionsåldern blir allt längre. Om befolkningsprognoserna stämmer kommer tiden efter den traditionella pensionsåldern fram till 2030 öka från 18,8 till 20,9 år för kvinnor och från 15 år till 18,1 år för män fram.

Allt detta är givetvis mycket positivt. Att allt fler lever allt längre – och är friska högre upp i åldrarna – är någonting vi ska vara mycket glada och tacksamma över. Att vi får behålla våra föräldrar och våra mor- och farföräldrar i livet allt längre innebär en enorm rikedom, och för äldre innebär den ökade livslängden nya möjligheter.

Samtidigt innebär utvecklingen också en stor utmaning, eftersom den också innebär att andelen personer i det som räknas som yrkesverksam ålder (20-64 år) samtidigt sjunker. Förra året befann sig 58 procent av befolkningen i yrkesverksam ålder, men fram till 2060 beräknas den andelen sjunka till 52 procent. Till den utmaningen kommer att det egentligen är missvisande att se åldrarna 20-64 år som den yrkesverksamma åldern. I och med att allt fler studerar allt längre är det allt färre som börjar yrkesarbeta – åtminstone på heltid – redan vid 20 års ålder. Om man utgår från när 75 procent av en årskull yrkesarbetar har den så kallade etableringsåldern på arbetsmarknaden ökat från cirka 23 år 1980 till 29 år 2010.

Både tiden före inträdet på arbetsmarknaden och tiden efter den traditionella pensionsåldern har därmed ökat, samtidigt som tiden på arbetsmarknaden har sjunkit. Allt färre ska därmed försörja allt fler.

Ett mått på detta är vad som kallas försörjningskvoten, vilket beräknar relationen mellan antalet personer i de mest arbetsföra åldrarna 20-64 år och summan av befolkningen som är yngre eller äldre än dessa åldrar. År 2011 var den svenska försörjningskvoten 0,71, och den beräknas öka till 0,85 år 2030 och 0,92 år 2060 (se figur).

Figur. Försörjningskvot 1960-2011 och prognos fram till 2060.

Källa: SCB

Den här demografiska utvecklingen ställer Sverige inför en rad olika utmaningar, särskilt med tanke på att den allt hårdare internationella konkurrensen och globaliseringen gör att det kommer bli mycket svårt att höja skatterna ytterligare.  En av dessa utmaningar handlar om hur vi ska finansiera den framtida välfärden. En annan handlar om hur de ökade behoven av och kostnaderna för äldre- och sjukvården ska mötas. En tredje handlar om vilka som ska utföra välfärdstjänsterna och kompetensförsörjningen. En fjärde handlar om hur vi på olika sätt kan öka andelen som är yrkesverksamma. Dit hör bland annat frågan om behovet av att höja pensionsåldern, som Mårten Blix nyligen skrev om i en debattartikel. En femte utmaning handlar om urbaniseringen och den ökade regionala obalansen. Redan idag är försörjningskvoten högre i glesbygdskommuner än i andra delar av landet, och fram till 2050 beräknas antalet kommuner med en försörjningskvot som är högre än 1 öka från 3 till 119. Hur ska välfärden finansieras i dessa kommuner, och vilka ska utföra välfärdstjänsterna?

Några självklara svar på hur de utmaningar som följer av den demografiska utvecklingen finns i dagsläget inte, med ett undantag: om vi vill behålla en stark generell välfärdsstat måste vi hitta vägar att öka andelen av befolkningen som är yrkesverksam och hålla nere försörjningskvoten. För egen del ser jag därför en höjd pensionsålder som en viktig del av att möta de demografiska utmaningarna. Det är dock inte den enda lösningen, och oavsett vad man anser om pensionsåldern borde det inte råda något tvivel om att vi står inför en rad utmaningar kopplade till den demografiska utvecklingen. Det är därför hög tid att lyfta upp dessa utmaningar på dagordningen.

 

– – – – – – – –

PS. Detta är det tredje inlägget i en serie inlägg som handlar om olika framtida samhällsutmaningar, och som också publiceras på Framtidskommissionens hemsida. DS.

Publicerat i Framtidskommissionen | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Framtidsutmaning: att ställa om till en hållbar utveckling

Publicerat den oktober 15, 2012 av jesperstromback

Av alla framtida samhällsutmaningar finns det troligen ingen som är större än att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling och att kombinera det med en fortsatt ekonomisk utveckling. Globalt beräknas cirka två tredjedelar av ekosystemen redan vara överutnyttjade, och enligt vissa uppskattningar överstiger vårt användande av de globala naturresurserna 40 procent av jordens kapacitet. Under de senaste hundra åren försvann cirka 40 procent av all skog och hälften av jordens alla våtmarker. Den biologiska mångfalden är också hotad: bara sedan 1970 har ryggradsdjuren minskat med 30 procent, och forskare talar om att vi befinner oss i den sjätte kända massutrotningen av arter.

Samtidigt fortsätter den globala uppvärmningen. Enligt FN:s klimatpanel ökade den globala medeltemperaturen med 0,74 grader under perioden 1906-2005, och redan gjorda utsläpp kommer att leda till fortsatta temperaturökningar med uppskattningsvis en halv grad under de kommande decennierna.

Globalt finns det en övertygande vetenskaplig enighet om att det pågår klimatförändringar och att människan är den främsta orsaken till dessa. Vid sidan av den breda konsensus som råder inom ramen för FN:s klimatpanel visar exempelvis en aktuell undersökning  att 97 procent av forskarna inom American Geophysical Union och American Meteorological Society anser att det pågår en global uppvärmning, och att endast 5 procent tog avstånd från att människan bidrar till den globala uppvärmningen.

Både internationellt och nationellt finns det också en bred politisk enighet om att den globala medeltemperaturen inte får stiga mer än 2 grader för att undvika klimatförändringar som kan bli verkligt förödande. För att det ska finnas någon möjlighet att nå det målet krävs uppskattningsvis att halten av växthusgaser inte överstiger 450 ppm koldioxidekvivalenter. Redan nu uppgår halten till 394 ppm, och den stiger med cirka två ppm per år. Varje år uppgår de globala utsläppen av växthusgaser till cirka 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter, jämfört med 38 miljarder ton år 1990. Samtidigt finns de gamla utsläppen kvar i atmosfären. Enligt Naturvårdsverket krävs det att utsläppen minskar till cirka 44 miljarder koldioxidekvivalenter ton före år 2020, och till 19 miljarder ton före 2050, för att det ska finnas möjlighet att begränsa temperaturökningen till två grader.

Parallellt pågår den globala demografiska och ekonomiska utvecklingen. Fram till 2050 förväntas världens befolkning öka med två miljarder, samtidigt som miljarder människor kommer att lyftas ur fattigdom tack vare ökat ekonomiskt välstånd. I takt med att tidigare fattiga länder blir rikare kommer de att förvänta sig – och ha samma rätt som vi själva har tagit oss – en högre levnadsstandard. Det kommer öka de globala påfrestningarna på miljön ytterligare. För att de globala klimatförändringarna ska kunna begränsas krävs det därför enormt stora minskningar av utsläppen av växthusgaser i rikare länder som Sverige.

Detta leder till en rad utmaningar, både globalt och nationellt. Sverige har åtagit sig målsättningen att bidra med netto noll utsläpp av växthusgaser år 2050. Hur ska vi lyckas nå dit? Hur ska vi ställa om trafik- och energisystem så att de blir långsiktigt hållbara och inte bidrar till negativ miljöpåverkan? Hur ska vi lyckas kombinera en utveckling som inte bidrar negativt till miljön med fortsatt ekonomisk utveckling, nationellt och globalt? Och hur ska Sverige ställa sig i förhållande till resten av världen? Ska vi gå före eller följa efter – och om vi går före, hur långt före ska vi gå? Även om Sverige skulle minska sina utsläpp till noll skulle det få begränsad betydelse för det globala klimatet, men – och det är ett viktigt men – det är i sig inget argument för att Sverige ska göra sin del. Däremot kan det globala inflytandet bli mycket större om vi också lyckas visa världen att det går att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling utan att offra andra viktiga värden.

En sak är samtidigt viktig att komma ihåg. Valet står inte mellan att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling eller fortsätta som tidigare. Valet står inte heller mellan att satsa resurser på att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling eller att spara dessa pengar eller använda dem till andra saker.

Förr eller senare kommer Sverige – och världen – tvingas ställa om och anpassa sig. Förr eller senare kommer det att kosta pengar att ställa om och klimatanpassa samhället. Ju längre vi väntar, desto dyrare kommer det samtidigt att bli. Det kan därmed finnas inte bara ekologiska – utan också ekonomiska och moraliska – skäl att påskynda utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.

För att lyckas möta dessa framtidsutmaningar kommer det att krävas politiska beslut och åtgärder, men det räcker inte. Det kommer också krävas av företag, det civila samhället och oss alla som enskilda individer att vi tar vår del av ansvaret. Att få alla att inse detta och dra åt samma håll är ytterligare en utmaning. Redan idag är det förvisso många som vet om och inser att det är viktigt att ställa om till en ekologiskt hållbar utveckling, men för många är det samtidigt en passiv och grund kunskap, som därmed inte får särskilt stort inflytande över deras åsikter eller handlingar. Passiv kunskap kan vara en början till förändring, men för att åstadkomma verklig förändring krävs att kunskapen aktiveras och integreras i andra delar av människors tänkande och handlingar. Att åstadkomma det är ytterligare en utmaning på vägen mot en hållbar utveckling.

– – – – – – – –

PS. Detta är det andra inlägget i en serie inlägg som handlar om olika framtida samhällsutmaningar, och som också publiceras på Framtidskommissionens hemsida. DS.

Publicerat i Framtidskommissionen | Märkt , , , , | 5 kommentarer

Framtidsutmaning: en allt hårdare global konkurrens

Publicerat den oktober 8, 2012 av jesperstromback

Varje dag sker en lång rad olika förändringsprocesser, de flesta under ytan och synliga först i efterhand. De sker globalt, nationellt och lokalt, och förändringar på en nivå får ofta återverkningar på andra nivåer. På grund av att många av förändringarna sker under ytan är det alltför lätt hänt att de inte får den uppmärksamhet de förtjänar, vilket riskerar att leda till problem längre fram i tiden. Ju tidigare olika förändringsprocesser och framtidsutmaningar kan identifieras, desto bättre är förutsättningarna att hitta sätt att möta dem. I en serie inlägg här och på Framtidskommissionens hemsida framöver kommer jag därför ta upp och diskutera olika framtidsutmaningar.

En av de viktigaste pågående förändringsprocesserna handlar om den ökade globala konkurrensen och den globala maktförskjutningen från nord och väst till syd och öst. År 1960 stod Kina för mindre än en procent av världens BNP, men bara mellan år 2000 och 2011 ökade den från cirka 3,7 till cirka 8,3 procent. Under perioden 1960 till 2011 sjönk samtidigt USA:s andel av världens BNP från cirka 34 till knappt 28 procent, medan EU:s andel sjönk från cirka 34 till cirka 23 procent. För svensk del sjönk andelen av världens BNP från knappt 1,2 till drygt 0,7 procent mellan 1960 och 2010 (källa: Världsbanken). Vi tillhör fortfarande ett av världens tio rikaste länder om man utgår från köpkraftsjusterad BNP per capita, men som nation har Sveriges andel av världens BNP sjunkit i takt med att andra länder blivit rikare. Tittar vi framåt och tar hänsyn till att Sveriges andel av världsbefolkningen kommer att sjunka under de kommande decennierna, samtidigt som tillväxtländer som Kina och Indien fortsätter växa, talar det mesta för att vår andel av världens BNP kommer att fortsätta sjunka.

Samtidigt har utvecklingen av både informationsteknologin och transportteknologin gjort att nationella gränser betyder allt mindre. Det har blivit allt enklare att röra sig över gränser för såväl företag som människor, och att förlägga produktion där den sker mest effektivt eller billigast. Inget land kan därför ta människor eller företag för givna. Varje land som vill vara framgångsrikt i framtiden måste därför hela tiden försöka förbättra förutsättningarna för företag och människor att verka i det egna landet och öka såväl attraktionskraften som produktiviteten.

Det gäller inte minst små, exportberoende och starkt globaliserade länder som Sverige. Som andel av svensk BNP ökade den svenska exporten från 23 till 50 procent mellan 1960 och 2010, och enligt The KOF Index of Globalization är Sverige världens sjätte mest globaliserade land. Detta har bidragit till att öka det svenska välståndet, och beräkningar uppskattar att globaliseringen fram till år 2050 kan komma att bidra med upp till 25 procent av BNP.

Detta förutsätter dock att Sverige förmår behålla och stärka sin konkurrenskraft i en värld där nya tillväxtländer som Kina och Indien blir allt mer betydelsefulla – samtidigt som den demografiska utvecklingen gör att andelen i yrkesverksam ålder sjunker, Sveriges andel av världsbefolkningen krymper och kostnadsläget, inklusive skatterna, är högre i Sverige än i de flesta andra länder.

Samtidigt har Sverige några viktiga konkurrensfördelar. Dit hör den höga utbildningsnivån, den låga korruptionen och effektiva förvaltningen, den höga sociala tilliten och en hög grad av kreativitet och innovationsförmåga. Inte minst viktig är kreativiteten och innovationsförmågan, där Sverige idag står starkt. Enligt exempelvis den senaste upplagan av Global Creativity Index bedöms Sverige vara det mest kreativa landet i världen. Det mäts utifrån hur teknologiskt kunnig befolkningen är, arbetskraftens kapacitet och kompetens samt öppenheten för nya idéer, vilket sammanfattas i form av tre T: teknik, talang och tolerans. Sverige hamnar på femte plats när det gäller teknik, andra plats när det gäller talang och sjunde plats när det gäller tolerans. Sverige tillhör också ett av de länder i världen där flest människor på olika sätt är engagerade i olika kulturverksamheter, vilket lyfts fram i Eva Bergquists nya rapport till Framtidskommissionen – Är framtiden kulturens re-renässans?  Med tanke på de nära kopplingarna mellan kultur, kreativitet och innovationsförmåga är det en viktig nationell resurs.

En av framtidens stora samhällsutmaningar är med andra ord hur Sverige ska kunna stärka attraktionskraften och produktiviteten för att kunna möta den allt hårdare globala konkurrensen om företag och människor. Det leder till att en annan av framtidsutmaningarna är hur Sverige ska kunna stärka de faktorer som bidrar till högre attraktionskraft och produktivitet. Dit hör bland annat hur vi ska kunna fortsätta stärka det svenska utbildningsväsendet från förskola till universitet; hur vi ska kunna stärka forskningen; hur vi ska kunna behålla och stärka den sociala tilliten; hur vi ska kunna stärka och öka kulturskapandet, kreativiteten och innovationsförmågan; hur vi ska kunna öka toleransen och öppenheten för nya idéer och influenser; och hur vi ska kunna stärka entreprenörskapet.

Allt detta kan betraktas som utmaningar redan idag, men de kommer bli ännu viktigare i framtiden i takt med en allt hårdare global konkurrens om såväl företag som människor.

Publicerat i Framtidskommissionen | Lämna en kommentar

Call for Papers: Special Issue on the Mediatization of Politics

Publicerat den september 14, 2012 av jesperstromback

Now Journalism Studies has published a Call for Papers for a Special Issue focusing on the Mediatization of Politics. The Special Issue will be guest-edited by Jesper Strömbäck and Frank Esser, and focus on the role of the news media and of news journalism in the processes of the mediatization of politics. They invite theoretical as well as empirical articles that focus on different aspects on the role of the news media and news journalism in the processes of the mediatization of politics, including but not limited to:

* the production of news and the relationship between news media and political actors;

* the content of news journalism and the extent to which it is shaped by different logics;

* the news media as an institution

* the extent to which as well as how political actors adapt to the news media; and

* the implications of the rise of digital media for the mediatization of politics

The full Call for Papers can be downloaded here. The deadline of abstracts is December 15, 2012.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Framtiden för demokrati och mänskliga rättigheter

Publicerat den september 10, 2012 av jesperstromback

Idag ordnar Framtidskommissionen ett seminarium på temat ”Hotas demokrati och mänskliga rättigheter i EU i framtiden?”. Medverkande är Birgitta Ohlsson, Europaminister, Morten Kjaerum, chef för EU:s myndighet för mänsliga rättigheter FRA, Tomas Hammarberg, före detta kommissionär för mänskliga rättigheter på Europarådet, Ann-Cathrine Jungar, docent i statsvetenskap vid Södertörns högskola, samt Lotta Schüllerqvist, ordförande i Reportrar utan gränser. Moderator är Hans Dahlgren, ambassadör för mänskliga rättigheter och före detta kabinettsekreterare på UD.
Detta ska bli ett mycket intressant seminarium, samtidigt som det är sorgligt att frågan om de mänskliga rättigheterna och demokratin i EU överhuvudtaget behöver ställas. Mot bakgrund av utvecklingen i bland annat Ungern, Bulgarien och Rumänien är det dock viktigt att lyfta dessa frågor på dagordningen.
För de som inte har möjlighet att vara med på plats kommer seminariet sändas live på webben.

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen | Märkt , , | Lämna en kommentar

Specialerbjudande på Opinion Polls and the Media: Reflecting and Shaping Public Opinion

Publicerat den juli 25, 2012 av jesperstromback

Just nu erbjuder Palgrave Macmillan den nya boken Opinion Polls and the Media: Reflecting and Shaping Public Opinion till ett specialpris. Boken är redigerad av Christina Holtz-Bacha och mig själv, och innehåller totalt 13 kapitel som ur olika perspektiv analyserar medierna och deras sätt att hantera opinionsmätningar.

Om boken har Thomas Patterson, Harvard University, sagt att den är ”the best reading yet on the interplay of polls and media. Essential reading for scholars, practitioners, and students – indeed for anyone interested in the subject”, medan Wolfgang Donsbach, Dresden University of Technology, har sagt att ”Opinion polls have changed the political process probably as much as modern media. This is why we need thorough evidence on their role, effects, and institutional environment. This book provides this evidence from an international perspective and by first-rate authors”.

I normala fall kostar boken 55 brittiska pund, men fram till den 28 september kan den beställas till halva priset om man använder det här formuläret.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny upplaga av Medierna och demokratin

Publicerat den juli 14, 2012 av jesperstromback

Nu har jag precis fått den nya och reviderade upplagan av Medierna och demokratin (Studentlitteratur), redigerad tillsammans med Lars Nord, i handen. Den första upplagan av boken gavs ut 2004, och med tanke på de kraftiga förändringar av både det mediala och det politiska landskapet som har skett sedan dess är det hög tid för en ny upplaga.

Liksom den tidigare upplagan riktar sig boken till de som studerar, forskar om eller är intresserade av frågor som rör demokrati, medier och journalistik. Innehållsmässigt behandlar boken på det stora hela samma teman och frågeställningar, men jämfört med den första upplagan har en hel del kapitel bytts ut, medan andra har reviderats och uppdaterats. Totalt sett innehåller den nya upplagan av Medierna och demokratin tretton kapitel:

1. Demokrati, medier och journalistik, av Lars Nord & Jesper Strömbäck

2. De globala mediesystemen, av Elisabeth Stúr

3. De nationella mediesystemen, av Lars Nord

4. Mediernas teknologiska villkor, av Michael Karlsson

5. Mediernas ekonomiska villkor, av Mart Ots

6. Medierna och kampen om innehållet, av Jesper Falkheimer

7. Journalistiken och journalisterna, av Monika Djerf-Pierre & Jenny Wiik

8. Journalistikens nyhetsvärdering, av Marina Ghersetti

9. Journalistiken och kommersialiseringen, av Sigurd Allern

10. Journalistiken och politiken, av Jesper Strömbäck

11. Medierna och den svårfångade publiken, av Ingela Wadbring

12. Medierna och makten över publiken, av Adam Shehata

13. Medierna och publikens makt, av André Jansson

För egen del känner jag mig mycket nöjd med boken, och samtliga medverkande bidrar med mycket intressanta och lärorika kapitel. Jag hoppas därför att den nya upplagan ska bli minst lika flitigt använd på olika utbildningar och kurser som den första, och kan varmt rekommendera boken till de som är intresserade av, studerar eller forskar kring frågor som handlar om demokrati, medier och journalistik.

 

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | 3 kommentarer

Nytt bokkapitel om svenska journalister

Publicerat den juli 6, 2012 av jesperstromback

Nu har Routledge precis publicerat den nya boken The Global Journalist in the 21st Century, redigerad av David H. Weaver och Lars Willnat. Det är den hittills mest omfattande bok som har publicerats som handlar om journalister, vilka de är, hur de ser på sitt jobb och vilka värderingar och karaktärsdrag de har. Studierna bygger på enkätundersökningar i totalt sett 33 länder världen över, vid sidan av några kapitel som direkt jämför journalister i olika länder.

I boken medverkar jag själv, Lars Nord och Adam Shehata med ett kapitel som handlar om svenska journalister. Titeln på kapitlet är Swedish Journalists: Between Professionalization and Commercialization. Kapitlet behandlar bland annat vad som utmärker de svenska journalisterna i termer av bland annat kön och utbildning, vilket inflytande de anser att de själva har över nyheternas urval och gestaltningar, hur de ser på inflytandet över medierna, deras partisympatier samt vad de anser vara de faktorer som faktiskt påverkar och borde påverka vad som blir nyheter. Ett av resultaten är att det finns stora skillnader mellan vad journalisterna anser borde vara viktigt vid urvalet av nyheter och vad som faktiskt har stor betydelse; ett annat att svenska journalister i internationell jämförelse anser sig ha ovanligt stort inflytande över nyheternas urval och vinklar.

Som helhet borde boken vara av intresse för alla som forskar kring, studerar eller är intresserade av journalister, deras egenskaper och karaktärsdrag samt deras värderingar.

Mot bakgrund av detta nya kapitel har jag idag uppdaterat sidan med mina engelska publikationer.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Framtidskommissionen i Almedalen

Publicerat den juni 29, 2012 av jesperstromback

Nästa vecka genomförs den årliga Almedalsveckan, som i år slår ytterligare ett rekord i antal arrangerade seminarier. Detta är en av de viktigaste politiska arenorna i Sverige, och från Framtidskommissionen har vi därför valt att arrangera en särskild Framtidsdagen den 4 juli. Syftet med denna  Framtidsdag är att bidra till en mer framtidsinriktad debatt, lyfta fram olika viktiga samhällsfrågor, och vara en del av Framtidskommissionens analys av vilka framtida samhällsutmaningar som Sverige står inför.

Under Framtidsdagen kommer vi att arrangera sex seminarier, öppna för alla som vill och kan komma (hela programmet kan laddas ner här).

1. Framtidens Sverige – Vart är vi på väg?

Detta seminarium hålls 9.30-10.20. Förutom jag själv deltar följande ledamöter av Framtidskommissionen: Klas Eklund (professor i ekonomi), Helena Jonsson (LRF), Mernosh Saatch (vd Humblestorm), Lars Trägårdh (professor i historia) och Stina Westerberg (generaldirektör, Statens musikverk).

2. Bor alla i stan i Framtidens Sverige?

Detta seminarium hålls 10.30-11.30. Deltar gör Anders Knape (ordförande i Sveriges kommuner och landsting), Britta Flinkfeldt Jansson (kommunstyrelseordförande i Arjeplog), Per Ankersjö (miljöborgarråd i Stockholm), Gunnar Bendelin (initiativtagare till Landsbygdsupproret på Gotland) och Kristina Mattson (journalist och författare). Diskussionen leds av Helena Jonsson från Framtidskommissionen.

3. Passion & Innovation i Framtidens Sverige

Detta seminarium hålls 10.40-12.40. Deltar gör Tobias Nielsén, förläggare och författare, Emy Blixt, designer och grundare, Swedish Hasbeens, Pontus Schultz, chefredaktör Veckans Affärer, och Jan Broman, grundare av Fotografiska. Diskussionen leds av Mernosh Saatchi och Stina Westerberg från Framtidskommissionen.

4. Framtidens ansvar vid sidan av politiken

Seminariet hålls 12.50-13.50. Deltar gör Jan-Erik Sundgren, direktör med ansvar för samhälls- och miljöfrågor på Volvo, Marianne Bogle, verksamhetsansvarig frö CSR Sweden, Viveca Ax:son Johnson, styrelseordförande i Nordstjernan och ledamot av Framtidskommissionen, och Eva Nordmark, ordförande i TCO och ledamot av Framtidskommissionen. Diskussionen leds av Lars Trägårdh från Framtidskommissionen.

5. Framtidens Informationssamhälle, medieutveckling och tabloidisering

Seminariet hålls 14.00-15.10, på engelska. Jag kommer inleda genom att beskriva de senaste decenniernas medieutveckling. Sedan kommer Dan Sabbagh från The Guardian prata om den brittiska medieutvecklingen och hur den har bidragit till ökad tabloidisering, samt hur detta är relaterat till News of the World-skandalen. Sedan följer ett panelsamtal där Jan Helin, Aftonbladet och Ester Pollack, JMK, deltar, som även kommer behandla digitaliseringen av medierna och hur den påverkar medierna och deras innehåll.

6. Framtidens hotbilder

Det här seminariet hålls 15.20-16.20, och leds av Anna Jardfeldt från Utrikespolitiska institutet. Deltar gör Anders Thornberg, tf. generaldirektör för Säpo, Helena Lindberg, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Jonas Hallberg, expert på it-säkerhet vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) samt Gunnilla Reischl, forskare vid Utrikespolitiska institutet.

Vid sidan av detta kommer jag också vara värd för en lunch med ordförandena för de politiska ungdomsförbunden, där de får möjlighet att ge sin bild av vad de anser är de stora framtidsutmaningarna.

Samtliga seminarier kommer att hållas i Länsstyrelsens trädgård, ingång från Korsgatan 2. För de som inte har möjlighet att vara på plats kommer samtliga seminarier sändas på webben.

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen | Märkt , , , , | Lämna en kommentar