Nu har jag precis fått den nya och reviderade upplagan av Medierna och demokratin (Studentlitteratur), redigerad tillsammans med Lars Nord, i handen. Den första upplagan av boken gavs ut 2004, och med tanke på de kraftiga förändringar av både det mediala och det politiska landskapet som har skett sedan dess är det hög tid för en ny upplaga.
Liksom den tidigare upplagan riktar sig boken till de som studerar, forskar om eller är intresserade av frågor som rör demokrati, medier och journalistik. Innehållsmässigt behandlar boken på det stora hela samma teman och frågeställningar, men jämfört med den första upplagan har en hel del kapitel bytts ut, medan andra har reviderats och uppdaterats. Totalt sett innehåller den nya upplagan av Medierna och demokratin tretton kapitel:
1. Demokrati, medier och journalistik, av Lars Nord & Jesper Strömbäck
2. De globala mediesystemen, av Elisabeth Stúr
3. De nationella mediesystemen, av Lars Nord
4. Mediernas teknologiska villkor, av Michael Karlsson
5. Mediernas ekonomiska villkor, av Mart Ots
6. Medierna och kampen om innehållet, av Jesper Falkheimer
7. Journalistiken och journalisterna, av Monika Djerf-Pierre & Jenny Wiik
8. Journalistikens nyhetsvärdering, av Marina Ghersetti
9. Journalistiken och kommersialiseringen, av Sigurd Allern
10. Journalistiken och politiken, av Jesper Strömbäck
11. Medierna och den svårfångade publiken, av Ingela Wadbring
12. Medierna och makten över publiken, av Adam Shehata
13. Medierna och publikens makt, av André Jansson
För egen del känner jag mig mycket nöjd med boken, och samtliga medverkande bidrar med mycket intressanta och lärorika kapitel. Jag hoppas därför att den nya upplagan ska bli minst lika flitigt använd på olika utbildningar och kurser som den första, och kan varmt rekommendera boken till de som är intresserade av, studerar eller forskar kring frågor som handlar om demokrati, medier och journalistik.
Jag finner denna forskning väldigt intressant och betydelsefull. Funderar själv mycket runt Public Service – uppdraget och hur det uppfylls. Är stor nyhetskonsument och anser inte att SR och SVT förmår leva upp till sitt ansvar som PS.
Jag skriver här för att jag har en fråga:
Finns det forskning över hur politiska begrepp används inom Public Service?
I syfte att förstärka, förringa, positivisera, negativisera, …… på höger/vänster-skalan.
Tex Hur/när används högerpopulism/vänsterpopulism?
Begrepp (hur de används) är viktiga inom Public Service och politik, anser jag 🙂
Hej Birgitta,
Någon forskning kring hur public service – eller andra medier – använder olika politiska begrepp känner jag tyvärr inte till.
Tack för svaret!
Hoppas ngn väljer att fördjupa sig omkring begrepp och Public Service 🙂