Varje dag sker en lång rad olika förändringsprocesser, de flesta under ytan och synliga först i efterhand. De sker globalt, nationellt och lokalt, och förändringar på en nivå får ofta återverkningar på andra nivåer. På grund av att många av förändringarna sker under ytan är det alltför lätt hänt att de inte får den uppmärksamhet de förtjänar, vilket riskerar att leda till problem längre fram i tiden. Ju tidigare olika förändringsprocesser och framtidsutmaningar kan identifieras, desto bättre är förutsättningarna att hitta sätt att möta dem. I en serie inlägg här och på Framtidskommissionens hemsida framöver kommer jag därför ta upp och diskutera olika framtidsutmaningar.

En av de viktigaste pågående förändringsprocesserna handlar om den ökade globala konkurrensen och den globala maktförskjutningen från nord och väst till syd och öst. År 1960 stod Kina för mindre än en procent av världens BNP, men bara mellan år 2000 och 2011 ökade den från cirka 3,7 till cirka 8,3 procent. Under perioden 1960 till 2011 sjönk samtidigt USA:s andel av världens BNP från cirka 34 till knappt 28 procent, medan EU:s andel sjönk från cirka 34 till cirka 23 procent. För svensk del sjönk andelen av världens BNP från knappt 1,2 till drygt 0,7 procent mellan 1960 och 2010 (källa: Världsbanken). Vi tillhör fortfarande ett av världens tio rikaste länder om man utgår från köpkraftsjusterad BNP per capita, men som nation har Sveriges andel av världens BNP sjunkit i takt med att andra länder blivit rikare. Tittar vi framåt och tar hänsyn till att Sveriges andel av världsbefolkningen kommer att sjunka under de kommande decennierna, samtidigt som tillväxtländer som Kina och Indien fortsätter växa, talar det mesta för att vår andel av världens BNP kommer att fortsätta sjunka.

Samtidigt har utvecklingen av både informationsteknologin och transportteknologin gjort att nationella gränser betyder allt mindre. Det har blivit allt enklare att röra sig över gränser för såväl företag som människor, och att förlägga produktion där den sker mest effektivt eller billigast. Inget land kan därför ta människor eller företag för givna. Varje land som vill vara framgångsrikt i framtiden måste därför hela tiden försöka förbättra förutsättningarna för företag och människor att verka i det egna landet och öka såväl attraktionskraften som produktiviteten.

Det gäller inte minst små, exportberoende och starkt globaliserade länder som Sverige. Som andel av svensk BNP ökade den svenska exporten från 23 till 50 procent mellan 1960 och 2010, och enligt The KOF Index of Globalization är Sverige världens sjätte mest globaliserade land. Detta har bidragit till att öka det svenska välståndet, och beräkningar uppskattar att globaliseringen fram till år 2050 kan komma att bidra med upp till 25 procent av BNP.

Detta förutsätter dock att Sverige förmår behålla och stärka sin konkurrenskraft i en värld där nya tillväxtländer som Kina och Indien blir allt mer betydelsefulla – samtidigt som den demografiska utvecklingen gör att andelen i yrkesverksam ålder sjunker, Sveriges andel av världsbefolkningen krymper och kostnadsläget, inklusive skatterna, är högre i Sverige än i de flesta andra länder.

Samtidigt har Sverige några viktiga konkurrensfördelar. Dit hör den höga utbildningsnivån, den låga korruptionen och effektiva förvaltningen, den höga sociala tilliten och en hög grad av kreativitet och innovationsförmåga. Inte minst viktig är kreativiteten och innovationsförmågan, där Sverige idag står starkt. Enligt exempelvis den senaste upplagan av Global Creativity Index bedöms Sverige vara det mest kreativa landet i världen. Det mäts utifrån hur teknologiskt kunnig befolkningen är, arbetskraftens kapacitet och kompetens samt öppenheten för nya idéer, vilket sammanfattas i form av tre T: teknik, talang och tolerans. Sverige hamnar på femte plats när det gäller teknik, andra plats när det gäller talang och sjunde plats när det gäller tolerans. Sverige tillhör också ett av de länder i världen där flest människor på olika sätt är engagerade i olika kulturverksamheter, vilket lyfts fram i Eva Bergquists nya rapport till Framtidskommissionen – Är framtiden kulturens re-renässans?  Med tanke på de nära kopplingarna mellan kultur, kreativitet och innovationsförmåga är det en viktig nationell resurs.

En av framtidens stora samhällsutmaningar är med andra ord hur Sverige ska kunna stärka attraktionskraften och produktiviteten för att kunna möta den allt hårdare globala konkurrensen om företag och människor. Det leder till att en annan av framtidsutmaningarna är hur Sverige ska kunna stärka de faktorer som bidrar till högre attraktionskraft och produktivitet. Dit hör bland annat hur vi ska kunna fortsätta stärka det svenska utbildningsväsendet från förskola till universitet; hur vi ska kunna stärka forskningen; hur vi ska kunna behålla och stärka den sociala tilliten; hur vi ska kunna stärka och öka kulturskapandet, kreativiteten och innovationsförmågan; hur vi ska kunna öka toleransen och öppenheten för nya idéer och influenser; och hur vi ska kunna stärka entreprenörskapet.

Allt detta kan betraktas som utmaningar redan idag, men de kommer bli ännu viktigare i framtiden i takt med en allt hårdare global konkurrens om såväl företag som människor.