Nytt boktips: ”The News Gap” av Pablo Boczkowski & Eugenia Mitchelstein (2013)

Publicerat den februari 20, 2014 av jesperstromback

Under de senaste åren har konsumtionen av papperstidningar fallit dramatiskt. Enligt SOM-undersökningarna har andelen som regelbundet läser en morgontidning på papper sjunkit från 81 till 47 procent mellan 1990 och 2012. Parallellt har andelen som prenumererar på en morgontidning sjunkit från 74 till 59 procent bara mellan 2005 och 2012. Att hävda att papperstidningen har problem är mot den bakgrunden ingen överdrift.

Frågan är vad den här utvecklingen betyder för demokratin, och mer specifikt för demokratins behov av medborgare som är förhållandevis informerade om vad som händer inom politiken och samhällsutvecklingen. Enligt vissa är utvecklingen dyster: en sjunkande andel tidningsläsare betyder både att allt fler blir sämre informerade om politik och samhälle samtidigt som kunskapsklyftorna riskerar att öka mellan de som läser respektive inte läser morgontidningar. För det talar bland annat forskning som visar att två grupper ökar i storlek sedan 1980-talet: Det handlar dels om nyhetssökarna, de som är storkonsumenter av olika nyhetsmedier, och dels om nyhetsundvikarna, de som knappast tar del av några nyhetsmedier överhuvudtaget.

Enligt andra behöver konsekvenserna dock inte vara så stora, eftersom många har ersatt läsningen av papperstidningar med läsningen av tidningar på nätet. Exempelvis visar SOM-undersökningarna att den sammanlagda läsningen av morgontidningar – på papper eller digitalt – har sjunkit från 81 till 62 procent mellan 1990 och 2012. Det är fortfarande en kraftig minskning, men mindre än om man enbart ser till papperstidningsläsningen (se Ingela Wadbrings kapitel i senaste SOM-boken).

En central fråga i det sammanhanget är dock om man verkligen kan jämställa läsningen av nättidningar med läsningen av papperstidningar. Något säkert svar på den frågan finns inte, och svaret beror delvis på vilken aspekt av läsningen som avses. Mycket tyder dock på övergången av läsning från papperstidningar till nättidningar leder till att människor i mindre utsträckning tar del av nyheter som handlar om politik och samhälle samtidigt som de i större utsträckning tar del av nyheter som handlar om sport, nöje och kändisar, brott och straff och annat som erbjuder förströelse.

Detta framkommer inte minst av den nya boken The News Gap. When the Information Preferences of the Media and the Public Diverge av Pablo J. Boczkowski och Eugenia Mitchelstein (MIT Press, 2013). I boken undersöker de journalisternas nyhetsvärderingar och mediekonsumenternas nyhetsval genom att jämföra de tio mest framträdande nyheterna med de tio mest lästa nyheterna hos olika nättidningar, med särskilt fokus på i vilken utsträckning nyheterna handlar om public affairs (ungefär nyheter som handlar om politik och samhälle, nyheter som är ”viktiga och ibland kallas hard news) respektive non-public affairs (ungefär nyheter som handlar om sport, nöje, kändisar och förströelse, nyheter som är ”intressanta” men knappast viktiga ur ett demokratiskt perspektiv och som ibland kallas soft news). Undersökningen omfattar 20 nättidningar i USA, Tyskland, Spanien, Storbritannien, Argentina, Brasilien och Mexico under perioden 2007 till 2009, plus en undersökning som bara omfattar USA och som täcker perioden 2007 till 2012.

I korthet visar resultaten att det finns betydande skillnader mellan vad medierna bedömer som viktiga nyheter och de nyheter som publikerna väljer att ta del av. Även om det varierar mellan nättidningar och länder är det återkommande mönstret att medierna prioriterar nyheter som handlar om politik och samhälle i betydligt högre utsträckning än vad läsarna gör. Ser man till politiskt lugnare perioder skiljer det i genomsnitt 20 procentenheter mellan hur stor andel av nyheterna som handlar om politik och samhälle (public affairs) och hur stor andel av de nyheter som läsarna tar del av som handlar om detsamma. När det hettar till politiskt – exempelvis i samband med det amerikanska presidentvalet 2008 och den ekonomiska krisen i Argentina samma år – minskar glappet genom att människor i större utsträckning tar del av nyheter om politik och samhälle, men sedan ökar det igen.

På ett sätt är detta logiskt. När människors möjligheter att välja ökar får deras preferenser större betydelse. Det har gjort det enklare för de som är intresserade av politik och samhälle att ta del av nyheter som handlar om detta, men det har också gjort det enklare för de som inte är intresserade av politik och samhälle att undvika sådana nyheter. Vad The News Gap och annan forskning pekar på är att den processen sker på två nivåer. Det handlar dels om vilka nyhetsmedier man väljer att ta del av – i deras traditionella format eller på nätet – och dels om vilka specifika nyheter man tar del av.

Detta innebär att forskning som enbart fokuserar på i vilken utsträckning människor tar del av olika nyhetsmedier sannolikt underskatter de växande skillnaderna i nyhetskonsumtion mellan de som är respektive inte är intresserade av politik och samhälle. Det innebär också att risken för ökade kunskapsklyftor sannolikt är större än vad som tidigare har antagits. Ur ett demokratiskt perspektiv är det djupt oroande och en stor utmaning för framtiden.

För alla som är intresserade av dessa frågor liksom frågor som rör nyhetsvärderingar och nyhetskonsumtion generellt kan The News Gap starkt rekommenderas. Den vilar inte bara på god forskning samtidigt som den är välskriven och lättillgänglig: den är också viktig läsning för alla som intresserar sig för de förändrade medielandskapens och den förändrade mediekonsumtionens betydelse för demokratin.

 

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Märklig hållning av Sveriges Radio

Publicerat den februari 14, 2014 av jesperstromback

Efter att ha följt debatten kring Sveriges Radios beslut att sätta personer som bland annat Soran Ismail och Daniel Nordström i karantän under tiden fram till valet har jag mycket svårt att förstå Sveriges Radios hållning. Relevant i det sammanhanget är att Granskningsnämnden, när den bedömer sakligheten och opartiskheten, utgår från vad som sägs i de faktiska inslagen, inte från vad olika personer säger i andra sammanhang. Sveriges Radio både ska och bör vara sakligt och opartiskt – men det kan SR vara utan att sätta vissa personer i karantän som nu har skett.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Bra artikel av Reinfeldt om behovet av att se de som riskerar att hamna utanför

Publicerat den februari 12, 2014 av jesperstromback

Idag skriver statsminister Fredrik Reinfeldt en viktig artikel i Aftonbladet om att vi måste se de unga killar och män som riskerar att hamna utanför – de som Bo Rothstein i debattboken Framtidsutmaningar. Det nya Sverige kallar de tredubbelt ratade. Det handlar om de som inte lyckas i skolan, som därför riskerar att inte lyckas på arbetsmarknaden, och som därför riskerar att inte lyckas med familjebildningen.

Detta är en mycket viktig fråga, och jag gläds därför över att statsministern lyfter upp den. Jag gläds också åt att han i artikeln lyfter fram bland annat min forskning om de framväxande informationsklyftorna mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare. För demokratin och den sociala sammanhållningen är det en betydande utmaning att växande informationsklyftor riskerar leda till såväl ökade kunskaps- och deltagandeklyftor som färre gemensamma referensramar. I den utsträckning som olika grupper allt mer väljer bort traditionella nyhetsmedier för att istället söka sig till informationskällor som bekräftar deras egna åsikter och verklighetsbilder riskerar det också leda till minskad allmänbildning, ökad desinformation och ökad polarisering. Typiska exempel på det är de som förlitar sig mer på diverse främlingsfientliga bloggar och hemsidor än såväl traditionella medier som vad olika undersökningar och forskning visar när det gäller – i det här fallet – migration och integration.

Det framväxande medielandskapet har gjort det allt enklare att hålla sig informerad, men också att undvika allt vad seriös och faktaorienterad information heter. Särskilt problematiskt är det ifall de som inte lyckas i skolan, på arbetsmarknaden och i familjebildningen också är de som antingen söker sig bort från allt vad seriös nyhetsförmedling heter eller söker sig till mer extrema och åsiktsdrivna informationskällor. Det riskerar att ytterligare öka polariseringen och utanförskapet.

Publicerat i Aktuellt, I medierna | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Alla dessa opinionsmätningar som kom och gick…

Publicerat den februari 10, 2014 av jesperstromback

…inte visste jag att det var dem politiken handlade om. Detta kan jag ibland bli frestad att utbrista när mediernas fokus på opinionsmätningar blir allt för omfattande. Extra starkt känns det en dag som idag, när Aftonbladet med stöd av en opinionsmätning från United Minds utropar att moderaterna har ”Lägst stöd – någonsin”, medan Expressen med stöd av en opinionsmätning från Demoskop pryder framsidan med ””Glädjesiffror för Reinfeldt efter attackplanen”. Med tanke på att 2014 är ett så kallat supervalår kan vi dessutom förvänta oss att medierna kommer fokusera ännu mer på opinionsmätningar och det politiska spelet än under normala valår.

Problemen kring mediernas rapporteringar är ur mitt perspektiv flera. Ett problem är att mediernas fokus på opinionsmätningar bidrar till gestaltandet av politik som sport och spel samtidigt som det för uppmärksamheten bort från politikens innehåll. Ett annat problem är att medierna ofta brister när det gäller att redovisa grundläggande fakta kring opinionsmätningarna, exempelvis antal svarande, hur undersökningen genomfördes, de exakta fråge- och svarsformuleringarna, de statistiska felmarginalerna, när undersökningen var i fält och hur representativt urvalet är. Den här typen av information är nödvändig för att man ska kunna granska undersökningarna och bedöma resultaten.

Ett tredje problem hänger samman med att endast de förändringar som är statistiskt säkerställda kan sägas vara verkliga. Om förändringarna ligger inom felmarginalen är de inte statistiskt säkerställda och kan inte användas för att dra slutsatser om förändringar. Ändå resonerar medierna ofta om förändringar mellan olika undersökningar trots att dessa inte är statistiskt säkerställda.

Ett fjärde problem handlar om mediernas försök att förklara varför opinionen har förändrats på det ena eller det andra sättet. I regel är de opinionsundersökningar som medierna använder sig av för begränsade för att det ska gå att statistiskt analysera orsakerna till olika förändringar. När medierna ändå drar slutsatser om varför opinionen har förändrats drar de därför slutsatser som de inte har täckning för. Det som framställs som beskrivningar av varför opinionen har förändrats visar sig vid närmare granskning snarare vara tolkningar eller spekulationer.

Ett femte problem är att resultaten av opinionsundersökningarna tenderar att färga av sig när medierna rapporterar om politiken i stort. Ett parti som det går bra för i opinionsmätningar blir betraktat som en vinnare medan ett parti som det går dåligt för blir betraktat som en förlorare. Det tenderar att påverka rapporteringen om partierna, också i de artiklar som handlar om annat än opinionsmätningar. Hur det går för partierna i opinionsmätningarna blir ett filter genom vilket medierna betraktar partierna. Det riskerar att bidra till att skapa uppåtgående eller nedåtgående opinionsspiraler. Genom detta, och genom sina tolkningar av opinionsmätningarna och varför det går som det går för partierna, är risken stor att medierna i slutändan formar snarare än speglar opinionen.

Det finns även andra problem som hänger samman med hur medierna använder sig av opinionsmätningar. Om bland annat detta blev jag idag intervjuad av tidningen Journalisten. Förra veckan skrev jag också en analys för Medievärlden Premium som handlar om Fallgroparna inom opinionsjournalistiken. Ett kapitel i boken Spelet om opinionen. Politisk kommunikation under svenska valrörelser handlar också om hur de svenska medierna under de senaste valrörelserna har rapporterat kring opinionsmätningar. För de som vill gå djupare in i frågan kan också boken Opinion Polls and the Media. Reflecting and Shaping Public Opinion rekommenderas.

Publicerat i I medierna | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Nya artiklar för fri nedladdning

Publicerat den januari 26, 2014 av jesperstromback

Nu har jag lagt till tre tidskriftsartiklar för fri nedladdning. Ursprungligen publicerades de 2011 i tidskrifterna International Political Science Review, Journalism Studies och Journalism Practice, och titlarna på dem är:

– Media-driven Men and Media-critical Women? An Empirical Study of Gender and MPs Relationships with the Media in Norway and Sweden. Artikeln är skriven tillsammans med Toril Aalberg och publicerades i International Political Science Review.

– Mediatization and Perceptions of the Media’s Political Influence. Den här artikeln har jag skrivit själv, och den publicerades i Journalism Studies.

– Who’s Got the Power? Journalists’ Perceptions of Changing Influences over the News. Den här artikeln är skriven tillsammans med Michael Karlsson och publicerades i Journalism Practice.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt boktips: ”The Democratic Value of News”, av Stephen Cushion (2012)

Publicerat den januari 21, 2014 av jesperstromback

Att medierna spelar en mycket viktig demokratisk roll ifrågasätts knappast av någon seriös bedömare. Genom att informera, granska och låta olika röster komma till tals bidrar medierna till att sprida information, öka transparensen, minska risken för maktmissbruk, och till en demokratisk debatt som når ut brett.

Åtminstone i teorin. I vilken utsträckning olika medier gör detta i praktiken är en annan fråga, där det är stor skillnad mellan exempelvis SVT och TV3. Medan vissa medier försöker balansera det publicistiska och journalistiska uppdraget med den kommersiella ambitionen att nå ut till så många som möjligt av dem som annonsörerna är villiga att betala för att nå, väljer andra medier att låta kommersiella överväganden vara styrande.

De medier som ur ett demokratiskt perspektiv har störst betydelse är de nyhetsmedier som har publicistiska ambitioner att informera, granska och bidra till den demokratiska debatten. Bland dem innehar public service en särställning. I ett internationellt perspektiv är det dock inte helt självklart vilka etermedier som ska räknas som public service. Det finns många olika varianter, och medan exempelvis de svenska public service-kanalerna förlitar sig på licensmedel och är förbjudna att ha annonser finns det public service-kanaler i andra länder som har annonser.

Varje generalisering om public service och dess demokratiska värde behöver därför göras med försiktighet. Samtidigt finns det påfallande lite internationellt jämförande forskning om i vilken utsträckning den journalistiska kvaliteten i public service medier skiljer sig från den journalistiska kvaliteten i kommersiella medier. Det finns många mindre studier, men de väcker alltid frågan om hur långt resultaten kan generaliseras.

Ur det perspektivet är Stephen Cushion’s bok The Democratic Value of News. Why Public Service Media Matter (Palgrave Macmillan, 2012) mycket välkommen. I den beskriver och analyserar han han bland annat olika varianter av och sätt att styra public service i olika länder, men framförallt har han gått igenom en imponerande mängd tidigare studier för att försöka besvara frågan: om och på vilka sätt skiljer sig nyheternas kvalitet i public service-medier jämfört med kommersiella medier? Den frågan försöker han besvara när det gäller rapporteringen kring såväl lokala som nationella och internationella nyheter, och när det gäller rapporteringen kring valkampanjer och kring krig och konflikter. Han jämför också journalistiken i renodlade – public service och kommersiella – nyhetskanaler som exempelvis BBC News och Sky News.

Boken är det mest systematiska och ambitiösa försöket hittills att bedöma om den journalistiska kvaliteten i public service-nyheter är högre än i kommersiella TV-kanaler. Det gör att hans svar bär en tyngd som saknas i olika mindre studier som publicerats tidigare. Den slutsats han når förtjänar därför att tas på allvar av alla som debatterar eller har inflytande över public service framtid – nämligen att public service-nyheter generellt präglas av en högre journalistisk kvalitet än nyheterna i kommersiella kanaler, och att public service-nyheter därmed i högre utsträckning än kommersiella TV-nyheter bidrar till att informera medborgarna. Eller för att citera Cushion:

…for all the commercial choice and competition in contemporary news culture, public service media remian editorially distinct from market-driven news and more effective in engendering active and informed citizenship. Taken together, the evidence amassed overall in the book suggests that the normative claims that scholars have long associated with the concept of public service broadcasting – that it is the media system that most reliably serves citizens in a democracy – does stand up to empirical scrutiny in the supply of high-quality news (sid. 206).

Kort sagt: nyheternas demokratiska värde är högre i public service-nyheter än i kommersiella TV-nyheter. Det innebär inte att allt som public service-nyheter gör är bra eller att kommersiella TV-nyheter saknar journalistiska ambitioner eller demokratiskt värde, men det övergripande mönstret är ändå att nyheternas demokratiska värde är högre i public service än i kommersiella TV-nyheter.

Givet den ambitiösa och systematiska genomgången av forskningen på området förtjänar boken att läsas av alla dem som har åsikter om, debatterar, eller har inflytande över mediepolitiken i allmänhet och public service i synnerhet. Den är också välskriven och skulle fungera utmärkt som kurslitteratur i kurser som på ett eller annat sätt handlar om journalistiken, journalistisk kvalitet, vad mediernas kommersialisering innebär och vilken betydelse som public service i praktiken har.

 

 

 

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Mediekommentarer kring och recensioner av ”Kampen om opinionen”

Publicerat den januari 21, 2014 av jesperstromback

(uppdaterad 2014-01-21)

Idag är det exakt två månader sedan vi släppte den nya boken Kampen om opinionen. Politisk kommunikation under svenska valrörelser. Sedan dess har det publicerats ett antal artiklar, inslag och blogginlägg som på olika sätt handlar om, refererar till eller recenserar boken. Nedan har jag samlat de artiklar, inslag och inlägg som jag hittat så här långt. För den som är intresserad av en längre intervju kring boken och mediernas roll under valrörelser kan Margit Silbersteins intervju med mig rekommenderas, vid sidan av det seminarium där boken presenterades.

Medier sätter fart på det politiska spelet – artikel och intervju i DN Kultur, 2014-01-15

Vem vinner väljarna – recension av Carolin Dahlman, Svensk Tidskrift, 2014-01-10

Politisk spaning – frågorna som avgör valet, inlägg av David Ahlin, Ipsos, 2014-01-09

Ny forskarantologi om svenska valrörelser – blogginlägg av Henrik Oscarsson 2013-08-16

Stark kampanj räckte inte för S – Svenska Dagbladet 2013-09-11

Så påverkar media valresultaten – SVT Nyheter 2013-09-12

Ett år till valet – strategierna slipas – Godmorgon Världen, P1, 2013-09-12

Ett år till valet – kampen om opinionen, hela seminariet där boken presenterades – SVT Forum, 2013-09-13

Proffsigt är inte alltid bäst – Värmlands Folkblad 2013-09-13

Det är väl klart att inte media ska påverka valresultaten – blogginlägg på Mediemänniskan 2013-09-13

Tolkad politik med spelberoende – Folkbladet 2013-09-16

Odlar vi politikerförakt? – Skånska Dagbladet 2013-09-17

Vinnare och förlorare – Arbetet 2013-09-17

Gissning om kommande kovändning – Arbetet 2013-09-17

Ord, siffror och förvalsdebatt – Krönika av Heidi Avellan, Sydsvenskan 2013-09-21

En politiker i fickan kanske – Hela Hälsingland 2013-09-28

Kommunikation avgör valet – krönika av Katarina Nyberg Finn 2013-10-01

Styr media valrörelsen? SVT Nyheter, Margit Silberstein intervjuar mig, 2013-10-09

Kampen om opinionen: Professionaliseringen – blogginlägg av Jonas Wikström 2013-10-14

En allt tuffare kamp om opinionen – Västerbottens-Kuriren 2013-10-16

Än är det inte kört för Reinfeldt – Norran 2013-10-18

Kampen om opinionen under den långa valrörelsen avgörande, debattinlägg på Politologerna 2013-10-23

Politisk kommunikation i fokus – recension av Jesper Falkheimer 2013-10-23

Kampen om opinionen: Politisk reklam – blogginlägg av Jonas Wikström 2013-10-30

Publicerat i Aktuellt, I medierna | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Och det vinnande omslaget är…

Publicerat den januari 19, 2014 av jesperstromback

För cirka en månad sedan bad jag om hjälp att välja omslag till den reviderade utgåvan av Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation, som kommer att ges ut av Studentlitteratur senare i år. Nu är omröstningen klar, och det vinnande omslaget – med 34 procent av rösterna – är:

Alternativ 1

Alternativ 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Intressant nog är detta inte det omslag som jag själv tycker bäst om och trodde skulle vinna, men det fick klart flest röster och kommer därför att bli omslaget på nästa utgåva av boken. När folket har talat är det bäst att lyssna :). Tack alla som deltog i omröstningen och hjälpte mig att välja!

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om digitala medier och deras effekter

Publicerat den januari 7, 2014 av jesperstromback

Nu har det senaste numret av Communication Research publicerats, och i det medverkar jag med en artikel skriven tillsammans med Daniela Dimitrova, Adam Shehata och Lars Nord. Titeln på artikeln är The Effects of Digital Media on Political Knowledge and Participation in Election Campaigns: Evidence From Panel Data.

Trots att artikeln publiceras först nu har den dock funnits online ända sedan november 2011, då den publicerades som en så kallad ”OnlineFirst”. Ibland tar det tid innan forskningsartiklar verkligen kommer i tryck, inte för att forskarna är långsamma utan därför att publiceringsprocessen är det.

I vilket fall, grundfrågan i artikeln är vilka effekter – om några – som användandet av olika typer av digitala medier har när det gäller politiskt deltagande och politiska kunskaper. Bidrar användandet av nyhetssajter online, av partiernas hemsidor och av sociala medier för politiska syften till att öka människors politiska kunskaper och deltagande?

Artikeln bygger på en panelundersökning som Demokratiinstitutet Demicom genomförde i samband med riksdagsvalet 2010, och resultaten visar att användandet av digitala medier hade mycket svaga effekter på människors politiska kunskaper. Däremot fanns det ett samband mellan användandet av vissa – men inte alla – former av digitala medier och politiskt deltagande. Framförallt bidrog användandet av sociala medier för politiska syften till ökat politiskt deltagande. För att citera artikelns abstract:

While the majority of previous research suggests there are positive relationships between digital media use and political participation and knowledge, most studies have relied on cross-sectional surveys and have thus not been able to firmly establish the chain of causality. Also, there is little research investigating use of different forms of digital media and their relative effects on political participation and knowledge.This study examines (a) the effects of digital media use on political participation and knowledge and (b) whether different forms of digital media use affect people differently. Drawing on two representative panel surveys, the study demonstrates that there are only weak effects of digital media use on political learning, but that the use of some digital media forms has appreciable effects on political participation.

Det känns oerhört bra att artikeln nu har publicerats ”på riktigt”. Dels är Communication Research en mycket bra och tuff tidskrift, dels är detta en av de första studierna som undersöker effekten av digitala medier på politiska kunskaper och politiskt deltagande utifrån paneldata. Därmed har vi haft möjlighet att undersöka inte bara om det finns ett allmänt samband mellan medieanvändning å ena sidan och politiska kunskaper och politiskt deltagande å den andra, utan också om det finns direkta orsakssamband.

Förhoppningsvis kan artikeln vara av intresse inte bara inomvetenskapligt, utan också när partierna och medierna nu bygger upp sina strategier och organisationer för valrörelserna till Europaparlamentet och riksdagen senare i år.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Framtidsutmaningar i TV4 Nyhetsmorgon

Publicerat den januari 5, 2014 av jesperstromback

Igår var jag med i TV4 Nyhetsmorgon för att diskutera olika framtidsutmaningar som Sverige står inför. Diskussionen handlade särskilt om tre områden: killar och män som inte lyckas i skola och arbetsliv och som känner sig som förlorare på utvecklingen eller utanför samhället, behovet av att hitta sätt att åstadkomma en utveckling som både ekologiskt och ekonomiskt är långsiktigt hållbar, och behovet av både arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring för att Sverige ska kunna klara välfärdens finansiering när allt fler blir allt äldre och andelen i den yrkesverksamma åldern sjunker. Hela intervjun kan ses via TV4 Nyhetsmorgons hemsida.

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen, I medierna | Märkt , , , , , , | 2 kommentarer