…inte visste jag att det var dem politiken handlade om. Detta kan jag ibland bli frestad att utbrista när mediernas fokus på opinionsmätningar blir allt för omfattande. Extra starkt känns det en dag som idag, när Aftonbladet med stöd av en opinionsmätning från United Minds utropar att moderaterna har ”Lägst stöd – någonsin”, medan Expressen med stöd av en opinionsmätning från Demoskop pryder framsidan med ””Glädjesiffror för Reinfeldt efter attackplanen”. Med tanke på att 2014 är ett så kallat supervalår kan vi dessutom förvänta oss att medierna kommer fokusera ännu mer på opinionsmätningar och det politiska spelet än under normala valår.

Problemen kring mediernas rapporteringar är ur mitt perspektiv flera. Ett problem är att mediernas fokus på opinionsmätningar bidrar till gestaltandet av politik som sport och spel samtidigt som det för uppmärksamheten bort från politikens innehåll. Ett annat problem är att medierna ofta brister när det gäller att redovisa grundläggande fakta kring opinionsmätningarna, exempelvis antal svarande, hur undersökningen genomfördes, de exakta fråge- och svarsformuleringarna, de statistiska felmarginalerna, när undersökningen var i fält och hur representativt urvalet är. Den här typen av information är nödvändig för att man ska kunna granska undersökningarna och bedöma resultaten.

Ett tredje problem hänger samman med att endast de förändringar som är statistiskt säkerställda kan sägas vara verkliga. Om förändringarna ligger inom felmarginalen är de inte statistiskt säkerställda och kan inte användas för att dra slutsatser om förändringar. Ändå resonerar medierna ofta om förändringar mellan olika undersökningar trots att dessa inte är statistiskt säkerställda.

Ett fjärde problem handlar om mediernas försök att förklara varför opinionen har förändrats på det ena eller det andra sättet. I regel är de opinionsundersökningar som medierna använder sig av för begränsade för att det ska gå att statistiskt analysera orsakerna till olika förändringar. När medierna ändå drar slutsatser om varför opinionen har förändrats drar de därför slutsatser som de inte har täckning för. Det som framställs som beskrivningar av varför opinionen har förändrats visar sig vid närmare granskning snarare vara tolkningar eller spekulationer.

Ett femte problem är att resultaten av opinionsundersökningarna tenderar att färga av sig när medierna rapporterar om politiken i stort. Ett parti som det går bra för i opinionsmätningar blir betraktat som en vinnare medan ett parti som det går dåligt för blir betraktat som en förlorare. Det tenderar att påverka rapporteringen om partierna, också i de artiklar som handlar om annat än opinionsmätningar. Hur det går för partierna i opinionsmätningarna blir ett filter genom vilket medierna betraktar partierna. Det riskerar att bidra till att skapa uppåtgående eller nedåtgående opinionsspiraler. Genom detta, och genom sina tolkningar av opinionsmätningarna och varför det går som det går för partierna, är risken stor att medierna i slutändan formar snarare än speglar opinionen.

Det finns även andra problem som hänger samman med hur medierna använder sig av opinionsmätningar. Om bland annat detta blev jag idag intervjuad av tidningen Journalisten. Förra veckan skrev jag också en analys för Medievärlden Premium som handlar om Fallgroparna inom opinionsjournalistiken. Ett kapitel i boken Spelet om opinionen. Politisk kommunikation under svenska valrörelser handlar också om hur de svenska medierna under de senaste valrörelserna har rapporterat kring opinionsmätningar. För de som vill gå djupare in i frågan kan också boken Opinion Polls and the Media. Reflecting and Shaping Public Opinion rekommenderas.