Mediekommentarer kring och recensioner av ”Kampen om opinionen”

(uppdaterad 2014-01-21)

Idag är det exakt två månader sedan vi släppte den nya boken Kampen om opinionen. Politisk kommunikation under svenska valrörelser. Sedan dess har det publicerats ett antal artiklar, inslag och blogginlägg som på olika sätt handlar om, refererar till eller recenserar boken. Nedan har jag samlat de artiklar, inslag och inlägg som jag hittat så här långt. För den som är intresserad av en längre intervju kring boken och mediernas roll under valrörelser kan Margit Silbersteins intervju med mig rekommenderas, vid sidan av det seminarium där boken presenterades.

Medier sätter fart på det politiska spelet – artikel och intervju i DN Kultur, 2014-01-15

Vem vinner väljarna – recension av Carolin Dahlman, Svensk Tidskrift, 2014-01-10

Politisk spaning – frågorna som avgör valet, inlägg av David Ahlin, Ipsos, 2014-01-09

Ny forskarantologi om svenska valrörelser – blogginlägg av Henrik Oscarsson 2013-08-16

Stark kampanj räckte inte för S – Svenska Dagbladet 2013-09-11

Så påverkar media valresultaten – SVT Nyheter 2013-09-12

Ett år till valet – strategierna slipas – Godmorgon Världen, P1, 2013-09-12

Ett år till valet – kampen om opinionen, hela seminariet där boken presenterades – SVT Forum, 2013-09-13

Proffsigt är inte alltid bäst – Värmlands Folkblad 2013-09-13

Det är väl klart att inte media ska påverka valresultaten – blogginlägg på Mediemänniskan 2013-09-13

Tolkad politik med spelberoende – Folkbladet 2013-09-16

Odlar vi politikerförakt? – Skånska Dagbladet 2013-09-17

Vinnare och förlorare – Arbetet 2013-09-17

Gissning om kommande kovändning – Arbetet 2013-09-17

Ord, siffror och förvalsdebatt – Krönika av Heidi Avellan, Sydsvenskan 2013-09-21

En politiker i fickan kanske – Hela Hälsingland 2013-09-28

Kommunikation avgör valet – krönika av Katarina Nyberg Finn 2013-10-01

Styr media valrörelsen? SVT Nyheter, Margit Silberstein intervjuar mig, 2013-10-09

Kampen om opinionen: Professionaliseringen – blogginlägg av Jonas Wikström 2013-10-14

En allt tuffare kamp om opinionen – Västerbottens-Kuriren 2013-10-16

Än är det inte kört för Reinfeldt – Norran 2013-10-18

Kampen om opinionen under den långa valrörelsen avgörande, debattinlägg på Politologerna 2013-10-23

Politisk kommunikation i fokus – recension av Jesper Falkheimer 2013-10-23

Kampen om opinionen: Politisk reklam – blogginlägg av Jonas Wikström 2013-10-30

Publicerat i Aktuellt, I medierna | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Och det vinnande omslaget är…

För cirka en månad sedan bad jag om hjälp att välja omslag till den reviderade utgåvan av Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation, som kommer att ges ut av Studentlitteratur senare i år. Nu är omröstningen klar, och det vinnande omslaget – med 34 procent av rösterna – är:

Alternativ 1

Alternativ 1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Intressant nog är detta inte det omslag som jag själv tycker bäst om och trodde skulle vinna, men det fick klart flest röster och kommer därför att bli omslaget på nästa utgåva av boken. När folket har talat är det bäst att lyssna :). Tack alla som deltog i omröstningen och hjälpte mig att välja!

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om digitala medier och deras effekter

Nu har det senaste numret av Communication Research publicerats, och i det medverkar jag med en artikel skriven tillsammans med Daniela Dimitrova, Adam Shehata och Lars Nord. Titeln på artikeln är The Effects of Digital Media on Political Knowledge and Participation in Election Campaigns: Evidence From Panel Data.

Trots att artikeln publiceras först nu har den dock funnits online ända sedan november 2011, då den publicerades som en så kallad ”OnlineFirst”. Ibland tar det tid innan forskningsartiklar verkligen kommer i tryck, inte för att forskarna är långsamma utan därför att publiceringsprocessen är det.

I vilket fall, grundfrågan i artikeln är vilka effekter – om några – som användandet av olika typer av digitala medier har när det gäller politiskt deltagande och politiska kunskaper. Bidrar användandet av nyhetssajter online, av partiernas hemsidor och av sociala medier för politiska syften till att öka människors politiska kunskaper och deltagande?

Artikeln bygger på en panelundersökning som Demokratiinstitutet Demicom genomförde i samband med riksdagsvalet 2010, och resultaten visar att användandet av digitala medier hade mycket svaga effekter på människors politiska kunskaper. Däremot fanns det ett samband mellan användandet av vissa – men inte alla – former av digitala medier och politiskt deltagande. Framförallt bidrog användandet av sociala medier för politiska syften till ökat politiskt deltagande. För att citera artikelns abstract:

While the majority of previous research suggests there are positive relationships between digital media use and political participation and knowledge, most studies have relied on cross-sectional surveys and have thus not been able to firmly establish the chain of causality. Also, there is little research investigating use of different forms of digital media and their relative effects on political participation and knowledge.This study examines (a) the effects of digital media use on political participation and knowledge and (b) whether different forms of digital media use affect people differently. Drawing on two representative panel surveys, the study demonstrates that there are only weak effects of digital media use on political learning, but that the use of some digital media forms has appreciable effects on political participation.

Det känns oerhört bra att artikeln nu har publicerats ”på riktigt”. Dels är Communication Research en mycket bra och tuff tidskrift, dels är detta en av de första studierna som undersöker effekten av digitala medier på politiska kunskaper och politiskt deltagande utifrån paneldata. Därmed har vi haft möjlighet att undersöka inte bara om det finns ett allmänt samband mellan medieanvändning å ena sidan och politiska kunskaper och politiskt deltagande å den andra, utan också om det finns direkta orsakssamband.

Förhoppningsvis kan artikeln vara av intresse inte bara inomvetenskapligt, utan också när partierna och medierna nu bygger upp sina strategier och organisationer för valrörelserna till Europaparlamentet och riksdagen senare i år.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Framtidsutmaningar i TV4 Nyhetsmorgon

Igår var jag med i TV4 Nyhetsmorgon för att diskutera olika framtidsutmaningar som Sverige står inför. Diskussionen handlade särskilt om tre områden: killar och män som inte lyckas i skola och arbetsliv och som känner sig som förlorare på utvecklingen eller utanför samhället, behovet av att hitta sätt att åstadkomma en utveckling som både ekologiskt och ekonomiskt är långsiktigt hållbar, och behovet av både arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring för att Sverige ska kunna klara välfärdens finansiering när allt fler blir allt äldre och andelen i den yrkesverksamma åldern sjunker. Hela intervjun kan ses via TV4 Nyhetsmorgons hemsida.

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen, I medierna | Märkt , , , , , , | 2 kommentarer

Ny tidskriftsartikel om politik och public relations

Nu har det senaste numret av Public Relations Journal publicerats online. Det är ett specialnummer som handlar om political public relations, och som har redigerats av Spiro Kiousis och mig själv. I det medverkar vi också med den gemensamma artikeln Political Public Relations: Old Practice, New Theory-Building.

Artikeln handlar om det faktum att public relations länge varit en integrerad del av politiken, samtidigt som den mesta forskningen inom public relations fokuserar på public relations inom den kommersiella sfären. Det är olyckligt, inte minst eftersom det finns mycket som skiljer politiska organisationer och politiska kontexter från kommersiella organisationer och kontexter, vilket gör att villkoren för public relations skiljer sig åt.

För att förstå public relations i politiska sammanhang behöver man därför förstå vad som gör politiska organisationer och kontexter speciella, och för att veta i vilken utsträckning som etablerade teorier inom public relations är giltiga också för politiska organisationer och kontexter behövs det mer forskning kring public relations i politiska sammanhang. I artikeln listar vi också tio faktorer som skiljer politiska organisationer och kontexter från de kommersiella organisationer och kontexter där den mesta forskningen inom public relations har gjorts.

För den som är intresserad kan artikeln Political Public Relations: Old Practice, New Theory-Building laddas ner här. Även övriga artiklar i detta specialnummer av Public Relations Journal kan laddas ner gratis via tidskriftens hemsida. För den som är intresserad av public relations i politiska kontexter rekommenderar jag också boken Political Public Relations: Principles and Applications, som jag och Spiro Kiousis publicerade för något år sedan.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Omröstning: vilket är det bästa omslaget?

Just nu pågår planeringen inför revideringen av Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation. Som jag skrivit tidigare välkomnar jag alla synpunkter och förslag till revideringar och tillägg från dem som har läst den första utgåvan. Vid sidan av detta ska även ett nytt omslag fram, och Studentlitteratur har nu tagit fram fem förslag. Frågan är vilket som är bäst?

Vad tycker du? Hjälp mig gärna genom att rösta på det förslag du tycker är bäst! Omröstningen pågår till den 15 januari!

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , | Lämna en kommentar

En bok, en författare om ”Kampen om opinionen”

Kampen om opinionenIdag sändes TV-programmet ”En bok, en författare”, där jag intervjuas om min och Lars Nords bok Kampen om opinionen, som släpptes för några månader sedan. För den som missade det men är intresserad går programmet även att se via urplay.se.

Publicerat i Aktuellt, I medierna | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

DN Debatt: ”Tio politiska strider som kommer att avgöra valet”

Idag skriver jag och Per Schlingmann en gemensam artikel på DN Debatt med rubriken ”Tio politiska strider som kommer att avgöra valet”. Artikeln handlar om och beskriver tio faktorer kopplade till den politiska kommunikationen och partiernas valkampanjer som vi menar kommer få stor betydelse för och bidra till att avgöra hur det går i riksdagsvalet 2014.

Hela artikeln kan läsas nedan. För den som vill följa upp den forskning som mycket av resonemangen och analyserna bygger på rekommenderas bland annat min och Lars Nords nya bok Kampen om opinionen. Politisk kommunikation under svenska valrörelser (SNS Förlag, 2013) samt Henrik Oscarssons och Sören Holmbergs Nya svenska väljare (Norstedts juridik, 2013).

Tio politiska strider som kommer att avgöra valet

Osäker opinion. Väljarna bestämmer sig allt senare, och det blir allt viktigare för partierna och politikerna att pricka in rätt reformagendor och kommunicera på rätt sätt i valrörelsen. Vi har identifierat tio faktorer som vi menar kommer att avgöra valet 2014, skriver Jesper Strömbäck och Per Schlingmann.

I dag är det 281 dagar kvar till riksdagsvalet 2014. Enligt den sammanvägning av olika opinionsmätningar som görs av statsvetaren Henrik Oscarsson får de rödgröna partierna 50 procent, allianspartierna 39,5 procent och Sverigedemokraterna 9,3 procent. Samtidigt är 18 procent osäkra, och opinionsmätningar som görs långt före valdagen är sällan en bra indikator på hur det kommer att gå i valet. Exempelvis fick de rödgröna partierna för fyra år sedan nästan exakt samma resultat som nu, för att sedan förlora valet.

Detta illustrerar att mycket kan hända. Det beror inte minst på att väljarrörligheten har blivit större. 2010 bestämde exempelvis 53 procent vilket parti de skulle rösta på under valrörelsen, medan 17 procent bytte parti.

Av detta kan två slutsatser dras. För det första att man inte bör fästa allt för stor vikt vid vad opinionsmätningar nu visar. För det andra att de reformagendor partierna nu utvecklar och den politiska kommunikationen fram till valet kommer att få stor betydelse. I det sammanhanget bedömer vi att tio faktorer (utan inbördes ordning) tillsammans kommer att avgöra riksdagsvalet 2014.

Kampen om framtiden. Varje val handlar både om historien – hur olika partier och regeringen har skött sig – och framtiden – vilka partier och vilket regeringsparti är bäst på att väcka framtidstro. Enligt vår uppfattning är framtidsbedömningarna viktigast. Frågan är därför: vilka partier kommer att lyckas bäst med att övertyga om att man har en politik för framtiden och att ingjuta framtidshopp?

Kampen om dagordningen. När människor tar ställning till partierna gör de det i stor utsträckning utifrån de frågor som ligger högt på den mediala och politiska dagordningen. Partierna gynnas därför ifall frågor som de upplevs som starka i ligger högt på dagordningen. Frågan är därför: vilka partier kommer att lyckas bäst med att sätta dagordningen?

Kampen om politikens genomförbarhet och trovärdighet. Människor vill att politiker förstår verkligheten på ungefär samma sätt som de själva, men också att de har förslag som bidrar till att åtgärda problemen. Politiken måste också upplevas som trovärdig och effektiv. Frågan är därför: vilka partier kommer att lyckas bäst med att övertyga om att de har en politik som är möjlig att genomföra och effektiv när det gäller att hantera olika problem?

Kampen om gestaltningarna av verkligheten. Den politiska debatten fokuserar ofta på olika förslag, men viktigt är också att beskriva verkligheten på ett sätt som människor känner igen sig i. Hur verkligheten gestaltas har också betydelse för hur trovärdiga olika förslag upplevs och för vad som uppfattas som de viktigaste konflikterna. Frågan är därför: vilka partier kommer att lyckas bäst med att gestalta verkligheten och definiera de centrala konflikterna?

Kampen om regeringsalternativens trovärdighet. Människor röstar inte bara på partier utan också på regeringar. Medan allianspartierna går till val som ett samlat regeringsalternativ har beskeden från de rödgröna partierna varit oklara. Sverigedemokraterna gör också regeringsfrågan oklar. Två avgörande faktorer kommer att vara hur viktigt människor upplever att det är med tydliga regeringsalternativ, dels hur trovärdiga regeringsalternativen upplevs. Frågan är därför: vilket regeringsalternativ kommer att lyckas bäst med att övertyga om att man har den kompetens som krävs för att styra landet under de kommande fyra åren?

Kampen om mobiliseringen och entusiasmen. För att vara framgångsrika måste partierna lyckas med att både mobilisera och entusiasmera medlemmar och sympatisörer och att identifiera och mobilisera möjliga väljare. Frågan är därför: vilka partier kommer att lyckas bäst med att identifiera, mobilisera och entusiasmera möjliga väljare och anhängare?

Kampen om att vara i opposition mot verkligheten. I den politiska debatten låter det ofta som att motståndaren utgörs av andra partier. För väljarna är den verkliga motståndaren dock olika problem som man upplever. Förmågan till ständig samhällskritik är därför viktig för att vinna människors förtroende, men också för att förnya politiken när nya problem uppstår. Frågan är därför: vilka partier kommer att lyckas bäst med att visa att den verkliga motståndaren är problem i verkligheten?

Kampen om mediebilden. För de allra flesta är medierna den viktigaste källan till information om politik och samhälle. Vilka frågor som finns på mediernas dagordning och hur medierna gestaltar såväl partierna och regeringsalternativen som olika förslag och verkligheten i sig kan därför få stor betydelse för hur människor upplever verkligheten och röstar. Frågan är därför: vilka partier kommer att lyckas bäst med att påverka medierna till att gestalta olika aspekter av verkligheten på ett för dem fördelaktigt sätt?

Kampen om vänster-höger-positioneringen och mitten. I svensk politik har den ideologiska vänster-höger-skalan mycket stor betydelse för hur människor röstar. Samtidigt är ”vänster”, ”mitten” och ”höger” subjektiva begrepp. Frågan är därför: vilka partier kommer att lyckas bäst med att positionera sig själva och sina motståndare utmed den ideologiska vänster-höger-skalan?

Gehör och känsla. Politisk kommunikation och politiska kampanjer handlar om både konst och vetenskap. Lika viktigt som det är att partierna tillämpar de senaste kunskaperna om hur man planerar och genomför valkampanjer och bedriver politisk kommunikation, lika viktigt är det att ha gehör och känsla, och att våga följa sitt gehör och sin känsla för vad som fungerar, ligger i tiden och är rätt.

Givetvis finns det också andra faktorer som kan få stor betydelse. Inte minst viktig är ekonomins utveckling eller om det uppstår kriser i omvärlden som påverkar Sverige. Oavsett det är den politiska kommunikationen avgörande, och inom ramen för detta kommer de faktorer som har diskuterats ovan få mycket stor betydelse. Vad opinionsmätningarna än visar nu har den långa valrörelsen knappt börjat, och mycket kan – och kommer sannolikt – hända.

Jesper Strömbäck, professor i medie- och kommunikationsvetenskap och journalistik vid Mittuniversitetet, knuten till Per Schlingmann AB

Per Schlingmann, rådgivare, grundare av konsultföretaget Per Schlingmann AB, tidigare partisekreterare (M)

Publicerat i Aktuellt, I medierna, Nya publikationer | Märkt , , , , , | 1 kommentar

Ny tidskriftsartikel om det förändrade medielandskapet

Nu har det senaste numret av International Journal of Public Opinion Research publicerats. I det medverkar jag själv, Monika Djerf-Pierre och Adam Shehata med en artikel om det förändrade medielandskapet och hur det har påverkat mediekonsumtionen och sambandet mellan nyhetsanvändning och politiskt intresse. Titeln på artikeln är The Dynamics of Political Interest and News Media Consumption: A Longitudinal Analysis.

Redan i juni förra året publicerades artikeln som en så kallad ”early access”, men det är först nu den finns i tryck. Bland annat visar resultaten att sambandet mellan politiskt intresse och hur mycket man konsumerar nyhetsmedier har blivit starkare över tid, samt att två grupper över tid ökar i storlek. Det handlar dels om nyhetssökarna, de som är storkonsumenter av nyhetsmedier, dels om nyhetsundvikarna, de som sällan eller aldrig tar del av nyhetsmedier. Andelen nyhetssökare har ökat från cirka 11 procent till knappt 18 procent, medan andelen nyhetsundvikare har ökat från 6 till 15 procent.

För demokratin kan den ökade polariseringen mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare innebära stora utmaningar. Inte minst är risken för ökade kunskapsklyftor och deltagarklyftor överhängande. Det skulle i sin tur innebära en betydande utmaning för den politiska jämlikheten mellan olika grupper. Att nyhetskonsumtionen allt mer skiljer sig åt innebär också att människor i ökande utsträckning formar olika bilder av eller uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det kan i sin tur innebära betydande utmaningar för den sociala sammanhållningen, vilket Framtidskommissionen också lyfte fram.

Det finns därför många skäl att fortsätta undersöka – och diskutera – vad medielandskapets förändringar innebär för demokratin.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Konstruktiv kritik, synpunkter och förslag efterlyses!

MaktmediersamhalleNu är det klart att jag ska revidera boken Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation, som ursprungligen gavs ut av SNS Förlag 2009. Nästa upplaga kommer att ges ut av Studentlitteratur under sommaren nästa år, i tid för höstterminens olika kurser. Eftersom jag vet att boken har lästs av många, och vill att den ska kännas så angelägen och relevant som möjligt, söker jag nu efter konstruktiv kritik, synpunkter och förslag på boken.

Har du läst boken? Har du synpunkter eller förslag på sådant som bör ändras, läggas till, tas bort eller förtydligas? Alla konstruktiva förslag tas tacksamt emot! Skicka dem till jesper@jesperstromback.com senast den 3 januari: sedan börjar arbetet med att revidera boken.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar