Frågan om vilken information människor tror respektive inte tror på är alltid central, och den har inte blivit mindre viktig i en tid där utbudet av falsk och missvisande information är större än någonsin och många människor uttrycker misstro även mot fakta där det finns en omfattande evidens kring som är rätt respektive fel.

I en ny forskningsartikel undersöker jag därför, tillsammans med Elina Lindgren, Torun Lindholm, Rens Vliegenthart, Hajo Boomgaarden, Alyt Damstra och Yariv Tsfati, vilken betydelse som den så kallade negativitetsbiasen har. Artikeln är publicerad av Journalism & Mass Communication Quarterly och har titeln Trusting the Facts: The Role of Framing, News Media as a (Trusted) Source, and Opinion Resonance Perceived Truth in Statistical Statements.

Begreppet negativitetsbias har flera aspekter, bland annat att människor har en tendens både att uppmärksamma och komma ihåg negativ information i större utsträckning än positiv information. I artikeln undersöker vi om denna bias också påverkar i vilken utsträckning som människor bedömer att negativt gestaltad information är mer sann än positivt gestaltad information. Ett exempel på positivt gestaltad information skulle kunna vara att ”40 procent av världens ekosystem är oskadade” medan ett exempel på negativt gestaltad information skulle kunna vara ”60 procent av världens ekosystem är skadade”. Innebörden av båda påståendena är exakt densamma: enda skillnaden är om statistiken är positivt eller negativt gestaltad.

Studien bygger på ett enkätexperiment där människor fick ta del av 15 statistiska påståenden som handlar om klimatförändringar, vaccinering och invandring. För att göra en lång historia kort visar resultaten bland annat att människor upplever negativt gestaltad statistik som mer sann än positivt gestaltad statistik. När människor fick veta att statistiken kom från nyhetsmedierna försvagades sambandet något, men inte särskilt mycket. Däremot hade det betydelse om ifall den positivt gestaltade statistiken låg i linje med människors redan existerande åsikter: när den positivt gestaltade statistiken bekräftade människors åsikter försvagades negativitetsbiasen.

Med andra ord: generellt tycks människor lita mer på negativ än på positiv statistik, samtidigt som denna negativitetsbias ibland mildras av människors bekräftelsebias. Detta är centralt i en tid när många upplever att utvecklingen – i allmänhet eller på specifika områden – går åt fel håll. Ibland kan det stämma, men en sådan upplevelse kan också bottna i att negativ statistik upplevs som sannare än positiv statistik, oavsett den faktiska sanningshalten.

För den som vill läsa mer är artikeln OpenAccess och kan laddas ner här.