Ny forskningsartikel om medieförtroende

Under det senaste decenniet har frågan om mediernas förtroende blivit allt viktigare, både i stort och inom forskningen. Ett viktigt skäl är medieförtroendet i många länder har sjunkit, medan ett annat skäl handlar om att medierna utsätts för allt mer politiskt motiverad kritik. Det mesta av forskningen har dock fokuserat på människors förtroende för medier i allmänhet eller som institutioner, även om det i Sverige finns viktiga undantag. Jag tänker då främst på Ulrika Anderssons forskning om hur människors förtroende för medierna varierar beroende på vilket ämnesområde nyhetsbevakningen handlar om. Om detta kan man läsa mer i bland annat boken Misstron mot medierna.

I en ny forskningsartikel, precis publicerad av International Journal of Public Opinion Research, vidareutvecklar vi den här forskningen. Artikeln är skriven tillsammans med Yariv Tsfati, Elina Lindgren, Alyt Damstra, Hajo Boomgaarden och Rens Vliegenthart, och har titeln Going beyond general media trust: An analysis of topical media trust, its antecedents and effects on issue (mis)perceptions. I den undersöker vi fyra huvudfrågor: (a) hur förtroendet för medierna varierar beroende på vilket ämne den journalistiska bevakningen handlar om, (b) om förtroendet för mediernas bevakning av olika ämnen empiriskt kan särskiljas från allmänt medieförtroende, (c) om samma bakgrundsfaktorer har betydelse för att förklara människors allmänna och ämnesspecifika medieförtroende, samt (d) om effekterna av allmänt och ämnesspecifikt medieförtroende skiljer sig när det gäller i vilken utsträckning människor har korrekta verklighetsuppfattningar när det gäller fem frågor: invandring, brottslighet, GMO, vacciner och klimatförändringar.

I korthet visar resultaten att förtroendet för mediernas bevakning varierar beroende av ämnesområde, vilket ligger i linje med tidigare svensk forskning. Högst är det för mediernas bevakning av ekonomi och medicin, lägst för bevakningen av invandring och brottslighet. Detta gäller även efter kontroll för allmänt medieförtroende, vilket är viktigt att notera. Mer intressant är att resultaten också visar att sambanden mellan olika bakgrundsfaktorer och människors medieförtroende i flera fall skiljer sig åt beroende av om det handlar om allmänt eller ämnesspecifikt medieförtroende. Intressant och viktigt är också att resultaten visar att det finns samband mellan ämnesspecifikt medieförtroende och korrekta uppfattningar om verkligheten när det gäller samtliga frågor utom invandring, och att ämnesspecifikt medieförtroende förklarar mer i sammanhanget än allmänt medieförtroende.

Sammantaget pekar resultaten med andra ord på att det är viktigt att undersöka inte bara människors allmänna medieförtroende, utan också människors ämnesspecifika medieförtroende. Det gäller inte bara i sig, utan också om man är intresserad av vad som kan förklara människors medieförtroende och effekterna av detsamma vad gäller människors uppfattningar av verkligheten.

Den här artikeln är en del av forskningsprojektet Kunskapsresistens: orsaker, konsekvenser, motmedel, och för den som är intresserad av att veta mer kan hela artikeln laddas ner gratis antingen via tidskriftens hemsida eller här.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Detta inlägg publicerades i Aktuellt, Nya publikationer och märktes , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s