Kunskapseffekter av att se på nyheter på SVT och TV4

I veckan som gick hölls 2015 års ECREA Political Communication Conference i Odense, Danmark. På den presenterade jag ett nytt paper som handlar om kunskapseffekter av att se på nyheterna på Rapport, Aktuellt och TV4. Syftet med det är att jämföra hur mycket människor lär sig om politik och samhälle av att se på dessa nyhetsprogram samt att jämföra mellan tre tidsperioder som varierar vad gäller den politiska intensiteten: 2014 års valrörelser till Europaparlamentet respektive riksdagen samt en mellanvalsperiod. Titeln på papret är Learning Political News From Television. Comparing Knowledge Effects of Watching Public Service and Commercial TV News, och det kan laddas ner här.

Resultaten visar att det har betydelse vilket nyhetsprogram människor ser. Lite förenklat visar de att kunskapseffekterna om man ser på Rapport i SVT är positiva medan de är obefintliga eller negativa om man ser på Nyheterna i TV4. Vad gäller Aktuellt är kunskapseffekterna svagt positiva, men bara signifikanta vid en av de tre perioder som undersöks.

En viktig slutsats av analyserna är att nyhetsprogrammen i public service-TV bidrar mer till människors kunskaper om politik och samhälle än TV4 Nyheterna, men en annan viktig slutsats är att detta framförallt gäller Rapport. Det väcker en fråga som är central ur ett demokratiskt perspektiv och som borde vara av intresse också för programbolagen: varför bidrar vissa men inte andra nyhetsprogram i TV till positiva kunskapseffekter?

Något säkert svar på den frågan finns inte, men den är värd att forska vidare om. Tills vidare ska jag nu arbeta vidare med detta paper för att sedan skicka in det till någon tidskrift.

Publicerat i Aktuellt, Journalistik & medier | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Om opinionsmätningar och opinionsjournalistik

Med anledning av dagens undersökning från YouGov – liksom mediernas bevakning av den – känns det som om det finns skäl att påminna om en artikel jag skrev för några år sedan. Rubriken på den var Opinionsmätningsjournalistikens sju dödssynder, och tyvärr pekar allt på att medierna fortsätter hemfalla åt dessa.

När den skrevs var standarden fortfarande att opinionsmätningarna byggde på slumpmässiga urval, men över tid har det blivit allt vanligare med opinionsundersökningar som bygger på självselekterande urval, det vill säga att människor själva kan anmäla sig. Den typen av mätningar må vara billigare att göra men de är också mindre pålitliga.

Ett exempel på sådana mätningar är YouGov, ett annat är Aftonbladets Sverige tycker.  Bland annat Anders Sundell har riktad hård men rättvisande kritik mot sådana undersökningar, och hans inlägg är verkligen värt att läsa en dag som denna. Detsamma gäller ett tidigare inlägg av Henrik Oscarsson som handlar om felmarginaler i opinionsundersökningar.

Ytterligare ett mycket läsvärt inlägg publicerades idag av Daniel Walther på bloggen maktochpolitik. Där försöker han bland annat besvara frågan om hur populärt SD egentligen är.

Publicerat i Opinionsmätningar, Svensk politik | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny bok: Handbok i journalistikforskning (2015)

Nu har den nya boken Handbok i journalistforskning (Studentlitteratur, 2015) precis kommit från tryckeriet. Boken är redigerad av Michael Karlsson och mig, och innehåller totalt 28 kapitel skrivna av en lång rad av Sveriges ledande journalistik- och medieforskare.

Idén till boken kommer från den internationella litteraturen, där handböcker på olika områden är ganska vanliga. Med handbok avses då inte böcker om ”så här gör man”, utan böcker som sammanfattar vad forskningen  inom ett utvalt område visar. Den grundläggande idén är  att läsarna inom ramen för en och samma bok ska få en god och heltäckande orientering om vilka de viktigaste forskningsinriktningarna och forskningsresultaten inom ett visst område är. Därmed bidrar handböcker till att definiera ett visst forskningsområde, samtidigt som de fungerar som en effektiv genväg om man behöver orientera sig i och snabbt läsa in sig på ett område.

Utifrån detta behandlar varje kapitel som ingår i Handbok i journalistikforskning ett visst område inom journalistikforskningen, och på respektive område går varje kapitel igenom vilka de viktigaste teorierna är samt vad både svensk och internationell forskning visar. Det ger boken både en bredd och ett djup, vilket förhoppningsvis ska innebära att den blir ett värdefullt tillskott på landets alla journalistutbildningar men också för alla andra som är intresserad av vad journalistikforskningen handlar om och har visat.

Totalt består boken består av sex delar och 28 kapitel, vart och ett skrivet av experter på respektive områden:

Del I: Introduktion

1. Inledning, av Michael Karlsson och Jesper Strömbäck

2. Journalistiken i ett jämförande perspektiv, av Henrik Örnebring & Gunnar Nygren

Del II: Journalistikens historia

3. Brytpunkter i svensk medie- och journalistikhistoria, av Lennart Weibull

4. Journalistiken som profession, av Gunnar Nygren

5. Journalistutbildningens historia, av Elin Gardeström

Del III: Journalistikens ideal och produktionsvillkor

6. Filosofiska grunder för journalistisk etik, av Mia-Marie Hammarlin & Susanne Wigorts Yngvesson

7. Medieetik, mediekritik och ansvar, av Torbjörn von Krogh & Göran Svensson

8. Journalistiken och organisationen, av Ulrika Andersson

9. Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar, av Jesper Strömbäck

10. Teorier om mediernas ekonomiska strategier, av Mart Ots

Del IV: Journalistiken och dess innehåll

11. Journalistiken, objektiviteten och partiskheten, av Bengt Johansson

12. Sportjournalistik, av Jesper Enbom & Eric Carlsson

13. Ekonomijournalistik, av Maria Grafström

14. Miljöjournalistik, av Monika Djerf-Pierre & Ulrika Ulausson

15. Kulturjournalistik, av Anna Roosvall, Andreas Widholm & Kristina Riegert

16. Bildjournalistikens innehåll, av Maria Nilsson

17. Politisk nyhetsjournalistik, av Jesper Strömbäck

Del V: Journalistiken, publiken och samhället

18. Journalistiska drev och skandaljournalistik, av Lars Nord

19. Journalistiken och den etniska mångfalden, av Heike Graf

20. Journalistikens dagordningar och gestaltningar, av Adam Shehata

21. Public service som ideal och verklighet, av Anna Maria Jönsson

22. Journalistikens publiker, av Ingela Wadbring

Del VI: Journalistiken, tekniken och framtidens medielandskap

23. Medieanvändare som nyhetsproducenter, av Kristoffer Holt

24. Den digitaliserade journalistiken 1.0, av Michael Karlsson

25. Datorn i journalistiken – och datorn som journalist, av Christer Clerwall

26. Den globala journalistiken, av Peter Berglez

27. Gamla medier möter nya medier, av Anders Olof Larsson

28. Det journalistiska  arbetets förändring, av Henrik Örnebring

Tillsammans ger dessa kapitel en unik och samlad bild av svensk journalistikforskning och av de viktigaste teorierna och resultaten. Som redaktörer för boken vill jag och Michael Karlsson passa på att rikta ett stort tack till alla inblandade för allt ert arbete med att gå igenom och sammanfatta forskningsläget på era olika områden. Vi vill också rikta ett tack till alla som var med och röstade fram omslaget!

Mer information om boken finns på Studentlitteraturs hemsida. Där kan de som undervisar också beställa ett gratis provexemplar. Boken går nu även att beställa via de vanliga bokhandlarna, online eller offline.

Publicerat i Aktuellt, Medier & journalistik, Nya publikationer | Märkt , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om de förändrade medielandskapen och den sociala sammanhållningen

FramtidsantologiPå ett seminarium i Almedalen igår presenterade Digitaliseringskommissionen den nya boken Om Sverige i framtiden – en antologi om digitaliseringens möjligheter. Boken är ett delbetänkande från Digitaliseringskommissionen, och i den medverkar jag med ett kapitel som handlar om Framtidens medielandskap, demokratin och den sociala sammanhållningen.

Kapitlet består av fyra delar. I den första delen diskuterar jag forskning om social sammanhållning – vad som på engelska brukar kallas social cohesion. Av den diskussionen framgår att medier och medieanvändning kan antas ha en stor betydelse för vad som kan karaktäriseras som subjektiv social sammanhållning. I den andra delen analyserar jag därför medielandskapets förändringar, med fokus på människors medieanvändning. I den tredje delen fördjupar jag diskussionen om olika faktorer som påverkar människors medieanvändning och olika mekanismer som redan har eller riskerar att leda till en ökad fragmentering och polarisering av medieanvändningen. I den fjärde och avslutande delen diskuterar jag kort hur medielandskapet och medianvändningen kan förväntas utvecklas i framtiden och vilken betydelse det kan komma att få för den sociala sammanhållningen.

Hela antologin kan laddas ner gratis via Digitaliseringskommissionens hemsida. Mitt kapitel ska ses som en del av forskningsprojektet De förändrade medielandskapen och demokratin, finansierat av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Som en del av det projektet medverkade jag också med ett kapitel i den senaste SOM-boken – Fragment – som presenterades förra veckan. Titeln på det kapitlet är Social sammanhållning och medieanvändning.

Publicerat i Aktuellt, Internet & sociala medier, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny rapport: ”I nationens intresse – en översikt av hur invandring bidrar till Sverige”

Nu har jag presenterat min nya rapi-nationens-intresseport I nationens intresse – en översikt av hur invandring bidrar till Sverige. Den kan laddas ner här. Rapporten bygger på en genomgång och kartläggning av befintlig forskning kring hur invandring inverkar på ett land som Sverige, med särskilt fokus på den samhällsekonomiska betydelsen av invandring. Det handlar exempelvis om invandringens betydelse för kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden, företagande och handeln med andra länder. Rapporten består av elva avsnitt som speglar rapportens innehåll:

1. Inledning

2. Invandringen till Sverige: en kort översikt

3. Invandringen och statsfinanserna

4. Invandringen och den demografiska utvecklingen

5. Invandringen och globaliseringen

6. Invandringen och kreativiteten

7. Invandringen och företagandet

8. Invandringen och kompetensförsörjningen

9. Invandringen och den ekonomiska tillväxten

10. Genomsnittseffekter och marginaleffekter

11. Sammanfattning och slutsatser

En av de centrala övergripande slutsatserna är att invandring i allt väsentligt bidrar till att stärka Sverige. De kostnader och problem som är förknippade med invandring är i huvudsak kortsiktiga medan vinsterna är mer långsiktiga. Viktigt i det sammanhanget är att skilja mellan effekter på de offentliga finanserna och de samhällsekonomiska effekterna. Det förhindrar inte att Sverige står inför problem och utmaningar när det gäller integrationen: ju bättre fungerande integration, desto bättre för de som invandrar, och desto bättre för hela samhället.

En sammanlänkad slutsats är att den motsats som ofta – implicit eller explicit – ställs upp mellan solidaritet och en öppen migrationspolitik respektive nationellt egenintresse och en restriktiv migrationspolitik i allt väsentligt är falsk. Migrationen ligger i nationens eget intresse. Det ska inte ses som ett argument för att egenintresset ska vara det som ska styra svensk migrationspolitik – olika typer av invandring styrs av olika syften, där de humanitära är primära när det gäller asyl- och flyktinginvandringen – men ser man på genomsnittseffekterna av invandring är de likafullt i allt väsentligt positiva.

Rapporten bygger på en genomgång av befintlig forskning, och och utifrån den ska jag nu skriva en bok med arbetstiteln Utan invandring stannar Sverige. Om det är någon som läser rapporten och skulle upptäcka att jag har missat någon forskningsbaserad bok, artikel, rapport eller utredning – eller om det kommer någon ny forskningsbaserad publikation – tar jag gärna emot förslag. Liksom rapporten ska boken bygga på en genomgång av forskning och vara faktabaserad.

Publicerat i Aktuellt, Migration & integration, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Nytt kapitel om social sammanhållning och medieanvändning

Idag presenterades den årliga SOM-rapporten på en pressträff vid Göteborgs universitet. Titeln på årets rapport är Fragment, och i den medverkar jag med ett kapitel som handlar om den sociala sammanhållningen och om det finns några länkar mellan social sammanhållning och människors medieanvändning. Studien bygger på två huvudfrågor. Den ena handlar om i vilken grad människor känner sig som en del av samhället respektive som att de behövs i samhället, medan den andra handlar om i vilken grad människor känner samhörighet med människor som tillhör andra grupper än vad man själv gör.

På en övergripande nivå tyder resultaten på att den sociala sammanhållningen är förhållandevis stark även om det alltid är vanskligt att göra nivåskattningar. Andelen som svarar att de inte känner sig som en del av samhället är sex procent medan 13 procent svarar att de inte känner att de behövs i samhället. I vissa fall är det dock stora skillnader mellan grupper. Exempelvis svarar hela 16 procent av Sverigedemokraternas sympatisörer att de inte känner sig som en del av samhället medan 22 procent svarar att de inte känner att de behövs i samhället.

 

När det gäller känslan av samhörighet med andra grupper en den man själv tillhör visar resultaten bland annat att det finns relativt många som känner svag samhörighet med människor som exempelvis har helt andra politiska åsikter, en annan religion eller en annan etnisk tillhörighet. Återigen finns det signifikanta skillnader mellan olika grupper, och vad gäller partisympati sticker Sverigedemokraternas sympatisörer återigen ut. Inte något annat partis sympatisörer känner så lång grad av sammanhållning med dem som tillhör andra grupper än den egna än vad deras sympatisörer gör.

Hela den nya SOM-boken kan laddas ner via SOM-institutets hemsida. Mitt kapitel kan också laddas ner här.

Publicerat i Aktuellt, Demokrati, Nya publikationer | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Från Sundsvall till Göteborg

Nu är det klart att jag blir ny professor i journalistik vid JMG, Göteborgs universitet. Det ska bli mycket spännande och kul att börja på JMG och att tillsammans med mina nya kollegor fortsätta utveckla forskningen och utbildningen i journalistik och politisk kommunikation. Jag ser också fram emot att jobba närmare SOM-institutet och den starka statsvetenskapliga miljön vid Göteborgs universitet.

Varje början har samtidigt ett slut, och det finns många kollegor vid Mittuniversitetet som jag kommer att sakna. Men våra samarbeten kommer ändå att kunna fortsätta, om än på ett annat sätt än tidigare.

Mer information om min nya tjänst finns på JMG:s hemsida.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , | 2 kommentarer