Bra av socialdemokraterna

Publicerat den september 6, 2010 av jesperstromback

Enligt artiklar i flera tidningar har socialdemokraterna nu svängt till förmån för lagstiftning som ska tvinga partierna att offentligt redovisa alla som ger bidrag på över 20 000 kronor till partierna. Det är mycket välkommet. Som Riksdag & Departement noterar är det förutom Sverige bara San Marino, Schweiz och Malta som saknar lagstiftning på området, och att Sverige saknar det är något av en skamfläck. Det har också kritiserats av olika internationella organisationer, däribland Europarådet.

De partier som fortfarande motsätter sig en lag om öppen redovisning av partibidrag är kristdemokraterna och moderaterna, som hävdar att det skulle strida mot valhemligheten. Det är ett mycket tunt argument, både i sig och om det vägs mot behovet av reglering som ökar insynen och minskar risken för korruption. Om gränsen sätts vid 20 000 kronor skulle det fortfarande finnas full frihet för människor och organisationer att ge tämligen betydande summor utan att valhemligheten röjs, och alla skulle därmed ha fortsatt full frihet att själva välja om de vill ge så stora summor att deras bidrag offentliggörs.

Det positiva med socialdemokraternas stöd för en lag på området är att det nu finns en stor majoritet i riksdagen för en sådan lag. Oavsett hur valet går och vilka partier som bildar regeringen hoppas jag därför att riksdagen – över blockgränserna – beslutar om en lag som tvingar partierna att offentliggöra större bidragsgivare. Det skulle vara en demokratisk vinst och minska risken för korruption.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | 1 kommentar

Lästa böcker i augusti

Publicerat den september 6, 2010 av jesperstromback

Nu är jag tillbaka från Washington och American Political Science Associations årliga konferens. Det var en bra och givande konferens, och bortsett från att jetlaggen spökade mer än vanligtvis är jag mycket nöjd med resan.

Eftersom det är ny månad är det dags att sammanfatta vilka böcker jag läste i augusti. Om man bortser från böcker som jag var tvungen att läsa som en del av uppdraget som sakkunnig vid tjänstetillsättningar läste jag följande böcker under augusti:

– Simon Hix (2008). What’s Wrong with the European Union & How to Fix It. Polity.

– Vilhelm Moberg (1959). Sista brevet till Sverige. Albert Bonniers förlag.

– Aeron Davis (2010). Political Communication and Social Theory. Routledge.

– Herta Müller (2009). Andningsgunga. Wahlström & Widstrand.

– Sören Holmberg & Lennart Weibull (red) (2010). Nordiskt ljus. SOM-institutet.

– Cees B. M. van Riel & Charles J. Fombrun (2007). Essentials of Corporate Communication. Implementing Practices for Effective Reputation Management. Routledge.

– John Egan (2008). Relationship Marketing: Exploring Relational Strategies. Tredje upplagan. Prentice Hall.

– Randolph Kluver & Nicholas W. Jankowski, Kirsten A. Foot & Steven M. Schneider (red) (2007). The Internet and National Elections. A Comparative Study of Web Campaigning. Routledge.

Som framgår var det en ganska blandad mix av böcker, men den som jag tycker gav mest var nog Simon Hix’s bok. Om man är intresserad av frågor som rör EU, dess problem och möjligheter kan den starkt rekommenderas. När det gäller böcker kring politisk kommunikation kan Aeron Davis nya bok också rekommenderas, och av de nysläppta böckerna är det nog ”månadens bok”.

Publicerat i Mer personligt | Märkt , , | Lämna en kommentar

På konferens i Washington

Publicerat den september 2, 2010 av jesperstromback

Nu har jag precis kommit fram till Washington, där jag under de närmaste dagarna ska delta på American Political Science Associations årliga konferens. Det ska bli mycket intressant, och jag ser fram emot både att lyssna på en rad presentationer av ny forskning, träffa kollegor och vänner, och själv lägga fram två papers. De papers jag ska presentera är:

– ”News coverage of the financial crisis and public perceptions of government regulation”, skrivet tillsammans med Toril Aalberg och Anders Todal Jenssen, och

– ”Media and political trust across countries”, skrivet tillsammans med Kees Aarts och Audun Fladmoe

Båda dessa papers är skrivna inom ramen för forskningsprojektet Media Systems, News Content, and Public Perception of Political Reality som leds av Toril Aalberg.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Att tala om den egna eller motståndarnas politik

Publicerat den augusti 31, 2010 av jesperstromback

Det finns nog ingen valkampanj utan anklagelser om att det ena eller det andra partiet, eller det ena eller det andra blocket, ägnar sig för mycket åt negativt kampanjande och att kritisera motståndarna istället för att tala om den egna politiken. Delvis är det en del av den politiska retoriken, men det förhindrar inte att anklagelserna ibland kan vara riktiga.

Det som kanske är mest intressant är samtidigt att forskning – om än amerikansk – tämligen övertygande visar att det är det parti eller den kandidat som ligger efter i opinionsmätningarna som ägnar sig mest åt att attackera motståndarna. Alla ägnar sig mer eller mindre åt attacker på motståndarna, men de som ligger efter eller upplever det som om de befinner sig i underläge gör det mest.

Medan opinionsmätningarna – rätt genomförda – visar hur det faktiskt går i kampen om opinionen och rösterna ger graden av kritik mot motståndarna därmed en indikation på hur partierna själva upplever att det går.

Sett ur det perspektivet är det mitt intryck att de rödgröna nu känner det som om de befinner sig i underläge. Jag har visserligen inte gjort någon undersökning av det i den här valrörelsen, men mitt intryck är att de rödgröna – relativt sett – ägnar mer kraft åt att attackera de borgerliga än vad de borgerliga ägnar åt att attackera de rödgröna.

Om det i så fall är rätt strategi är en annan fråga. Det beror inte bara på hur mycket man attackerar motståndarna, utan också på hur slagkraftig och trovärdig kritiken är, och om målet är att mobilisera de egna eller att vinna över de osäkra och rörliga väljarna.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

TV4 och Sverigedemokraternas valfilm

Publicerat den augusti 29, 2010 av jesperstromback

Det blev mycket debatt och diskussion efter att Sverigedemokraterna presenterade sin valfilm och TV4 beslutade att inte sända den. Motiveringen är att valfilmen strider mot radio- och TV-lagens demokratiparagraf och möjligen även lagen om hets mot folkgrupp. Jag är ingen expert på lagen om hets mot folkgrupp och kan inte bedöma om TV4 har rätt i sin bedömning, men samtidigt har TV4 liksom andra TV-kanaler full rätt att själva bestämma vilka reklamfilmer de accepterar. Varken de kommersiella TV-kanalerna eller tidningarna har någon skyldighet att ta in alla annonser.

Vad gäller just Sverigedemokraternas valfilm förstår jag att TV4 inte vill sända den. Oavsett juridiken är det en mycket obehaglig film, som tydligt illustrerar att Sverigedemokraternas enda ”unique selling proposition” – trots försöken att snygga till fasaden – fortfarande är rädslan för det främmande, nationalism och främlingsfientlighet.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | 1 kommentar

Call for Papers: International History of Public Relations

Publicerat den augusti 28, 2010 av jesperstromback

CALL FOR PAPERS: THE INTERNATIONAL HISTORY OF PUBLIC RELATIONS CONFERENCE

6-7 July 2011

Organised by the Centre for Public Communication Research (CPCR) at The Media School, Bournemouth University, Poole, England

Academics, practitioners and research students are invited to submit competitive abstracts and papers for presentation at The International History of Public Relations Conference (IHPRC) to be held on 6-7 July 2011 at Bournemouth University.

The first IHPRC was held in July this year and attracted more than 80 delegates from 13 countries to hear two keynote speakers and 34 refereed papers over two days. The conference was considered by all to be very successful – and an important development in public relations scholarship. More details, including the keynote presentations, are available at http://historyofpr.com.

Papers for presentation at the 2011 conference will be selected, after peer review, on the basis of abstracts, of no more than two pages total length, including any references. Author details are to be printed on a separate sheet and the author(s) should not be identified in the abstract. Abstracts must be presented in Word format, in 1.5 line spacing and 12 point font size.

Manuscripts of the selected papers are to be submitted with Harvard referencing and according to the Journal of Communication Management editorial style found at: http://info.emeraldinsight.com/products/journals/author_guidelines.htm?id=jcom. The manuscript of 3000 to 6000 words, plus references, must be presented in Word format, in 1.5 line spacing and 12 point font size.

Deadlines
•    Submission of abstracts: Monday, December 6, 2010
•    Acceptance notification (by email): Monday, January 24, 2011
•    Submission of selected papers: Monday, June 6, 2011

All accepted abstracts will be published online prior to the conference programme. Papers selected for the Conference will be published in the IHPRC Proceedings.

Conference Themes
As this is the second international conference on the History of Public Relations, the range of conference themes has remained broad and those listed below are the starting point for consideration, rather than a finite list.

•    Public relations in history before it became a named or defined discipline
•    Alternative approaches to the history of public relations, e.g. on the basis of culture (personal networks and influence) or via definitions of public relations
•    The evolving naming of the field from propaganda and press agentry to corporate communications
•    The history of public relations and its developing or diverging relationships with other disciplines like marketing, HR, legal and corporate governance
•    The evolution of public relations in nations or parts of government or industry
•    Seminal personalities or events that shaped the formation of public relations as a discipline (This can also include challenges to the “Great Man” or “Great Woman” approach)
•    Key books or articles (or series of both) that have influenced public relations
•    The history of political public relations and lobbying
•    The history of public relations education
•    The evolution of public relations theory(ies) over time – from propaganda to dialogue; the history of schools of thinking in public relations
•    Formative influences on public relations theory and practice, such as in or by government, industry or consultancy
•    The formation of industry and professional bodies and their impact, over time, on public relations practice and education
•    The evolution of public relations education, training and continuing professional development
•    The impact of technology, over time, upon public relations practice and theory
•    Archival sources for the history of public relations
•    The theories and processes of researching the history of public relations
•    Oral histories of public relations; the role of this methodology

Papers are especially welcomed from scholars in Asia, Africa and Latin America.

Please send abstracts to Prof Tom Watson, Conference Chair, The Media School, Bournemouth University, email: prhistory@bournemouth.ac.uk.

The Conference Venue
As in 2010, the conference will be held at Bournemouth University’s Executive Business Centre. Conference Registration will be arranged through http://historyofpr.com with details of tickets to be announced shortly.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Så tolkar man en opinionsundersökning

Publicerat den augusti 27, 2010 av jesperstromback

Idag medverkar jag och andra forskare i en artikel på DN.se som handlar om hur man bör tolka opinionsundersökningar. Tyvärr publicerades den inte i papperstidningen – åtminstone inte i den upplaga som kommer till Sundsvall – men artikeln är viktig och kan rekommenderas.

Publicerat i I medierna | Märkt , , , , | 2 kommentarer

Call for papers: PRism Journal 2011 Special Issue

Publicerat den augusti 27, 2010 av jesperstromback

Call for Papers: Segmenting Publics

Topic summary
This special call asks the question, what is the climate of publics-based research in public relations, and what are current challenges and approaches to the strategic segmentation of publics by organisations?

Vasquez and Taylor (2001) asserted, ”the public is often understood as a means to an organization’s end goal. Publics are, however, an integral part of public relations practice, and as a communicatively constructed social phenomenon, they deserve serious attention” (pp. 139-140). The common definition used to define a public stems from Dewey’s (1927) understanding of the public: a group of individuals that organically emerge when impacted by a problem and who share a common interest in solving that common problem. However, although the public is the core concept of public relations, it is not well-defined or evolved to fit current media, political, and organisational climates.

The purpose of this special issue is to re-examine and question the basic set of assumptions about publics and serve as the natural extension of Vasquez and Taylor’s (2001) call to explore publics in greater depth and through multiple prisms: ”The challenge for public relations scholars and professionals is twofold: to demystify the ambiguity of a public and to link theory with practice for more effective relationships with publics” (p. 154). The purpose of this special issue is to explore recent developments within the current segmentation theories, to highlight other theories that communicators can use to segment and prioritise publics, to highlight how publics are dynamic and socially constructed phenomena that simple aggregative techniques cannot measure, and to demonstrate how these approaches have been used in practice.

See more detail at: http://www.prismjournal.org/segment_cfp.html

Potential Manuscript Topics

This call for papers invites research that explores new facets and approaches to conceptualising and segmenting publics. Possible topics include (but are not limited to):
• Cultural identity factors in understanding and segmenting publics
• Intersectionality and the use of this theory in understanding publics
• Evaluation and measurement of segmentation
• Impact of culture, ethnicity, and globalization on the segmentation of publics
• Development of methods to segment publics
• Use of social media and Web 2.0 technologies to explore segmentation
• Application of segmentation approaches to reach publics
• The role that internal diversity of practitioners plays in the understanding of diverse publics
• Theories of public-specific communication (e.g., according to identities like race, gender, class, sexual orientation, role identity [e.g., as a parent, as a student, as a community activist], nationality, among other identities, as well as according to situations)

This issue will be prepared during 2011 for publication before the end of that year.

Submission deadline: JANUARY 28, 2011

Queries: If you have questions about this CFP or would like to express interest in being part of this exciting project in 2011, please contact the guest editors Natalie Tindall drnatalietjtindall@gmail.com  and/or Jennifer Vardeman-Winter jvardema@Central.UH.EDU

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , | 1 kommentar

Ny tidskriftsartikel för nedladdning

Publicerat den augusti 24, 2010 av jesperstromback

Idag har jag lagt till en ny tidskriftsartikel för nedladdning, i vilken jag och Óscar G. Luengo jämför valrörelsebevakningen i svenska respektive spanska tidningar. Artikeln publicerades ursprungligen i The International Communication Gazette, och har titeln: Polarized Pluralist and Democratic Corporatist Models. A Comparison of Election News Coverage in Spain and Sweden.

Publicerat i Nya publikationer | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Vänstervridna journalister och högervridna medier?

Publicerat den augusti 22, 2010 av jesperstromback

Både till vänster och höger i politiken finns det många föreställningar om att medierna och journalistiken inte är politiskt neutrala, och att de gynnar motståndarsidan. Enligt många som står till höger i politiken är problemet att svenska journalister är vänstervridna, och att deras partipolitiska sympatier färgar av sig på hur de bevakar politik och samhälle. Enligt många som står till vänster i politiken är problemet istället att de flesta medier är borgerliga och ägs eller styrs av personer med borgerliga sympatier, och att detta färgar av sig på hur medierna bevakar politik och samhälle.

Rent logiskt kan båda sidorna inte ha rätt. Däremot kan båda sidorna ha fel, eller dra fel slutsatser av korrekta fakta.

Studerar man fakta har de som anklagar journalister för att stå till vänster i politiken rätt i sak. Enligt den senaste journalistundersökningen från JMG, Göteborgs universitet, var tre partier överrepresenterade bland journalister hösten 2005: vänsterpartiet, miljöpartiet och folkpartiet. De mest underrepresenterade partierna var socialdemokraterna och moderaterna. Totalt sett sympatiserade 67 procent av journalisterna med vänsterpartiet, miljöpartiet eller socialdemokraterna, att jämföras med 50 procent bland allmänheten vid den tidpunkten. Enligt en mer aktuell journalistundersökning som jag genomförde tillsammans med Lars Nord och Adam Shehata under oktober-december 2009 fördelade sig journalisternas partisympatier – och allmänhetens, enligt Synovate – enligt följande:

Partisympatier hos den svenska allmänheten och svenska journalister (%).

Allmänheten Svenska journalister
Vänsterpartiet 4,8 13,5
Socialdemokraterna 34,6 22,5
Miljöpartiet 7,8 27,3
Centerpartiet 5,0 6,4
Folkpartiet 7,8 12,0
Kristdemokraterna 4,7 1,3
Moderaterna 29,0 9,7
Sverigedemokraterna 3,9 0,2
Övriga 2,4 7,1

Även i den här undersökningen var framförallt vänsterpartiet och miljöpartiet överrepresenterade bland journalister, medan socialdemokraterna och moderaterna var underrepresenterade. Det råder med andra ord ingen större tvekan om att svenska journalister står till vänster om allmänheten politiskt sett – och att framförallt de stora partierna (socialdemokraterna och moderaterna) är underrepresenterade bland journalister.

Samtidigt har de som står till vänster också rätt när de hävdar att de flesta tidningarna har borgerlig färg och, sannolikt, att de flesta medieägarna har borgerliga värderingar. Med undantag för public service är svenska medier kommersiella företag, och även om egenintresset inte alltid styr de politiska värderingarna har de flesta medieägarna intressen som sammanfaller mer med borgerlig än med vänsterpolitik.

Så långt har både vänstern och högern rätt. Det verkligt intressanta är dock att båda sidorna samtidigt har fel när de hävdar att journalisternas eller medieägarnas sympatier färgar av sig på journalistikens innehåll.

De bästa undersökningarna av journalistikens partiskhet är de som genomförs av Kent Asp vid Göteborgs universitet. Hans undersökningar sträcker sig ända tillbaka till valet 1979, vilket gör det möjligt att jämföra över tid och att avgöra vad som är systematiska respektive tillfälliga mönster i mediernas bevakning.

Vad dessa undersökningar visar är att det i varje valrörelse är något eller några partier som gynnas respektive missgynnas i medierna – men också att det handlar om olika partier i olika valrörelser. Det är inte så att samtliga eller några av de borgerliga partierna alltid gynnas eller missgynnas, eller att samtliga eller några av partierna till vänster alltid gynnas eller missgynnas. Olika partier gynnas respektive missgynnas i olika valrörelser. För att citera Kent Asp:

För det första är det alltid så att den bild nyhetsmedierna ger av en valrörelse kraftigt kan gynna eller missgynna ett visst parti eller åsiktsriktning. Så var det också som vi kunnat se i 2006 års medievalrörelse. Men för Sveriges Television, Sveriges Radio och TV4 (som har krav på sig att ha en opartisk och saklig nyhetsrapportering) finns det ingen systematik i den partiskhet som existerar. Det går alltså inte mot bakgrund av de nio val jag har undersökt att hävda att något parti eller politisk riktning systematiskt gynnas eller missgynnas.

De svenska nyhetsmedierna fungerar både som medspelare och motspelare till partierna. Rollen som medspelare och motspelare växlar mellan olika partier och från val till val. Och rena tillfälligheter eller yttre händelser som inträffar under själva valkampanjen kan avgöra om medierna blir medspelare eller motspelare till ett visst parti. Dataintrångsskandalen är ett exempel från årets valrörelse.

Även om det finns skillnader mellan olika nyhetsmedier är det likheterna i urval och tolkning och inte skillnaderna som utmärker svensk politisk journalistik. Det gör att om ett parti hamnar i ett ogynnsamt eller gynnsamt opinionsklimat slår det igenom i alla nyhetsmedier.

Det finns mot den bakgrunden inget fog för vare sig vänsterkritiken eller högerkritiken mot journalistikens innehåll. Svenska journalister må stå till vänster politiskt medan svenska tidningar och medieägare står till höger, men inte i något av fallen finns det något bevis på att detta påverkar journalistiken på ett systematiskt sätt.

Svensk journalistik är vare sig höger- eller vänstervriden. Dess innehåll påverkas inte i någon egentlig utsträckning av politiska värderingar. Däremot styrs den av journalistiska nyhetsvärderingar, av medielogiken och av mediernas behov av spännande och dramatiska berättelser som kan fånga människors uppmärksamhet samtidigt som de passar de egna mediernas format och nyhetsvärderingar. Det gör journalistiken medievriden. För att citera SNS Demokratiråds rapport 2006:

I regel råder med andra ord ganska stor samstämmighet i hur olika medier värderar partierna och regeringsalternativen, oberoende av journalisternas privata partisympatier, färgen på tidningarnas ledarsidor och ägarnas intressen. När ett parti gynnas eller missgynnas så beror det främst på journalistiska, inte partipolitiska värderingar. Frågan om mediernas tendens handlar därför inte primärt om vänster- eller högervridning, utan om medievridning.

Mot den här bakgrunden borde debatten handla mindre om journalistikens politiska partiskhet, och mer om hur nyhetsvärderingarna, medielogiken och mediernas behov av spännande berättelser påverkar journalistikens innehåll.

Källor

Källa för allmänhetens partisympatier oktober 2009: http://www.synovate.se/Templates/Page____195.aspx

Kent Asp (2007). Partisympatier. I Kent Asp (red): Den svenska journalistkåren. Göteborg: JMG/Göteborgs universitet.

Kent Asp (2006). Rättvisa nyhetsmedier. Partiskheten under 2006 års medievalrörelse. Göteborg: JMG/Göteborgs universitet.

Olof Petersson, Monika Djerf-Pierre, Sören Holmberg, Jesper Strömbäck och Lennart Weibull (2006): Mediernas valmakt. Demokratirådets rapport 2006. Stockholm: SNS Förlag.

Jesper Strömbäck, Lars Nord och Adam Shehata (kommande): Swedish Journalists and Journalism: Between Professionalization and Commercialization. I David Weaver och Lars Willnat (red): Global Journalist (preliminär titel). New York: Routledge.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , , , | 12 kommentarer