Nytt boktips: ”Blur”, av Bill Kovach och Tom Rosenstiel (2010)

Samtidigt som det finns fler medier och ett större medieutbud än någonsin är journalistiken mer trängd än någonsin. Parallellt undermineras den journalistiska kvaliteten hos många medier som en följd av nedskärningar och allt mer slimmade redaktioner som samtidigt ska producera allt mer. Detta leder till den paradoxala situationen att samtidigt som det finns mer information tillgänglig än någonsin är det svårare än kanske någonsin att bedöma informationens kvalitet och att veta vad man ska tro på. Informationsöverflödet riskerar samtidigt att sudda ut gränsen mellan att vara och att känna sig informerad. För de som har verktygen att orientera sig i informationsöverflödet och att sortera den värdefulla från den mindre värdefulla informationen har möjligheterna att nå nya kunskaper och insikter aldrig varit större. För andra har risken att bli desinformerade aldrig varit större.

Detta är utgångspunkten för den nya boken Blur. How to Know What’s True in the Age of Information Overload av Bill Kovach och Tom Rosenstiel (Bloomsbury, 2010). För snart tio år sedan gav de ut den utmärkta boken Elements of Journalism. What Newspeople Should Know and the Public Should Expect (Crown, 2001) som försökte besvara frågan om journalistikens syfte och grundläggande element. Redan då ansåg Kovach och Rosenstiel att den traditionella kvalitetsjournalistiken var hotad, och utvecklingen sedan dess har knappast varit positiv för de som tror på och vill värna den goda journalistiken.

Därmed ökar kraven på medborgarna och deras förmågor att söka, sortera, kritiskt granska och bearbeta information. När traditionella medier inte längre fungerar som gatekeepers som kontrollerar informationens sanningshalt och sorterar bort falsk, vilseledande och irrelevant information måste medborgarna själva ta ett större ansvar, och det gäller både när de konsumerar traditionella medier och bloggar, sociala medier och diverse icke-journalistiska medier.

Frågan är hur medborgarna ska klara av detta? Enligt Kovach och Rosenstiel är uppgiften svår men inte omöjlig, och ytterst handlar det om att som konsument och mottagare av information alltid ställa sex frågor när man möter olika former av journalistik och annat medieinnehåll:

1. What kind of content am I encountering?

2. Is the information complete: and if not, what is missing?

3. Who or what are the sources, and why should I believe them?

4. What evidence is presented, and how was it tested or vetted?

5. What might be an alternative explanation or understanding?

6. Am I learning what I need to?

I boken utvecklar de vad var och en av dessa frågor innebär och hur man som informationskonsument – eller journalist – kan gå till väga för att sortera information och orientera sig i informationsöverflödet. Samtidigt som jag inte är övertygad om att det svar som Kovach och Rosenstiel erbjuder är det rätta och tillräckligt för att människor ska kunna sortera i informationsöverflödet – särskilt inte med tanke på att vår motivation och mentala energi att göra det ofta är begränsad – är det en mycket välskriven och läsvärd bok som väcker en rad centrala frågor. Den kan därför rekommenderas alla som intresserar sig för frågor som handlar om demokratin, medieutvecklingen, journalistiken och det nya informationsöverflödets risker och problem.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt boktips: ”Revival” av Richard Wolffe (2010)

För ganska precis ett år sedan hände det få bedömare av amerikansk politik trodde var möjligt: i ett speciellt fyllnadsval i Massachusetts förlorade Demokraten  Martha Coakley mot Republikanen Scott Brown. Det var anmärkningsvärt både därför att Massachusetts är en av de mest liberala delstaterna i USA och därför att valet handlade om att ersätta Demokraten Ted Kennedy som avled i cancer hösten 2009.

Många tolkade valutgången som ett slag mot president Obama och förslaget till sjukvårdsreform. Genom valutgången förlorade Demokraterna den supermajoritet som de hade i senaten, och många såg valutslaget som ett sätt för väljarna att markera att de var emot sjukvårdsreformen. Domedagsprofetiorna stod som spön i backen. Sjukvårdsreformen skulle inte bli av, president Obama hade förlorat sitt stöd hos Independents, hans reformagenda var stoppad.

Ett år senare vet vi hur det gick. Precis som så ofta annars hade de som var snabba med att förkunna sina domar fel. Sjukvårdsreformen beslutades till sist i mars 2010, och under 2010 fick president Obama och Demokraterna igenom en rad andra reformer. Visserligen led de ett nederlag i mellanårsvalet i november 2010 – vilket återigen har fått många att plocka fram domedagsprofetiorna – men ser man till de faktiska politiska besluten var 2010 ett framgångsrikt år för Obama och Demokraterna. Sedan mellanårsvalet i november har stödet för Obama dessutom legat stabilt, samtidigt som det har sjunkit för Republikanerna i kongressen (läs mer här).

Kasten i amerikansk politik sedan presidentvalet 2008 har med andra ord varit betydande. Hur har Obama och hans team egentligen agerat under den här perioden? Hur har de mött framgångar och bakslag, och hur har de lyckats vända nederlag till framgångar? Och hur har Obama egentligen fungerat som president?

Detta är några av de frågor som står i centrum för den nyutgivna boken Revival. The Struggle for Survival Inside the Obama White House (Crown, 2010). Boken är skriven av journalisten Richard Wolffe, som tidigare givit ut bland annat Renegade. The Making of a President. I båda fallen bygger böckerna på att Wolffe har haft möjlighet att intervjua i princip samtliga centralt placerade aktörer, inklusive president Obama, och att han under vissa skeenden fått följa skeendena från insidan. I båda fallen är böckerna dessutom fantastiskt välskrivna och spännande. Själv hade jag svårt att lägga ifrån mig böckerna: givet den dramatiska utvecklingen som skildras och att de är så välskrivna fungerar de nästan som politiska thrillers. Är man intresserad av amerikansk politik och/eller president Obama kan Revival verkligen rekommenderas mycket starkt.

Möjligen kan den dessutom fungera som vaccin nästa gång det händer något som får bedömarna att plocka fram domedagsprofetiorna. Visserligen är det fullt möjligt att de får rätt nästa gång, men oftast bygger domedagsprofetiorna på ett för kortsiktigt tidsperspektiv och på bristande förståelse för den dynamik och de strukturella faktorer som råder i amerikansk politik vilka gör att en president, oavsett om han heter Obama eller Bush, har mycket goda möjligheter att överleva tillfälliga politiska nederlag och komma igen.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Goda nyheter från ICA

Nu är väntan över: Under helgen meddelade International Communication Association (ICA) vilka papers och panel proposals som blivit accepterade till 2011 års konferens, som kommer att hållas i Boston i slutet av maj. Totalt sett accepterades cirka 40 procent av samtliga inskickade bidrag, vilket är cirka tio procent mindre än vid tidigare konferenser.

För egen del är jag mycket nöjd med resultatet. Av de tre papers jag skickade in blev två accepterade, och av de tre panel-proposals som jag skickade in eller var en del av blev två accepterade. Totalt sett blev fyra av sex inskickade bidrag därmed accepterade. Boston – here I come :)!

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | 4 kommentarer

Väntan på besked

Den kanske viktigaste internationella forskarkonferensen för kommunikationsvetare är International Communication Associations årliga konferens. Till skillnad från många andra konferenser tillämpar de ett blind peer-review förfarande baserat på färdigskrivna papers. Papers accepteras eller förkastas inte utifrån abstracts, som i många andra fall, utan utifrån fulla papers.

Normalt sett accepteras runt 50% av alla papers, men till årets konferens har enligt uppgift antalet inskickade papers ökat med runt 30% jämfört med för två år sedan. Konkurrensen är därför hårdare än någonsin. Besked om vilka papers som har accepterats kommer att lämnas inom de närmaste dagarna, och det är därför många som går och väntar. För egen del skickade jag in flera papers och hoppas att åtminstone något av dem kommer att bli accepterat.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Obama talar till nationen

Vid en minnesceremoni för offren för våldsdådet i Tucson, Arizona, höll president Obama igår ett tal till nationen. New York Times sammanfattar talet med att skriva: ”President Obama offered the nation’s condolences on Wednesday to the victims of the shootings here, calling on Americans to draw a lesson from the lives of the fallen and the actions of the heroes, and to usher in a new era of civility in their honor.” Enligt artikeln var talet ett av de bästa, ett av de starkaste, sedan Obama installerades som president. Hela artikeln är värd att läsa och återfinns här.

Ännu viktigare är att hela talet finns att se och lyssna på här, och jag håller med om att det var ett starkt och gripande tal. Man kan bara hoppas att våldsdådet och efterspelet leder till ökad respekt, ökad empati, och ökad civilitet i politiken. Hårda konflikter kring politikens innehåll är en sak, att låta konflikterna gå över i fientlighet är en annan. Hur oenig man än är om politikens innehåll är det möjligt att respektera varandras rätt att tycka olika och att föra en respektfull debatt baserad på rationella argument.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

2010 års bästa tidskriftsartikel?

Varje år brukar Political Communication-divisionen inom International Communication Association utse den bästa tidskriftsartikeln under föregående år. För två år sedan ingick jag i den grupp som hade till ansvar att utse den bästa artikeln, och nu har jag återigen blivit utsedd att ingå i den gruppen.

Det känns både stimulerande och utmanande. Varje år publiceras det en mycket stor mängd artiklar kring politisk kommunikation i runt 30 tidskrifter, och att gå igenom alla dessa och bedöma kvaliteten på artiklarna är både tidsmässigt och intellektuellt utmanande. Samtidigt är det som sagt stimulerande och man lär sig mycket, och det är även hedrande att få ingå i den gruppen. Jag ser därför fram emot arbetet i gruppen, som förutom jag själv består av William Eveland, Ohio State University; Maria José Canel, University of Complutense; Clarissa David, University of the Philippines; Holli Semetko, Emory University; och David Weaver, Indiana University. De senaste årens vinnare var:

2009

Keren Tenenboim-Weinblatt, ”Where is Jack Bauer when you need him?” The uses of television drama in mediated political discourse,” Political Communication, 26(4), 367-387.

2008

Frank Esser, ”Dimensions of political news cultures: Sound bite and image bite news in France, Germany, Great Britain, and the United States,” Harvard International Journal of Press/Politics, 13(4), 401-428 .

2007

Adam Simon and Jennifer Jerit, ”Toward a theory relating political discourse, media, and public opinion,” Journal of Communication, 57, 254-71.

2006

Scott L. Althaus and Young Mie Kim.  ”Priming effects in complex information environments: Reassessing the impact of news discourse on presidential approval.”  Journal of Politics, 68(4), 960-976.

2005

Dhavan V. Shah, Jaeho Cho, William P. Eveland, Jr., and Nojin Kwak, ”Information and expression in a digital age: Modeling Internet effects on civic participation,” Communication Research, 32(5), 531-565.

2004

John Medearis.  ”Social movements and deliberative democratic theory,” British Journal of Political Science, 35(1), 53-75.

2003

Jochen Peter, ”Our long return to the concept of powerful mass media,” International Journal of Public Opinion Research, 16(2), 144-168.

2002

Kees Aarts and Holli Semetko, ”The divided electorate: Media use and political involvement,” Journal of Politics, 65(3), 759-784.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Call for Papers: ”Political communication: antecedents, contents and effects of political information” (NOPSA2011)

Just a reminder as the deadline – set to January 15 – is approaching:

 

Now the Nordic Political Communication Association has issued the Call for Papers for their next conference, to be held in Vasa, Finland, between August 9-12, 2011. Together with Claes de Vreese and Rune Slothuus I will be leading the working group ”Political Communication: antecedents, contents and effects of political information”. More information about the conference can be found at the conference’s website. The full call for papers is featured below:

Today’s societies have been labeled mediatized and the relationship between journalism, politics and citizens is allegedly driven by media-logic. It is evident that many citizens do not have extensive first-hand experiences or engagement with the political arena. For them, and also for those that are engaged in political discussions, the media play a crucial role as channel of communication, source of information, and in crystallizing opinions and changing attitudes and behavior.

In very general terms, political science has tended to downplay the role of the media and information for the development of attitudes and behavior, despite evidence showing that the media can have significant effects. Communication science and media studies have tended to focus in particular on the media themselves and less on the political context and implications of the media. In the recent years there is a renewed interest in issues of political communication, triggered by developments in political campaigning, with an increasing level of professionalization and importance of news management, by developments in the media, with increasing market competition and new technologies, and by developments in the electorate showing signs of increasing political dissatisfaction and electoral volatility.

In the Nordic countries research agendas have emerged in both communication science and political science departments. It is the explicit goal of this workshop to bring together social
scientists working on issues of political communication. We will welcome paper proposals that deal with the antecedents and conditions of political news and actor-controlled political information, papers dealing with contents and systematic features of news and political information, and papers dealing with the effects of the media and mediated political information on attitudes, opinions and behavior.

The workshop takes a starting point in the Nordic countries – focusing on new research agendas and changes in political communication – but is explicitly open for international scholars, and English will be the language used in all workshop sessions.

The deadline for paper abstracts is January 15. Abstracts should be no more than one page and be sent to the three workshop leaders:

Claes de Vreese (c.h.devreese@uva.nl)

Jesper Stromback (jesper.stromback@miun.se)

Rune Slothuus (slothuus@ps.au.dk)

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om politikens medialisering

Nu har senaste numret av International Journal of Press/Politics publicerats, i vilket jag och Daniela Dimitrova medverkar med en artikel om politikens medialisering. Artikeln utgår från teorin om politikens medialisering som ett fyrdimensionellt koncept, och fokuserar på den tredje dimensionen som handlar om i vilken utsträckning mediernas politiska bevakning präglas av medielogiken snarare än av en demokratisk-politisk logik.

Empiriskt bygger artikeln på en jämförande innehållsanalys av hur svenska respektive amerikanska TV-nyheter bevakade valrörelserna 2006 respektive 2008. Titeln på artikeln är Mediatization and Media Interventionism: A Comparative Analysis of Sweden and the United States, och studien beskrivs på följande sätt i artikelns abstract:

Although mediatization as a term is commonly used in the academic literature, it is rarely defined well and there are almost no studies that explicitly seek to investigate the mediatization of politics. Drawing on the literature on mediatization, media interventionism, political news journalism and related areas, the purpose of this article is to develop indicators of the degree to which news content is mediatized, and test these in a comparative content analysis of how Swedish and US television news covered the 2006 Swedish and 2008 US election campaigns. The results show that election news on US television is more mediatized than that on Swedish television, as expected. However, few differences were found across commercial and public service television news within Sweden. The study also suggests that the mediatization of news content may be moderated by national journalism cultures, political news cultures and political communication cultures.

Om du är intresserad av artikeln kan den laddas ner via tidskriftens hemsida; annars är det bara att maila mig så kan jag skicka den.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Våldsdådet i Arizona och det politiska språket

Våldsdådet i Tucson, Arizona, där en man öppnade eld och dödade sex personer och skadade sjutton andra, inklusive den demokratiske kongressledamoten Gabrielle Giffords, är verkligen fruktansvärt. Man kan bara hoppas att de som är skadade ska klara sig och inte få några bestående skador. Än så länge är det oklart om det låg politiska motiv bakom attacken, men i och med att den skedde i samband med ett politiskt möte är det mycket som tyder på det.

Detta har skapat en omfattande diskussion i USA om den allt hätskare och ociviliserade tonen i den politiska debatten och huruvida de hätska attackerna från Republikanerna och Tea Party-rörelsen mot Demokraterna kan ha inspirerat våldsmannen. Bland annat New York Times har idag publicerat en läsvärd artikel om detta med rubriken Bloodshed Puts New Focus on Vitriol in Politics. I en annan artikel i New York Times skriver Matt Bai en intressant artikel med rubriken A Turning Point in the Discourse, but in Which Direction? där han tar upp en rad exempel på hur det politiska språket har blivit allt våldsammare, framförallt från Republikanernas och Tea Party-rörelsens sida:

It wasn’t clear Saturday whether the alleged shooter in Tucson was motivated by any real political philosophy or by voices in his head, or perhaps by both. But it’s hard not to think he was at least partly influenced by a debate that often seems to conflate philosophical disagreement with some kind of political Armageddon.

The problem here doesn’t lie with the activists like most of those who populate the Tea Parties, ordinary citizens who are doing what citizens are supposed to do — engaging in a conversation about the direction of the country. Rather, the problem would seem to rest with the political leaders who pander to the margins of the margins, employing whatever words seem likely to win them contributions or TV time, with little regard for the consequences.

Consider the comments of Sharron Angle, the Tea Party favorite who unsuccessfully ran against Harry Reid for the Senate in Nevada last year. She talked about “domestic enemies” in the Congress and said, “I hope we’re not getting to Second Amendment remedies.” Then there’s Rick Barber, a Republican who lost his primary in a Congressional race in Alabama, but not before airing an ad in which someone dressed as George Washington listened to an attack on the Obama agenda and gravely proclaimed, “Gather your armies.”

In fact, much of the message among Republicans last year, as they sought to exploit the Tea Party phenomenon, centered — like the Tea Party moniker itself — on this imagery of armed revolution. Popular spokespeople like Ms. Palin routinely drop words like “tyranny” and “socialism” when describing the president and his allies, as if blind to the idea that Americans legitimately faced with either enemy would almost certainly take up arms.

It’s not that such leaders are necessarily trying to incite violence or hysteria; in fact, they’re not. It’s more that they are so caught up in a culture of hyperbole, so amused with their own verbal flourishes and the ensuing applause, that — like the bloggers and TV hosts to which they cater — they seem to lose their hold on the power of words.

On Saturday, for instance, Michael Steele, the Republican Party chairman, was among the first to issue a statement saying he was “shocked and horrified” by the Arizona shooting, and no doubt he was. But it was Mr. Steele who, last March, said he hoped to send Speaker Nancy Pelosi to the “firing line.”

Mr. Steele didn’t mean this the way it sounded, of course; he was talking about “firing” in the pink slip sense of the word. But his carelessly constructed, made-for-television rhetoric reinforced the dominant imagery of the moment — a portrayal of 21st-century Washington as being like 18th-century Lexington and Concord, an occupied country on the verge of armed rebellion.

Detta väcker frågan om det politiska språkets betydelse, makt och ansvar; om vilket ansvar medierna har för att bidra till och uppmuntra en allt mer konfliktorienterad och polariserad politisk debatt; och, inte minst, om våldsdådet i Tucson blir en väckarklocka som får politiska debattörer att besinna sig, eller om det blir det första i en rad liknande dåd.

Just nu finns det inget givet svar på någon av dessa frågor, men jag hoppas innerligt att våldsdådet ska fungera som en väckarklocka som får människor att tänka sig för och bli försiktigare med att gå till brutala verbala attacker mot meningsmotståndare. Ord är inte bara ord. Ord är verbala handlingar, verbala handlingar som kan inspirera till andra handlingar. Ord är makt, och som all makt måste ordets makt hanteras varsamt och på ett ansvarsfullt sätt. Man kan aldrig veta säkert vilka som hör och hur de tolkar orden, och vilka sorts handlingar de kan inspirera till.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

2010 års bästa böcker i politisk kommunikation

Under 2010 gavs det ut en lång rad böcker om politisk kommunikation, journalistik, opinionsbildning och angränsande områden. Floden av nya böcker är mer omfattande än vad någon klarar av att läsa, och många förfaller relativt snabbt i glömska eller används framförallt av dem som är specialintresserade av någon avgränsat område. Ett mindre antal böcker kommer dock sannolikt att få en längre livslängd och vara sådana som citeras flitigt. Ett ännu mindre antal kommer kanske räknas som klassiker i framtiden.

För egen del läste jag cirka hundra böcker under 2010, även om inte alla var facklitteratur och ligger inom mitt eget forskningsområde. Jag kan därför inte överblicka hela fältet. Av de böcker jag läste är det dock några som framstår som bättre och mer centrala än andra. När jag gör den bedömningen sker det utifrån (a) hur nyskapande eller banbrytande böckerna är teoretiskt, (b) styrkan i och analysen av det empiriska materialet, (c) hur väl teorin och empirin hänger samman, och (d) hur välskrivna de är. Om jag utifrån detta helt subjektivt ska kora de bästa böckerna inom området politisk kommunikation – av dem jag har läst – gör jag bedömningen att detta är de fem bästa och viktigaste böckerna som publicerades under 2010:

* Brandon Rottinhaus: ”The Provisional Pulpit. Modern Presidential Leadership of Public Opinion”

* Patrick Sellers: ”Cycles of Spin. Strategic Communication in the U.S. Congress”

* Tim Groeling: ”When Politicians Attack. Party Cohesion in the Media”

* Sigrid Koch-Baumgarten & Katrin Voltmer: ”Public Policy and Mass Media. The Interplay of Mass Communication and Political Decision Making”

* Stuart N. Soroka & Christopher Wlezien: ”Degrees of Democracy. Politics, Public Opinion, and Policy”

Listan är som sagt helt subjektiv och säkert har jag missat att läsa flera bra och centrala böcker. Om jag har missat någon, eller om du inte håller med om listan, skicka gärna en kommentar.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar