Just nu och fram till den sista juli erbjuder Palgrave Macmillan 20 procents rabatt på den nya boken Mediatization of Politics. Understanding the Transformation of Western Democracies. För att dra nytta av erbjudandet, läs mer här.
Nu har min nya bok om politikens medialisering – Mediatization of Politics. Understanding the Transformation of Western Democracies – precis kommit från tryckeriet. Boken är redigerad tillsammans med Frank Esser vid University of Zurich och utgiven av Palgrave Macmillan.
Så här drygt ett par veckor efter valen till Europaparlamentet och knappt tre månader till riksdagsvalet är boken högaktuell. Från medierna sida framhålls det gärna att deras viktigaste uppgifter är att informera och granska, och att de bara rapporterar om verkligheten som den faktiskt ser ut. Mediernas roll är dock mycket viktigare, och mycket större, än så. Medierna speglar inte bara verkligheten. De är med och formar den. Det gäller inte minst den politiskt relevanta verkligheten.
Om detta handlar teorin om politikens medialisering, vilket kan definieras som ”a long-term process through which the importance of the media and their spill-over effects on political processes, institutions, organizations and actors have increased”.
För de allra flesta är medierna den absolut viktigaste källan till information om allt som ligger bortom den egna vardagen. Det gör att människor är beroende av medierna för information om politik och samhälle. I viktiga avseenden är de medierade bilderna av verkligheten verkligare än verkligheten i sig själv, eftersom det är de medierade bilderna av verkligheten som människor har tillgång till. Det gör att människors verklighetsuppfattningar och i förlängningen deras åsikter i hög grad formas av hur medierna rapporterar om politik och samhälle. Det är ett exempel på hur medierna bidrar till att forma verkligheten.
Forskning visar också att den politiska och samhälleliga nyhetsbevakningen över tid har förändrats från att vara beskrivande och neutralt rapporterade till att i högre utsträckning bli tolkande och värderande. Det gäller framförallt när journalistiken gestaltar politik som spel och strategi till skillnad från sakfrågor – samtidigt som spelgestaltningarna av politik har blivit vanligare över tid. Allt mer tolkande och allt mer spelgestaltande journalistik är bara två av många exempel på hur den politiska nyhetsbevakningen i ökad utsträckning formas av mediernas egna logik. Detta utgör också exempel på hur medierna aktivt formar bilderna av verkligheten.
Att medierna utgör den viktigaste källan till information om politik och samhälle – och därmed viktigaste kanalen för politiska och andra aktörer som behöver nå ut till medborgarna – har samtidigt gjort det allt viktigare för politiska aktörer, organisationer och institutioner att ta hänsyn till och anpassa sig till medierna och deras bevakning. Ibland sker den anpassningen reaktivt, som en reaktion på vad medierna har rapporterat om och hur deras rapportering är utformad. Ibland sker anpassningen i förväg, när man planerar sina utspel och aktiviteter och försöker förutsäga hur medierna kommer att reagera. Båda formerna av anpassning gör att den politiska verklighet som medierna rapporterar om inte är oberoende av medierna, och är ytterligare exempel på hur medierna bidrar till att forma verkligheten.
Formulerat annorlunda genomsyrar medierna och deras bevakning politiken, och deras stora betydelse som informationskälla och centrala position i den politiska kommunikationen gör att de får ett stort inflytande både över allmänheten och över de aktörer, organisationer och institutioner som mediernas bevakning handlar om. På flera sätt är medialiseringen av politik och samhälle därför en lika genomgripande process som exempelvis individualiseringen och globaliseringen. Ska vi förstå varför politiken fungerar som den gör – eller inte fungerar som den borde – måste vi därför förstå den process genom vilken medierna har blivit viktigare och politiken mer anpassad till medierna.
Vår förhoppning mot den bakgrunden är att den nya boken ska bidra till såväl ökad kunskap om och förståelse för politikens medialisering som ökad forskning på området. Boken innehåller totalt 12 kapitel skrivna av ledande experter på området:
PART I: INTRODUCTION
1. Mediatization of Politics: Towards a Theoretical Framework, av Jesper Strömbäck & Frank Esser
PART II: FOUNDATIONS
2. Mediatization of Democracy, av Jay Blumler
3. Mediatization and Political Populism, av Gianpietro Mazzoleni
4. Mediatization and New Media, av Winfried Schulz
5. Mediatization and Political Autonomy: A Systems Approach, av Frank Marcinkowski & Adrian Steiner
PART III: DIMENSIONS OF MEDIATIZATION
6. Mediation of Political Realities: Media as Crucial Sources of Information, av Adam Shehata & Jesper Strömbäck
7. Mediatization at the Structural Level: Independence from Politics, Dependence on the Market, av Linards Udris & Jens Lucht
8. Mediatization of News: The Role of Journalistic Framing, av Claes H. de Vreese
9. Mediatization of Campaign Coverage: Metacoverage of US Elections, av Paul D’Angelo, Florin Büchel & Frank Esser
10. Mediatization of Political Organizations: Changing Parties and Interest Groups?, av Patrick Donges & Otfried Jarren
11. Mediatization and Political Agenda-Setting: Changing Issue Priorities?, av Peter van Aelst, Gunnar Thesen, Stefaan Walgrave & Rens Vliegenthart
PART IV: CONCLUSION
12. A Paradigm in the Making: Lessons for the Future of Mediatization Research, av Frank Esser & Jesper Strömbäck
För mer information, besök gärna förlagets hemsida eller se Mittuniversitetens pressmeddelande om boken. Boken kan köpas via exempelvis Bokus eller Adlibris.
I samband med International Communication Association’s årliga konferens i Seattle tillträde jag som ordförande för Political Communication Division. Det känns som en stor ära och det ska bli mycket spännande att leda divisionens arbete under de kommande två åren. I uppdraget ingår också att sitta i styrelsen för International Communication Association, vilket också ska bli mycket intressant!
I samband med detta lämnade jag min tidigare position som vice ordförande, vilken togs över av Peter Van Aelst vid University of Antwerp. Ny sekreterare för divisionen är Natalia Stroud vid University of Texas at Austin.
Om bara några dagar är det dags för International Communication Associations årliga konferens, som i år hålls i Seattle. Det ska bli mycket intressant och givande att vara där. Till skillnad från de flesta andra forskarkonferenser sker urvalet av papers som presenteras där genom att man skickar in fullständiga papers, som sedan granskas av två eller tre andra experter på området. Normalt sett brukar bara runt 40-45 procent av de inskickade bidragen accepteras. Detta tuffa gransknings- och urvalsförfarande gör att kvaliteten på de papers som presenteras genomgående är hög, och vill man följa forskningsfronten finns det knappast något bättre sätt än att vara på de ledande konferenserna.
Själv kommer jag i år presentera två papers. Det ena är skrivet tillsammans Med David Nicolas Hopmann och Adam Shehata och har titeln ”Revisiting the Contagious Cynicism Hypothesis. How Game-Framed News and Perceptions of Partisan Bias Influence Media Trust”. Det andra är skrivet tillsammans med Frank Esser och har titeln ”Mediatization of Politics: Towards a Theoretical Framework”. Det ska bli intressant både att presentera dessa och att ta del av de synpunkter som förs fram på dem.
Nu är det bara några veckor kvar tills min nästa bok släpps. Den är redigerad tillsammans med Frank Esser och handlar om politikens medialisering. Titeln är Mediatization of Politics. Understanding the Transformation of Western Democracies. Trots att så mycket har skrivits om politikens medialisering kommer det faktiskt att bli den första boken som fokuserar helt på detta ämne. Totalt innehåller boken tolv kapitel, skrivna av ledande forskare på området:
PART I: INTRODUCTION
1. Mediatization of Politics: Towards a Theoretical Framework; Jesper Strömbäck and Frank Esser
PART II: FOUNDATIONS
2. Mediatization and Democracy; Jay G. Blumler
3. Mediatization and Political Populism; Gianpietro Mazzoleni
4. Mediatization and New Media; Winfried Schulz
5. Mediatization and Political Autonomy: A Systems Approach; Frank Marcinkowski and Adrian SteinerPart III: DIMENSIONS OF MEDIATIZATION
6. Mediation of Political Realities: Media as Crucial Source of Information; Adam Shehata and Jesper Strömbäck
7. Mediatization at the Structural Level: Independence from Politics, Dependence on the Market; Linards Udris and Jens Lucht
8. Mediatization of News: The Role of Journalistic Framing; Claes H. de Vreese
9. Mediatization of Campaign Coverage: Metacoverage of U.S. Elections; Paul D’Angelo, Florin Büchel and Frank Esser
10. Mediatization of Political Organizations: Changing Parties and Interest Groups?; Patrick Donges and Otfried Jarren
11. Mediatization and Political Agenda Setting: Changing Issue Priorities?; Peter Van Aelst, Gunnar Thesen, Stefaan Walgrave and Rens VliegenthartPART IV: CONCLUSION
12. A Paradigm in the Making: Lessons for the Future of Mediatization Research; Frank Esser and Jesper Strömbäck
Det ska bli mycket kul att få se boken i tryck. Tillsammans med de specialnummer av Journalism Practice och Journalism Studies som publicerades nyligen och som handlar om politikens medialisering – vilka jag har berättat om tidigare – innebär den ett viktigt tillskott kring internationell teori och forskning på området. Förhoppningsvis ska boken tillsammans med dessa specialnummer fylla funktionen av att både sammanfatta det rådande forskningsläget och fungera som inspirationskälla för fortsatt forskning kring medialiseringen i allmänhet och politikens medialisering i synnerhet.
Under den senaste tiden har diskussionen om de förändrade medielandskapen varit intensiv. I den debatten finns det två huvudspår. Det ena huvudspåret handlar om hur journalistiken och den journalistiska bevakningen av politik och samhälle försvagas när exempelvis TV4 lägger ned sina lokala nyhetssändningar samtidigt som lokaltidningar runt om i landet stänger en rad lokala redaktioner, och samtidigt som de redaktionella resurserna minskas och redaktionell personal sägs upp. Det andra huvudspåret handlar om hur mediekonsumtionen förändras, bland annat om hur intresset för politik och samhälle allt mer påverkar hur mycket människor följer nyhetsmedierna med ökade klyftor mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare som följd, men också om hur nyhetskonsumtionen rör sig från traditionella till nya plattformar och tendensen att människor i högre utsträckning söker sig till (digitala och sociala) medier som bekräftar deras egna verklighetsuppfattningar och åsikter.
Frågan är hur denna utveckling påverkar demokratin. Utifrån tidigare tidigare teori och forskning finns det mycket som talar för att vi går mot en framtid med ökade kunskapsklyftor och deltagandeklyftor mellan olika grupper, men också försvagad social sammanhållning i takt med att människors mediekonsumtion allt mer fragmenteras och att människor som en konsekvens av detta i allt mindre utsträckning delar samma verklighetsuppfattningar.
Än så länge är utvecklingen dock bara i sin början, och en stor del av den tidigare forskningen har utförts i andra länder med andra förutsättningar och villkor. Det finns därför mycket som vi inte vet om vad som – mer i detalj – präglar medieutvecklingen och vilka mekanismer som är verksamma och kan förklara de förändringar som sker.
Mot den bakgrunden är jag mycket glad över ett nytt forskningsprojekt som jag fått beviljat, och som finansieras av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål. Titeln på forskningsprojektet är De förändrade medielandskapen och dess demokratiska utmaningar, och det ska pågå under tre år. I projektet ingår att följa medieutvecklingen och försöka besvara frågor som:
– Över tid, hur förändras människors medie- och nyhetskonsumtion?
– Över tid, hur förändras betydelsen av demografiska och preferensbaserade faktorer när det gäller att förklara människors nyhetskonsumtion?
– Över tid, hur ser sambanden mellan människors nyhetskonsumtion och deras politiska deltagande ut och bidrar medieutvecklingen till ökade deltagandeklyftor mellan grupper?
– Över tid, hur ser sambanden mellan människors nyhetskonsumtion och deras politiska kunskaper ut och bidrar medieutvecklingen till ökade kunskapsklyftor mellan grupper?
– Över tid, hur ser sambanden mellan människors nyhetskonsumtion och deras åsikter och verklighetsuppfattningar ut och bidrar medieutvecklingen till minskad social sammanhållning?
– Över tid, vad utmärker de grupper och individer som är icke-användare av nyhetsmedier?
– Vad innebär förändringarna av det svenska medielandskapet och dess konsekvenser för demokratin och dess förmåga att fungera?
I projektet ingår bland annat att göra panelundersökningar där samma personer tillfrågas vid flera tillfällen. Den typen av undersökningar är relativt sällsynta jämfört med traditionella opinionsundersökningar, men poängen med panelundersökningar är att de gör det möjligt att följa (i det här fallet) förändringar av människors mediekonsumtion på individnivå. Därmed kan man också undersöka orsakssamband med en mycket högre grad av säkerhet än i vanliga opinionsundersökningar, som i strikt mening bara kan undersöka samband men inte i vilken riktning sambanden går. I arbetet med panelundersökningarna har jag inlett ett samarbete med Novus, vilket ska bli intressant att utveckla.
Det ska bli oerhört intressant att arbeta med detta projekt, som både demokratiskt och samhälleligt men även inomvetenskapligt har stor relevans för vår förståelse för medieutvecklingen och dess konsekvenser.
Det är svårt att vara optimistisk när man studerar utvecklingen inom mediebranschen. Enligt tidningen Journalisten försvann förra året 398 redaktionella tjänster samtidigt som minst 38 lokalredaktioner stängdes, och häromdagen meddelade TV4 att de lägger ner sina lokala nyhetssändningar. Idag kom så beskedet att Västgöta-Tidningar säger upp var fjärde journalist. De redaktionella resurserna krymper allt mer samtidigt som medieskuggan breder ut sig när allt större delar av landet står utan bevakning.
Detta är inte bara en branschfråga – ytterst är det en demokratifråga. För att demokratin ska fungera krävs det att människor är någorlunda informerade om politik och samhälle, och för att människor ska kunna vara någorlunda informerade om politik och samhälle krävs det att det finns medier som har publicistiska ambitioner och som tillhandahåller sådan information som människor behöver för att självständigt kunna ta ställning i samhällsfrågor. Särskilt när det gäller medier som i högtidstalen och när de försöker påverka politiken (exempelvis att avskaffa reklamskatten) lyfter fram mediernas demokratiska betydelse kan man kräva att de också mellan högtidstalen håller de publicistiska ambitionerna vid liv.
Allt mer tycks dock medierna styras av ekonomiska överväganden. Om detta skriver Gabriel Byström idag en intressant artikel i Göteborgs-Posten, där jag också intervjuas. Titeln är just: Vad händer när ekonomerna styr mediebranschen? Den lyfter fram att det är hög tid att börja diskutera medieutvecklingen som en demokratifråga, inte bara som en branschfråga.
Nu har det senaste numret av Political Communication Report – som ges ut av sektionerna för politisk kommunikation inom International Communication Association och American Political Science Association – precis publicerats. Både detta och tidigare nummer kan läsas här. Det handlar bland annat om behovet av (mer) kvalitativ forskning inom politisk kommunikation.
Nu har de senaste numren av de vetenskapliga tidskrifterna Journalism Studies och Journalism Practice precis publicerats online. Båda är specialnummer redigerade av mig själv och Frank Esser, och båda handlar om politikens medialisering. För de som forskar kring eller är intresserade av olika aspekter av politikens medialisering kan båda numren starkt rekommenderas.
Specialnumret av Journalism Studies har titeln Mediatization of Politics: Theoretical and Empirical Perspectives och innehåller sju artiklar:
– Introduction: Making Sense of the Mediatization of Politics, av Jesper Strömbäck & Frank Esser
– News Media Logic in a New Institutional Perspective, av Kent Asp
– Mass Media Logic and the Mediatization of Politics. A Theoretical Framework, av Michael Meyen, Markus Thieroff & Steffi Strenger
– Mediatization and Political Leadership. Perspectives of the Finnish Newspapers and Party Leaders, av Pekka Isotalus & Merja Almonkari
– Opposing the Government but Governing the Audience. Exploring the Differential Mediatization of Parliamentary Actors in Switzerland, av Nino Landerer
– The Mediatization of Political Accountability. Politics, the News Media Logic and Industrial Crises in the 1980s and 2000s, av Monika Djerf-Pierre, Mats Ekström, Nicklas Håkansson & Bengt Johansson
– News Coverage of Politics and Conflict Levels. A Cross-National Study of Journalists’ and Politicians’ Perceptions of Two Elements of Mediatization, av Peter Maurer & Barbara Pfetsch
Specialnumret av Journalism Studies har titeln Mediatization of Politics: Facets of Media Logic och innehåller också det sju artiklar:
– Introduction: Making Sense of the Mediatization of Politics, av Jesper Strömbäck & Frank Esser
– Phases of Mediatization. Empirical Evidence from Austrian Election Campaigns Since 1970, av Josef Seethaler & Gabriele Melischek
– Jumping the Shark. Mediatization of Canadian Party Leadership Contests, 1975-2012, av Shannon Sampert, Linda Trimble, Angelia Wagner & Bailey Gerrits
– Metacoverage and Mediatization in US Presidential Elections. A Theoretical Model and Qualitative Case Study, av Paul D’Angelo & Frank Esser
– Mediatization, Legal Logic and the Coverage of Israeli Politicians on Trial, av Anat Peleg & Bryna Bogoch
– Media Logic and Political Logic Online and Offline. The Case of Climate Change Communication, av Jörg Hassler, Marcus Maurer & Corinna Oschatz
– Passive Accomplice or Active Disruptor. The Role of Audiences in the Mediatization of Politics, av Tamara Witschge
Det känns mycket kul att dessa specialnummer nu har publicerats, och förhoppningsvis ska de bli lästa av många och bidra till att ytterligare stärka våra kunskaper om och forskningen kring politikens medialisering.
Idag publicerar Dagens Nyheter en längre artikel i kulturdelen som handlar om de förändrade medielandskapen och tidningarnas kris. Bland annat intervjuas jag om framväxten av gruppen nyhetssökare och nyhetsundvikare, baserat på den forskning som jag tidigare har redovisat här, och de utmaningar för demokratin som utvecklingen innebär. Rubriken på artikeln i Dagens Nyheter fångar en viktig del av utmaningen: Tidningarnas teknikskifte vidgar informationsklyftorna.
Jesper Strömbäck 