Framtidskommissionens slutrapport presenteras

Idag kommer slutrapporten från regeringens Framtidskommission – Svenska framtidsutmaningar – att presenteras vid ett seminarium i Stockholm, som också kommer att sändas live via webben. På seminariet kommer jag själv, Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund att medverka. Mer information om detta finns här. Med anledning av att slutrapporten presenteras skriver de fyra partiledarna också en gemensam debattartikel på SvD Brännpunkt idag där några av de framtidsutmaningar som diskuteras i slutrapporten lyfts fram.

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om mediernas dagordningsmakt

IJPP2013Nu har det senaste numret av The International Journal of Press/Politics precis publicerats, i vilket jag och Adam Shehata medverkar med en gemensam artikel. Utgångspunkten för artikeln är den diskussion som har förts under de senaste åren om att mediernas inflytande över vilka frågor människor tycker är viktiga – deras dagordningsmakt – möjligen har försvagats som en följd av medielandskapens och mediekonsumtionens förändringar. I en inflytelserik artikel för några år sedan hävdade Lance W. Bennett och Shanto Iyengar att vi kan vara på väg in i en ny era av minimala medieeffekter, och det vi frågar oss är om det stämmer i det svenska fallet.

För att undersöka de svenska mediernas dagordningsinflytande använder vi oss av en panelundersökning – där samma individer tillfrågas vid flera tidpunkter, vilket gör att man kan studera förändringar över tid på individnivå – och en innehållsanalys som båda genomfördes i samband med valet 2010. Genom den designen kan vi undersöka mediernas dagordningsinflytande på både den individuella och aggregerade nivån.

Resultaten visar att de svenska medierna fortfarande har inflytande över vilka frågor människor tycker är viktiga – men också att effekterna är svagare bland dem som använder sig av flera online-medier. Den övergripande slutsats vi drar är att Sverige ännu inte har gått in i någon ny era av minimala medieeffekter, men det utesluter inte att vi kan vara på väg dit, eller att mediernas dagordningsinflytande kommer att skilja sig mer mellan individer beroende av vilka medier de använder sig av. Rubriken på artikeln är därför Not (Yet) a New Era of Minimal Effects: A Study of Agenda Setting at the Aggregate and Individual Levels. För att citera artikelns abstract:

In recent years, profound media environmental changes have sparked a controversy regarding whether we are entering a new era of minimal effects. Focusing on one of the most important media effect theories, agenda setting, this study combines a panel survey and a media content analysis to test three claims derived from the new era of minimal effects discussion: (1) that recent media environmental changes have reduced the agenda setting influence of traditional news media to non-significance, (2) that increased opportunities for media choice have made partisan selective exposure the key mechanism behind media effects, and (3) that the availability of alternative online news sources reduces susceptibility to agenda setting effects from the traditional news media. Among other things, the results show that traditional news media still exert agenda-setting influence on both the aggregate and individual levels, but that these effects are weakened by use of multiple online news media. Overall, the results suggest that a generalized “we” have not (yet) entered a new era of minimal effects, and that certain media system characteristics are likely to condition the pace of any potential transition to a new minimal effects era.

Viktigt är dock att skilja mellan mediernas dagordningsinflytande på den individuella och aggregerade nivån. Det är fullt möjligt att mediernas aggregerade inflytande över dagordningen försvagas i takt med att medieutbudet och mediekonsumtionen blir allt mer fragmenterade, men det förhindrar inte att medierna kan utöva avsevärt inflytande över dem som faktiskt tar del av dem.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om nyhetskällor och mediegestaltningar

Nu har senaste numret av Journal of Political Marketing publicerats, i vilket jag medverkar med en artikel som handlar om mediernas användning av olika nyhetskällor och i vilken utsträckning det har ett samband med hur medierna gestaltar politik respektive EU. Artikeln bygger på en jämförande studie av mediernas bevakning av valet till Europaparlamentet 2009 i 12 länder: Sverige, Portugal, Spanien, Österrike, Rumänien, Tjeckien, Polen, Finland, Italien, Danmark, Tyskland och Storbritannien. För att citera artikelns abstract:

The relationship between journalists and their sources has been described as an interdependent relationship where each part needs the other. For political actors, this relationship is particularly important during election campaigns, when their need to reach voters through the media is even more urgent than usual. This is particularly true with respect to European Parliamentary election campaigns, as these are often less salient and as people’s need for orientation is greater than in national elections. However, there is only limited cross-national research on the media’s use of news sources and whether there are associations between the use of news sources and media framing. This holds true for research on election campaigns in general and on European Parliamentary election campaigns in particular.

Against this background, this study investigates cross-national differences and similarities in the media’s use of news sources in their coverage of the 2009 European Parliamentary election campaigns and the extent to which the use of news sources is associated with the media’s framing of politics and the EU. The study draws upon a quantitative content analysis of the media coverage in twelve countries. Findings suggest that there are both important similarities and differences across countries with respect to the use of news sources and that there are cases when the use of news sources is related to the framing of politics and the EU.

Titeln på artikeln är Sourcing the News: Comparing Source Use and Media Framing of the 2009 European Parliamentary Elections, och den är skriven tillsammans med Ralph Negrine, David Nicolas Hopmann, Carlos Jalali, Rosa Berganza, Gilg U. H. Seeber, Andra Seceleanu, Jaromir Volek, Boguslawa Dobek-Ostrowska, Juri Mykkänen, Marinella Belluati och Michaela Maier. Tillsammans med den tidigare utgivna boken Political Communication in European Parliamentary Elections är den ett resultat av ett större internationellt projekt kring just valet till Europaparlamentet 2009.

Nästa år är det dags för nästa val dit – då får vi se om det blir någon uppföljning.

Idag har jag i vilket fall uppdaterat listan med mina engelska publikationer med den nya artikeln.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Varför jag röstade nej till att flytta verksamheten från campus Härnösand

Sedan det igår blev känt att Mittuniversitetets styrelse beslutat att flytta verksamheten från campus Härnösand till campus Sundsvall och att jag hörde till dem som röstade emot och reserverade sig har jag fått flera mail och samtal från både medier och andra där jag fått frågan om varför jag röstade nej. Eftersom jag ligger däckad i influensan orkar jag inte svara på alla nu, och väljer därför att här – i all korthet – förklara några av skälen till varför jag röstade nej.

* Den utbildnings- och forskningsverksamhet som bedrivs vid campus Härnösand har byggts upp under många år och i nära samverkan med det omgivande samhället. Att flytta verksamheten till campus Sundsvall riskerar att allvarligt skada den verksamheten, både under den tid som ligger fram tills dess att omflyttningen ska ske under 2015/2016 och efteråt. Det finns inte heller någon garanti för att den verksamhet som fungerar bra vid campus Härnösand kommer att fungera lika bra vid campus Sundsvall.

* Att flytta verksamheten från campus Härnösand skulle innebära ett hårt slag för Härnösand och dess arbetsmarknad, både genom att cirka 400-600 arbetstillfällen på sikt går förlorade och genom att det i hög utsträckning är kvalificerade jobb som försvinner. Den typen av arbetstillfällen är särskilt viktiga i mindre städer som Härnösand. Flytten innebär också ett hårt slag mot Härnösand som en lärdomsstad med historiska anor.

* Det finns i grunden inga ekonomiska argument eller tvingade skäl för en omflyttning.

* De resurser i form av tid, pengar och energi som kommer att krävas inför och under det att omflyttningen sker skulle kunna användas för att på andra sätt utveckla utbildningen och forskningen vid Mittuniversitetet för att stärka Mittuniversitetets nationella och internationella ställning.

* Jag delar helt uppfattningen att rektor och Mittuniversitetets styrelse måste sätta verksamheten vid Mittuniversitetet främst, men det finns ingen motsatsställning mellan att sätta verksamheten vid Mittuniversitetet främst och att behålla Mittuniversitetet som ett universitet med tre campus.

* Ett argument mot campus Härnösand är att det har en låg andel campusstudenter och en hög andel distansstudenter som har så kallade inne-veckor. Att det förhåller sig på det sättet har många förklaringar, men viktigare är att distinktionen mellan campusstudier och distansstudier redan har och med all sannolikhet kommer att fortsätta bli mindre tydlig och att olika typer av distansstudier och blended learning kommer att bli viktigare. Det som framställs som en svaghet hos campus Härnösand skulle därför också kunna ses som en styrka inför framtiden.

* Det finns också andra skäl till varför jag tycker det är fel att flytta verksamheten från Härnösand till Sundsvall – liksom det finns skäl för varför det är rätt att flytta verksamheten. De som röstade för beslutet gjorde det inte av illvilja, utan därför att de gjorde en annan bedömning än jag av vad som är bäst för verksamheten. Vad jag samtidigt tycker är viktigt är följande:

* Om man ska fatta beslut om verkligt radikala och oåterkalleliga förändringar bör det finnas synnerligen starka skäl. Om det inte finns synnerligen starka skäl och när osäkerheten inför framtiden är stor bör man välja en strategi som bygger på evolution, kontinuerlig utvärdering och flexibilitet snarare än på verkligt radikala och oåterkalleliga förändringar. I det här fallet kan jag helt enkelt inte se att det skulle finnas tillräckligt starka skäl för en så radikal och oåterkallelig förändring som en flytt av all verksamhet vid campus Härnösand till campus Sundsvall innebär.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | 2 kommentarer

Mittuniversitetets flytt av verksamhet från Härnösand till Sundsvall

Idag hade Mittuniversitetets styrelse sammanträde, där den största frågan handlade om ifall all verksamhet vid campus Härnösand ska flyttas till campus Sundsvall. Diskussionen har under de senaste veckorna varit mycket intensiv, inte minst i Härnösand, och som styrelseledamot har jag fått ta emot en stor mängd mail där de flesta argumenterat för att Mittuniversitetet bör finnas kvar i Härnösand.

Själv ligger jag däckad i influensa men kunde delta i styrelsemötet per telefon. Beslutet blev att flytta all verksamhet från campus Härnösand till campus Sundsvall (se pressmeddelandet från Mittuniversitetet). För egen del tycker jag att det är ett mycket olyckligt beslut, och hör därför till de fyra som röstade nej och reserverade sig. Jag är rädd för att beslutet kommer få mycket negativa konsekvenser inte bara för Härnösand som kommun, utan också för den utbildnings- och forskningsverksamhet som idag finns vid campus Härnösand.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | 2 kommentarer

Ny tidskriftsartikel om ålder, medieanvändning och politiskt deltagande

Nu har senaste numret av European Journal of Communication publicerats, i vilket jag medverkar med en artikel skriven tillsammans med Kristoffer Holt, Adam Shehata och Elisabet Ljungberg. I artikeln undersöker vi hur medieanvändningen skiljer sig mellan olika åldersgrupper, med särskilt fokus på i vilken utsträckning som det politiska intresset och politiska deltagandet påverkas av hur mycket man följer nyheterna om politik och samhälle och av användningen av sociala medier för politiska syften. Titeln på artikeln är Age and the Effects of News Media Attention and Social Media Use on Political Interest and Participation: Do Social Media Function as Leveller?

Resultaten visar bland annat att det finns skillnader mellan yngre och äldre när det gäller såväl medieanvändningen som hur politiskt intresserad man är och hur mycket man deltar i politiska aktiviteter. Det generella mönstret är att medieanvändningen, det politiska intresset och politiska deltagandet ökar med ålder – men också att yngre i större utsträckning använder sociala medier för politiska syften. De yngres större användning av sociala medier för politiska syften kan därför i viss mån kompensera för att de i lägre utsträckning följer traditionella nyheter om politik och samhälle. Eller för att citera artikelns abstract:

This article investigates how media use differs across age groups – and whether this matters for people’s inclination to participate politically. More specifically, the study investigates the impact of social media use for political purposes and of attention to political news in traditional media, on political interest and offline political participation. The findings, based on a four-wave panel study conducted during the 2010 Swedish national election campaign, show (1) clear differences in media use between age groups and (2) that both political social media use and attention to political news in traditional media increase political engagement over time. Thus, this study suggests that frequent social media use among young citizens can function as a leveller in terms of motivating political participation.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , | 1 kommentar

I väntan på ljusare tider…

Under de senaste månaderna har jag verkligen varit dålig på att uppdatera den här bloggen. Skälet är helt enkelt brist på tid. Arbetet med Framtidskommissionens olika aktiviteter och, inte minst, slutrapporten har krävt all tid och fokus, och det har drabbat bland annat bloggskrivandet. Jag hoppas dock att arbetssituationen under den närmaste månaden ska ljusna något, och att jag då ska kunna återgå till att skriva mer här.

I väntan på det har jag idag lagt ut några till tidigare publicerade tidskriftsartiklar för nedladdning.

Den ena är skriven tillsammans med Adam Shehata och handlar om det kausala sambandet mellan mediekonsumtion och politiskt intresse, och har titeln Media Malaise or a Virtuous Circle? Exploring the Causal Relationships Between News Media Exposure, Political News Attention and Political Interest. Ursprungligen publicerades den i European Journal of Political Research.

Den andra är skriven tillsammans med David Nicolas Hoppman och handlar om användandet av olika nyhetskällor i danska medier, med särskilt fokus på olika typer av nyhetskommentatorer. Titeln är The Rise of the Media Punditocracy? Journalists and Media Pundits in Danish Election News 1994-2007, och den publicerades ursprungligen i Media, Culture & Society.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny bok: ”Framtidsutmaningar. Det nya Sverige”

FramtidsutmaningarOm man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp. Detta hävdade Tage Danielsson i en av många träffande iakttagelser. För att kunna möta framtidens samhällsutmaningar är det därför centralt att de identifieras så tidigt som möjligt. Det är också en förutsättning för en levande debatt kring hur framtidens samhällsutmaningar ska kunna mötas.

Mot den bakgrunden tillsatte regeringen under hösten 2011 Framtidskommissionen under ledning av statsminister Fredrik Reinfeldt, vars övergripande syfte är att identifiera och analysera olika framtida samhällsutmaningar och att bidra till en mer framtidsinriktad debatt.

Som en del av det arbetet publiceras inom kort den nya boken Framtidsutmaningar – Det nya Sverige (8tto). Boken består av nitton kapitel skrivna av personer från olika delar av svenskt samhällsliv som analyserar och diskuterar olika framtidsutmaningar som Sverige står inför inom områden som bland annat hållbar utveckling, globalisering, högre utbildning, medielandskapens förändringar, religion och arbetsmarknad:

Kapitel 1. Utmaning: Att öka långsiktigheten, av Jesper Strömbäck

Kapitel 2. Utmaning: Omställningen till en hållbar utveckling, av Johan Rockström

Kapitel 3. Utmaning: Att mätta uthålligt, av Helena Jonsson

Kapitel 4. Utmaning: De som inte har, inte älskar och inte är, av Bo Rothstein

Kapitel 5. Utmaning: Att undvika en tvåtredjedelsdemokrati, av Maria Oskarson

Kapitel 6. Utmaning: Religionen i morgondagens svenska samhälle, av Pekka Mellergård

Kapitel 7. Utmaning: Att gå från en etnisk till en pluralistisk nationalism, av Qaisar Mahmood

Kapitel 8. Utmaning: Mer dynamik, fler entreprenörer och fler jobb, av Klas Eklund

Kapitel 9. Utmaning: Ett mänskligare och mer framgångsrikt arbetsliv, av Eva Nordmark

Kapitel 10. Utmaning: Att främja entreprenörskap, av Mernosh Saatchi och Nima Sanandaji

Kapitel 11. Utmaning: Passion och innovation, av Tobias Nielsén och Emma Stenström

Kapitel 12. Utmaning: Kunskapens slut?, av Mats Benner

Kapitel 13. Utmaning: Det nyskapande kulturlivet och samhället, av Stina Westerberg

Kapitel 14. Utmaning: Ett allt mer fragmenterat medielandskap, av Ingela Wadbring

Kapitel 15. Utmaning: Integriteten och samhällsutvecklingen, av Emanuel Karlsten

Kapitel 16. Utmaning: Individens ställning i det framtida välfärdssamhället, av Lars Trägårdh

Kapitel 17. Utmaning: Att möta framtidens vårdbehov, av Barbro Beck-Friis

Kapitel 18. Utmaning: Att bygga framtidens urbana stad, av Viveca Ax:son Johnson

Kapitel 19. Utmaning: Lokalt ledarskap för hållbar utveckling, av Peter Örn

Att arbeta med den här boken har varit mycket givande och lärorikt, och tillsammans tecknar kapitlen en karta över olika framtida samhällsutmaningar och det nya Sverige som vi är på väg in i. Förhoppningsvis ska boken väcka mycket tankar och debatt. Det behövs. För att återvända till Tage Danielsson, vill vi inte behöva se upp behöver vi bli bättre på att både se bakåt och framåt.

Publicerat i Framtidskommissionen | Märkt , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , | 5 kommentarer

Framtidens Sverige i olika delar av landet

Idag skriver jag och Anders Knape, ordförande för Sveriges kommuner och landsting (SKL) i Aftonbladet om några av de utmaningar som Sverige står inför när det gäller urbaniseringen och situationen för många kommuner ute i landet. Rubriken som Aftonbladet har satt är Så får vi ungdomarna att stanna i glesbygd.

Artikeln grundar sig på ett projekt som Framtidskommissionen genomfört tillsammans med SKL – kallat Framtidens Sverige – där vi bjudit in kommuner, landsting och gymnasieelever att skriva om vilka framtidsbilder och framtidsvisioner de har. Dessa texter har vi sedan publicerat på en interaktiv webbkarta och sammanfattat i rapporten 500 texter om framtidens Sverige – från Trelleborg till Arjeplog. Igår ordnade vi också ett seminarium, där bland annat näringsminister Annie Lööf medverkade. Hela seminariet kan ses via Framtidskommissionens hemsida.

Publicerat i Framtidskommissionen | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel för nedladdning

Nu har jag lagt till en ny artikel för nedladdning. Artikeln testar dagordningsteorin och är skriven tillsammans med Spiro Kiousis vid University of Florida, och publicerades ursprungligen i Journal of Communication. Titeln på artikeln är A New Look at Agenda-Setting Effects – Comparing the Predictive Power of Overall Political News Consumption and Specific News Media Consumption Across Different Media Channels and Media Types.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar