Nytt boktips: ”Stå aldrig still!”, av Per Schlingmann

bildEtt av de återkommande missförstånden inom såväl politiken som näringslivet är att framgångsrik kommunikation enbart handlar om kommunikation. Det finns gott om exempel på både partier och företag som försöker förbättra sitt anseende och nå ökade framgångar bland väljarna eller bland kunderna enbart eller i huvudsak genom kommunikativa nysatsningar. För att kommunikationen ska ha förutsättningar att bli framgångsrik krävs dock att den bottnar i själva organisationen och vad den står för. Den organisation som försöker kommunicera att den står för något utan att leva upp till det riskerar inte bara en misslyckad kommunikativ satsning. Den riskerar också ett försvagat förtroende och anseende. Hade exempelvis moderaterna, efter katastrofvalet 2002 och med Fredrik Reinfeldt som ny partiledare, kommunicerat att de var de ”nya moderaterna” utan att faktiskt förnya politiken hade de aldrig blivit så framgångsrika som de sedan blev. Nyckeln till framgången var förändringen – och att förändringen kommunicerades på ett mycket bra sätt.

En av de viktigaste arkitekterna bakom förändringen av moderaterna till nya moderaterna var Per Schlingmann, som precis har gett ut boken ”Stå aldrig still! Så kan du använda kommunikation och ledarskap för att driva framgångsrik förändring” (Forum, 2013). I boken sammanfattar han sina lärdomar och erfarenheter från såväl moderaterna som näringslivet på ett mycket välskrivet, intressant och läsvärt sätt. Fokus ligger på hur man kan använda ledarskap och kommunikation för att åstadkomma förnyelse och förändring.

Utgångspunkten är att förändring är oundviklig, och frågan är därmed hur man förhåller sig till förändring. Man kan försöka bortse från eller motarbeta förändring, men det är sällan eller aldrig en framgångsrik strategi. För såväl individer som organisationer som vill bli framgångsrika krävs istället förnyelse. Förnyelse är samtidigt ofta obekvämt, utmanande och svårt, samtidigt som det väcker motkrafter. För framgångsrik förändring och förnyelse krävs det därför såväl ledarskap som skicklig kommunikation. Men – och det är viktigt – förändringen och förnyelsen måste vara verklig för att kommunikationen ska kunna landa rätt.

I boken beskriver Schlingmann förnyelse och förändring som att göra något annorlunda än tidigare, och betonar i det sammanhanget vikten av att förstå vad han kallar ”förnyelsens DNA”. Den består av tre delar, för att citera honom:

1. Förnyelse är en process som börjar inifrån. Ibland får kommunikatörerna i en organisation för sig att detta enbart är en kommunikativ uppgift: att det handlar om att gestalta något i dimensioner av förnyelse. Men så är inte fallet. Visst är kommunikation en del av kärnverksamheten och kommunikationsledningen spelar en avgörande roll i förändringsprocesser, men förnyelse måste omfatta hela kärnan i organisationen. Det som styr organisationer är i realiteten ofta dess kultur, därför handlar förändringsprocesser nästan alltid om att förändra företagskulturen.

2. Verklig förnyelse och förändring är något ledningen i en organisation ”lever”. Tilltron till förnyelseprocessen måste vara orubblig. Ledningens och ägarnas roll är helt avgörande.

3. Förnyelse och förändring handlar alltid om framtiden. Det uttrycker ett anspråk på att bli bättre, annorlunda och att utvecklas.

Vad detta samtidigt innebär är att förändring och förnyelse kräver förmågan att se på den egna verksamheten med kritisk distans och öppenhet, modet att vara beredd att ”rubba sin egen världsbild” och ifrågasätta olika heliga kor, och kraften att driva förändringen mot alla de krafter som ogillar förändringen eller ifrågasätter dess inriktning.

Detta är inte enkelt – men det är aldrig ett förnyande och aktivt ledarskap. Det gäller särskilt när man inte – vilket i princip alltid är fallet – på förhand kan veta med säkerhet om förnyelsen och förändringen leder till framgång. Det handlar i hög utsträckning om trial and error. De organisationer och individer som nått verklig framgång är samtidigt de som vågat satsa på förändring och förnyelse. Det gäller politiken, där nya moderaterna är ett bra exempel, och det gäller inom näringslivet, där Stenbecks Kinnevik eller Spotify skulle kunna tas som exempel. För att citera Schlingmann: ”Den som inte vågar misslyckas, kommer aldrig heller att lyckas”.

I boken beskriver Schlingmann både behovet av förändring och förnyelse och nycklarna till framgångsrik förnyelse. Det är en på alla sätt mycket läsvärd bok som starkt kan rekommenderas dem som är intresserade av dessa frågor – vilket borde vara i princip alla som på ett eller annat sätt arbetar med ledning av olika typer av organisationer. Särskilt fokus ligger på förändringen och förnyelsen av moderaterna, så boken bör också vara av stort intresse och kan rekommenderas alla som är intresserade av svensk politik.

Behovet av förändring och förnyelse kommer inte minska, utan snarare tvärtom. Framtidens vinnare kommer återfinnas bland dem som vågar bejaka förändringen och driva en kontinuerlig förnyelse. Eller för att citera Fredrik Reinfeldt då han talade på moderaternas rikskonferens 2007: ”Förändra er eller dö”.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | 1 kommentar

Special issue om medialisering

Nu har senaste numret av Communication Theory publicerats, vilket är ett specialnummer som fokuserar på medialiseringsteorin. Bland annat innehåller det en intressant artikel av Nino Landerer som handlar om medielogik respektive politisk logik, med titeln Rethinking the Logics: A Conceptual Framework for the Mediatization of Politics. Den kan rekommenderas om man är intresserad av frågan om politikens medialisering.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt internationellt uppdrag

Denna vecka påbörjar jag ett nytt internationellt uppdrag, som biträdande redaktör för den vetenskapliga tidskriften Journal of Communication. Journal of Communication är en av International Communication Associations officiella tidskrifter och räknas som en av de absolut främsta inom medie- och kommunikationsvetenskapen. Att få frågan om att bli biträdande redaktör känns därför som en stor ära, och samtidigt som ett erkännande av min egen forskning.

Det känns också som ett stort ansvar. Uppdraget handlar ytterst om att – tillsammans med huvudredaktören Malcolm Parks och de andra biträdande redaktörerna – säkerställa den vetenskapliga kvaliteten i det som publiceras och att stärka tidskriftens ställning. Mer konkret handlar det om att läsa och bedöma de manus som skickas in, hitta och hålla kontakt med sakkunniga granskare av manusen, och utifrån dessa granskningar avgöra vilka manus som ska accepteras för publicering.

Att få arbeta med detta kommer bli mycket intressant och lärorikt!

 

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | 2 kommentarer

Nytt kapitel om framtidens högre utbildning och forskning

För någon vecka sedan släppte Sveriges universitets- och högskoleförbund boken Framtiden börjar nu. Utbildning och forskning i ett framtidsperspektiv. En antologi för dialog om den svenska högskolan 2030. Boken är redigerad av Lars Alberius och Anders Söderholm, och i den medverkar jag med ett kapitel som handlar om en av de framtidsutmaningar som svenska högskolor och universitet står inför: den allt hårdare globala och digitala konkurrensen. Kapitlet har följaktligen titeln Utmaning: en allt hårdare global och digital konkurrens.

För den som är intresserad kan hela boken laddas ner via SUHF:s hemsida. Med anledning av det nya kapitlet har jag idag uppdaterat sidan med mina publikationer.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Från London till Almedalen

Förra veckan var jag i London på den årliga konferensen med International Communication Association, där jag var med och presenterade två papers som skrivits inom ramen för ett pågående forskningsprojekt inom forskarnätverket NEPOCS. Projektet handlar om att jämföra den politiska journalistiken i femton europeiska länder samt USA. Det ena av dessa papers handlar om den tolkande journalistiken, och det andra om gestaltandet av politik som spel och strategi. Titlarna på dessa papers är:

Journalistic Interpretations in European Political News, av Susana Salgado, Jesper Strömbäck & Toril Aalberg

Strategy and Game Framing in European News, av Toril Aalberg, Claes de Vreese & Jesper Strömbäck

Vid sidan av detta var jag också med och arrangerade en pre-conference för doktorander i politisk kommunikation samt en post-conference om political public relations. Båda var mycket intressanta och givande.

– – –

Nästa vecka är det dock dags för den årliga Almedalsveckan. I år kommer jag medverka på sex seminarier och andra arrangemang:

Är framtidens välfärd värd att vänta på? Seminariet arrangeras av SEB och hålls den 3 juli. Övriga medverkande är Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister, Katrine Kielos, ledarskribent på Aftonbladet, Irene Wennemo, huvudsekreterare för Socialförsäkringsutredningen, Ingemar Eriksson, utredare på Socialdepartementet, Klas Eklund, seniorekonom på SEB och Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB.

Digitalisering – en konst. Seminariet arrangeras av Kulturrådet och Statens medieråd och hålls den 3 juli. Övriga medverkande är Loth Hammar, kanslichef på regeringens Digitaliseringskommission, Helena Wessman, VD och konstnärlig ledare för Göteborgs symfoniker och Daniel Sandström, kulturchef på Svenska Dagbladet.

Vad kan vi vänta oss av framtiden? Detta är en utfrågning av Dagens Samhälle som kommer att hållas den 3 juli.

Inom felmarginalen – mediedebatt om medier och opinionsundersökningar. Debatten arrangeras av Aftonbladet och hålls den 4 juli. Övriga medverkande är Per Schlingmann, Lena Mellin från Aftonbladet och Carl Melin från United Minds.

Medierna, makten och torget som försvann – medieutvecklingens betydelse för demokratin. Seminariet arrangeras av Tidningsutgivarna och hålls den 5 juli. Övriga medverkande är Stig-Björn Ljunggren, statscetare, Peter Eriksson (MP), ordförande i Konstitutionsutskottet, Charlotta Friborg, publisher på Östgöta-Correspondenten, Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet och Thomas Mattson, chefredaktör för Expressen.

– Välfärd med välfärdsteknologi? Seminariet arrangeras av IT & Telekomföretagen inom Almega och hålls den 5 juli. Övriga medverkande är Erik Bengtzboe, ordförande för MUF, Hanna Wagenius, ordförande för CUF, Gabriel Wikström, ordförande för SSU, Magda Rasmusson, språkrör för Grön Ungdom, Mikael von Otter, näringspolitisk expert på IT & Telekomföretagen, Staffan Hanstorp, VD för Addnode AB och Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör för IT & Telekomföretagen.

Det ser med andra ord ut att bli en både späckad och mycket intressant Almedalsvecka. Om du är på plats, varmt välkommen till dessa seminarier och debatter!

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Intervju om Framtidskommissionen och olika framtidsutmaningar

I senaste numret av Dagens Samhälle återfinns en längre intervju med mig, som handlar om arbetet inom Framtidskommissionen och olika framtidsutmaningar som Sverige står inför. Rubriken är ”Ratade arga unga män är en fara för samhället”, och det som framförallt lyfts fram i artikeln är den utmaning som en växande grupp ”unga, arga män” riskerar att utgöra, bland annat då den gruppen utgör en rekryteringsbas för olika extremistiska rörelser. Andra frågor som lyfts fram är medielandskapets utmaningar, vikten av att hitta en balans mellan ekologi och ekonomi samt behovet av fortsatt invandring för att säkra framtidens välfärd. Dessutom kan man läsa om mitt intresse för Fantomen och min ”oprövade talang”…

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen, I medierna | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om politikens medialisering

Nu har det senaste numret av International Communication Gazette precis publicerats, i vilket jag medverkar med en artikel om politikens medialisering skriven tillsammans med Peter Van Aelst vid University of Antwerp. Titeln på artikeln är Why Political Parties Adapt to the Media: Exploring the Fourth Dimension of Mediatization. Artikeln fokuserar på den fjärde dimensionen av politikens medialisering – som handlar om i vilken utsträckning som politiska institutioner och aktörer styrs av medielogiken respektive den politiska logiken – och undersöker på en teoretisk nivå de processer genom vilka politiska partier medialiseras.

Detta gör vi genom att kombinera teorin om politikens medialisering (the mediatization of politics) med olika teorier om de politiska partiernas strategiska handlande på olika arenor (strategic party behavior), och mer specifikt på väljararenan, den interna arenan, den parlamentariska arenan och mediearenan. I artikeln föreslår vi också en modell för partiernas medieanpassning på olika arenor. För att citera artikelns abstract:

One key concept in research on how the media influence political processes is mediatization, which denotes a long-term process through which the media have become increasingly independent from politics and through which political actors and institutions have become increasingly dependent on the media. While it is often claimed that politics has become increasingly mediatized, the process of mediatization has not yet been properly addressed in the literature. Against this background, and based on the literature on mediatization and strategic party behavior, the purpose of this article is to theoretically explore the processes through which political parties become mediatized, and to suggest a model of media adaptation by political parties.

Idag har jag därför uppdaterat sidan med mina engelska publikationer med den nya artikeln. Jag har också uppdaterat den hemsida om politikens medialisering som jag vid sidan av annat försöker hålla igång.

Publicerat i Aktuellt, Egna böcker, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Gästforskning vid University of Florida

Nu har jag landat i Gainesville, Florida, där jag under den kommande månaden ska vara gästforskare vid University of Florida. Det mitt arbete framförallt kommer att fokusera på är tre skrivprojekt:

(1) För det första kommer jag att arbeta med ett kommande specialnummer av Public Relations Journal som fokuserar på political public relations, vilket jag är redaktör för tillsammans med Spiro Kiousis vid University of Florida.

(2) För det andra kommer jag arbeta med en kommande bok med arbetstiteln Mediatization of Politics: Understanding the Transformation of Western Democracies, som jag är redaktör för tillsammans med Frank Esser vid University of Zurich. Förutom att vara redaktör kommer jag även vara medförfattare till ett par kapitel i boken.

(3) För det tredje, och återigen på temat politikens medialisering, ska jag skriva ett kapitel om The Mediatization of Politics till en kommande Handbook of Mediatization som Knut Lundby är redaktör för.

Min erfarenhet från tidigare gånger då jag varit gästforskare vid University of Florida och University of Zurich är att det brukar vara mycket stimulerande att forska i andra miljöer än den vanliga miljön (därmed inget ont sagt om den), och att arbetet går att bedriva mycket effektivare när man kan fokusera på forskningen och samtidigt hålla telefonen och e-posten på armlängds avstånd. Jag brukar också alltid trivas väldigt bra i Gainesville och Florida, och ser därför fram emot en både mycket trevlig och effektiv månad som gästforskare här.

Publicerat i Aktuellt, Mer personligt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Från Framtidskommissionen och tillbaka till forskningen

I och med att april nu har övergått till maj är det dags för mig att avsluta min anställning på Regeringskansliet och Framtidskommissionen och återgå till forskningen och min tjänst som professor vid Mittuniversitetet. Den period jag har arbetat som kanslichef och huvudsekreterare för Framtidskommissionen har verkligen varit oerhört intressant och lärorik på alla sätt och vis, och jag är oerhört glad över att jag fick frågan och valde att tacka ja. Det har varit ett privilegium att få arbeta med dessa viktiga frågor, och att få lära känna och arbeta tillsammans med så många oerhört kompetenta, duktiga och intressanta personer. Redan när regeringen gick ut med att den skulle tillsätta en Framtidskommission – och långt innan jag visste att jag själv skulle vara inblandad i dess arbete – tyckte jag att det var ett mycket bra initiativ, och den åsikten har bara förstärkts under arbetets gång.

Ur mitt perspektiv förtjänar regeringen en eloge inte bara för att den valde att tillsätta en Framtidskommission och därmed bidra till en mer framtidsinriktad analys och debatt, utan också för att den under arbetets gång behållit fokus på det som varit Framtidskommissionens uppgift: att analysera olika framtida samhällsutmaningar som Sverige – med sikte på 2020 och 2050 – kommer att ställas inför. Detta trots att de krafter som fokuserar på nutiden snarare än framtiden och på konkreta förslag snarare än gedigna analyser av vilka de viktiga utmaningar är som förslagen är tänkt att möta, är oerhört starka inom både politiken och medierna.

När jag nu går igenom och utvärderar Framtidskommissionens arbete kan jag också konstatera att vi varit mycket aktiva. Under perioden december 2011 till och med mars 2013 hade Framtidskommissionen 8 sammanträden, samtidigt som vi ordnade totalt sett 40 öppna möten, seminarier och workshoppar i olika delar av landet. Räknar man samman Framtidskommissionens underlagsrapporter, delutredningar, debattbok och slutrapporten publicerade vi därutöver sammanlagt 18 böcker:

Slutrapport

Svenska framtidsutmaningar. Slutrapport från regeringens Framtidskommission. DS 2013:19. Stockholm: Fritzes.

Delutredningar

– Hojem, Petter (2013). På vägen till en grönare framtid – utmaningar och möjligheter. DS 2013:1. Stockholm: Fritzes.

– Joyce, Patrick (2013). Delaktighet i framtiden – utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration. DS 2013:2. Stockholm: Fritzes.

– Levay, Charlotta (2013). Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa. DS 2013:3. Stockholm: Fritzes.

– Blix, Mårten (2013). Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen. DS 2013:8. Stockholm: Fritzes.

Debattbok

– Strömbäck, Jesper (red) (2013). Framtidsutmaningar. Det nya Sverige. Stockholm: 8tto.

Underlagsrapporter

– Bergquist, Eva (2012). Är framtiden kulturens re-renässans. Underlagsrapport 1 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Carlsson, Benny, Magnusson, Karin & Rönnqvist, Sofia (2012). Somalier på arbetsmarknaden – har Sverige något att lära? Underlagsrapport 2 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Harding, Tobias (2012). Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport 3 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Fors, Filip (2012). Nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället. Underlagsrapport 4 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Wadensjö, Eskil (2012). Framtidens migration. Underlagsrapport 5 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Ekman, Joakim (2012). Framtiden och samhällets grundläggande värden. Underlagsrapport 6 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Beck-Friis, Ulrika (2012). Arbetslusten tillbaka – röster om att växla karriär. Underlagsrapport 7 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Anderstig, Christer (2012). Försörjningskvoten i olika delar av Sverige – scenarier till år 2050. Underlagsrapport 8 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Karlson, Nils & Skånberg, Ola (2012). Matchning på den svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Hallding, Karl, Eriksson, E. Anders, Mobjörk, Malin, Nilsson, Måns, Alfredsson, Eva, Skånberg, Kristian, Sonnsjö, Hannes, Benzie, Magnus, Carlsen, Henrik & Kemp-Benedict, Eric (2013). Sweden in a World of Growing Uncertainties. Underlagsrapport 10 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Löfström, Åsa (2012). Betygsgapet mellan flickor och pojkar – konsekvenser för framtidens arbetsmarknad. Underlagsrapport 11 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Kvarnbäck, Maria (2012). 500 texter om framtidens Sverige – från Trelleborg till Arjeplog. Underlagsrapport 12 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

För den som är intresserad av framtidsanalyser och olika framtidsutmaningar som Sverige står inför – och som olika delar av samhället förr eller senare kommer att behöva förhålla sig till och hantera – innehåller dessa olika rapporter och böcker en stor mängd viktiga och relevanta fakta och analyser. Alla rapporter kan också laddas ner gratis via Framtidskommissionens hemsida eller beställas via Fritzes. Och även om jag som författare till slutrapporten inte är den som ska recensera den är det min bestämda uppfattning att den rymmer en rad fakta och analyser som förtjänar en mycket vidare diskussion och analys än vad som hittills har varit. Oavsett vad man har som åsikter om hur olika framtidsutmaningar ska mötas är det viktigt att själva analysen kommer först och diskuteras ordentligt. Ibland präglas politiken av lösningar som söker sina problem: vad Framtidskommissionen har handlat om är att göra analysen först, för att få en ordentlig grund att stå på i den fortsatta diskussionen om hur utmaningarna ska mötas.

– – – – – – – – – –

Nu är dock Framtidskommissionens arbete avslutat, och arbetet med att analysera både nutida och framtida utmaningar och hur de ska kunna mötas får föras vidare i andra forum och former. För egen del kommer jag också att fortsätta arbeta med dessa frågor i olika former. Samtidigt återgår jag till min forskning och tjänst vid Mittuniversitetet. Nu närmast kommer jag att arbeta med tre projekt:

– En bok om politisk kommunikation under valrörelser, som jag är redaktör för tillsammans med Lars Nord vid Mittuniversitetet. Boken kommer att ges ut av SNS Förlag i september.

– Ett specialnummer av Public Relations Journal som fokuserar på political public relations, och som jag är redaktör för tillsammans med Spiro Kiousis vid University of Florida.

– En bok om politikens medialisering, som jag är redaktör för tillsammans med Frank Esser vid University of Zurich och som kommer att släppas nästa vår.

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Nytt bokkapitel om medierna och opinionsmätningarna

SIMOIdag presenterades den nya boken Räkna med nyheter. Journalisters (ibland obesvarade) förkärlek för siffror och statistik vid ett seminarium i Stockholm, arrangerat av Stiftelsen Institutet för mediestudier (Simo) och Utgivarna. I boken medverkar jag med ett kapitel som analyserar mediernas användning av opinionsmätningar, med särskilt fokus på varför de ägnar så stor uppmärksamhet både åt egna undersökningar och opinionsundersökningar genomförda av andra.

Titeln på kapitlet – som bygger på ett kapitel i Opinion Polls and the Media: Reflecting and Shaping Public Opinion – är följaktligen Varför alla dessa opinionsundersökningar? En analys av mediernas användning av opinionsundersökningar. I kapitlet identifierar jag åtminstone tio skäl till varför opinionsundersökningar anses ha så stort nyhetsvärde, däribland att de passar perfekt in i gestaltandet av politik som spel och strategi och att de ger journalister möjlighet att inta en kvasiobjektiv, proaktiv och tolkande roll i journalistiken.

Den nya boken är redigerad av Torbjörn von Krogh, och kan beställas via Simo:s hemsida. De som medverkar i övrigt är Helena Bengtsson, Marie Demker, Jan Strid och Martin Wicklin.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar