Från London till Almedalen

Förra veckan var jag i London på den årliga konferensen med International Communication Association, där jag var med och presenterade två papers som skrivits inom ramen för ett pågående forskningsprojekt inom forskarnätverket NEPOCS. Projektet handlar om att jämföra den politiska journalistiken i femton europeiska länder samt USA. Det ena av dessa papers handlar om den tolkande journalistiken, och det andra om gestaltandet av politik som spel och strategi. Titlarna på dessa papers är:

Journalistic Interpretations in European Political News, av Susana Salgado, Jesper Strömbäck & Toril Aalberg

Strategy and Game Framing in European News, av Toril Aalberg, Claes de Vreese & Jesper Strömbäck

Vid sidan av detta var jag också med och arrangerade en pre-conference för doktorander i politisk kommunikation samt en post-conference om political public relations. Båda var mycket intressanta och givande.

– – –

Nästa vecka är det dock dags för den årliga Almedalsveckan. I år kommer jag medverka på sex seminarier och andra arrangemang:

Är framtidens välfärd värd att vänta på? Seminariet arrangeras av SEB och hålls den 3 juli. Övriga medverkande är Ulf Kristersson, socialförsäkringsminister, Katrine Kielos, ledarskribent på Aftonbladet, Irene Wennemo, huvudsekreterare för Socialförsäkringsutredningen, Ingemar Eriksson, utredare på Socialdepartementet, Klas Eklund, seniorekonom på SEB och Jens Magnusson, välfärdsekonom på SEB.

Digitalisering – en konst. Seminariet arrangeras av Kulturrådet och Statens medieråd och hålls den 3 juli. Övriga medverkande är Loth Hammar, kanslichef på regeringens Digitaliseringskommission, Helena Wessman, VD och konstnärlig ledare för Göteborgs symfoniker och Daniel Sandström, kulturchef på Svenska Dagbladet.

Vad kan vi vänta oss av framtiden? Detta är en utfrågning av Dagens Samhälle som kommer att hållas den 3 juli.

Inom felmarginalen – mediedebatt om medier och opinionsundersökningar. Debatten arrangeras av Aftonbladet och hålls den 4 juli. Övriga medverkande är Per Schlingmann, Lena Mellin från Aftonbladet och Carl Melin från United Minds.

Medierna, makten och torget som försvann – medieutvecklingens betydelse för demokratin. Seminariet arrangeras av Tidningsutgivarna och hålls den 5 juli. Övriga medverkande är Stig-Björn Ljunggren, statscetare, Peter Eriksson (MP), ordförande i Konstitutionsutskottet, Charlotta Friborg, publisher på Östgöta-Correspondenten, Jonas Nordling, ordförande för Journalistförbundet och Thomas Mattson, chefredaktör för Expressen.

– Välfärd med välfärdsteknologi? Seminariet arrangeras av IT & Telekomföretagen inom Almega och hålls den 5 juli. Övriga medverkande är Erik Bengtzboe, ordförande för MUF, Hanna Wagenius, ordförande för CUF, Gabriel Wikström, ordförande för SSU, Magda Rasmusson, språkrör för Grön Ungdom, Mikael von Otter, näringspolitisk expert på IT & Telekomföretagen, Staffan Hanstorp, VD för Addnode AB och Anne-Marie Fransson, förbundsdirektör för IT & Telekomföretagen.

Det ser med andra ord ut att bli en både späckad och mycket intressant Almedalsvecka. Om du är på plats, varmt välkommen till dessa seminarier och debatter!

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Intervju om Framtidskommissionen och olika framtidsutmaningar

I senaste numret av Dagens Samhälle återfinns en längre intervju med mig, som handlar om arbetet inom Framtidskommissionen och olika framtidsutmaningar som Sverige står inför. Rubriken är ”Ratade arga unga män är en fara för samhället”, och det som framförallt lyfts fram i artikeln är den utmaning som en växande grupp ”unga, arga män” riskerar att utgöra, bland annat då den gruppen utgör en rekryteringsbas för olika extremistiska rörelser. Andra frågor som lyfts fram är medielandskapets utmaningar, vikten av att hitta en balans mellan ekologi och ekonomi samt behovet av fortsatt invandring för att säkra framtidens välfärd. Dessutom kan man läsa om mitt intresse för Fantomen och min ”oprövade talang”…

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen, I medierna | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om politikens medialisering

Nu har det senaste numret av International Communication Gazette precis publicerats, i vilket jag medverkar med en artikel om politikens medialisering skriven tillsammans med Peter Van Aelst vid University of Antwerp. Titeln på artikeln är Why Political Parties Adapt to the Media: Exploring the Fourth Dimension of Mediatization. Artikeln fokuserar på den fjärde dimensionen av politikens medialisering – som handlar om i vilken utsträckning som politiska institutioner och aktörer styrs av medielogiken respektive den politiska logiken – och undersöker på en teoretisk nivå de processer genom vilka politiska partier medialiseras.

Detta gör vi genom att kombinera teorin om politikens medialisering (the mediatization of politics) med olika teorier om de politiska partiernas strategiska handlande på olika arenor (strategic party behavior), och mer specifikt på väljararenan, den interna arenan, den parlamentariska arenan och mediearenan. I artikeln föreslår vi också en modell för partiernas medieanpassning på olika arenor. För att citera artikelns abstract:

One key concept in research on how the media influence political processes is mediatization, which denotes a long-term process through which the media have become increasingly independent from politics and through which political actors and institutions have become increasingly dependent on the media. While it is often claimed that politics has become increasingly mediatized, the process of mediatization has not yet been properly addressed in the literature. Against this background, and based on the literature on mediatization and strategic party behavior, the purpose of this article is to theoretically explore the processes through which political parties become mediatized, and to suggest a model of media adaptation by political parties.

Idag har jag därför uppdaterat sidan med mina engelska publikationer med den nya artikeln. Jag har också uppdaterat den hemsida om politikens medialisering som jag vid sidan av annat försöker hålla igång.

Publicerat i Aktuellt, Egna böcker, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Gästforskning vid University of Florida

Nu har jag landat i Gainesville, Florida, där jag under den kommande månaden ska vara gästforskare vid University of Florida. Det mitt arbete framförallt kommer att fokusera på är tre skrivprojekt:

(1) För det första kommer jag att arbeta med ett kommande specialnummer av Public Relations Journal som fokuserar på political public relations, vilket jag är redaktör för tillsammans med Spiro Kiousis vid University of Florida.

(2) För det andra kommer jag arbeta med en kommande bok med arbetstiteln Mediatization of Politics: Understanding the Transformation of Western Democracies, som jag är redaktör för tillsammans med Frank Esser vid University of Zurich. Förutom att vara redaktör kommer jag även vara medförfattare till ett par kapitel i boken.

(3) För det tredje, och återigen på temat politikens medialisering, ska jag skriva ett kapitel om The Mediatization of Politics till en kommande Handbook of Mediatization som Knut Lundby är redaktör för.

Min erfarenhet från tidigare gånger då jag varit gästforskare vid University of Florida och University of Zurich är att det brukar vara mycket stimulerande att forska i andra miljöer än den vanliga miljön (därmed inget ont sagt om den), och att arbetet går att bedriva mycket effektivare när man kan fokusera på forskningen och samtidigt hålla telefonen och e-posten på armlängds avstånd. Jag brukar också alltid trivas väldigt bra i Gainesville och Florida, och ser därför fram emot en både mycket trevlig och effektiv månad som gästforskare här.

Publicerat i Aktuellt, Mer personligt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Från Framtidskommissionen och tillbaka till forskningen

I och med att april nu har övergått till maj är det dags för mig att avsluta min anställning på Regeringskansliet och Framtidskommissionen och återgå till forskningen och min tjänst som professor vid Mittuniversitetet. Den period jag har arbetat som kanslichef och huvudsekreterare för Framtidskommissionen har verkligen varit oerhört intressant och lärorik på alla sätt och vis, och jag är oerhört glad över att jag fick frågan och valde att tacka ja. Det har varit ett privilegium att få arbeta med dessa viktiga frågor, och att få lära känna och arbeta tillsammans med så många oerhört kompetenta, duktiga och intressanta personer. Redan när regeringen gick ut med att den skulle tillsätta en Framtidskommission – och långt innan jag visste att jag själv skulle vara inblandad i dess arbete – tyckte jag att det var ett mycket bra initiativ, och den åsikten har bara förstärkts under arbetets gång.

Ur mitt perspektiv förtjänar regeringen en eloge inte bara för att den valde att tillsätta en Framtidskommission och därmed bidra till en mer framtidsinriktad analys och debatt, utan också för att den under arbetets gång behållit fokus på det som varit Framtidskommissionens uppgift: att analysera olika framtida samhällsutmaningar som Sverige – med sikte på 2020 och 2050 – kommer att ställas inför. Detta trots att de krafter som fokuserar på nutiden snarare än framtiden och på konkreta förslag snarare än gedigna analyser av vilka de viktiga utmaningar är som förslagen är tänkt att möta, är oerhört starka inom både politiken och medierna.

När jag nu går igenom och utvärderar Framtidskommissionens arbete kan jag också konstatera att vi varit mycket aktiva. Under perioden december 2011 till och med mars 2013 hade Framtidskommissionen 8 sammanträden, samtidigt som vi ordnade totalt sett 40 öppna möten, seminarier och workshoppar i olika delar av landet. Räknar man samman Framtidskommissionens underlagsrapporter, delutredningar, debattbok och slutrapporten publicerade vi därutöver sammanlagt 18 böcker:

Slutrapport

Svenska framtidsutmaningar. Slutrapport från regeringens Framtidskommission. DS 2013:19. Stockholm: Fritzes.

Delutredningar

– Hojem, Petter (2013). På vägen till en grönare framtid – utmaningar och möjligheter. DS 2013:1. Stockholm: Fritzes.

– Joyce, Patrick (2013). Delaktighet i framtiden – utmaningar för jämställdhet, demokrati och integration. DS 2013:2. Stockholm: Fritzes.

– Levay, Charlotta (2013). Framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa. DS 2013:3. Stockholm: Fritzes.

– Blix, Mårten (2013). Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen. DS 2013:8. Stockholm: Fritzes.

Debattbok

– Strömbäck, Jesper (red) (2013). Framtidsutmaningar. Det nya Sverige. Stockholm: 8tto.

Underlagsrapporter

– Bergquist, Eva (2012). Är framtiden kulturens re-renässans. Underlagsrapport 1 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Carlsson, Benny, Magnusson, Karin & Rönnqvist, Sofia (2012). Somalier på arbetsmarknaden – har Sverige något att lära? Underlagsrapport 2 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Harding, Tobias (2012). Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport 3 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Fors, Filip (2012). Nya mått på välfärd och livskvalitet i samhället. Underlagsrapport 4 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Wadensjö, Eskil (2012). Framtidens migration. Underlagsrapport 5 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Ekman, Joakim (2012). Framtiden och samhällets grundläggande värden. Underlagsrapport 6 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Beck-Friis, Ulrika (2012). Arbetslusten tillbaka – röster om att växla karriär. Underlagsrapport 7 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Anderstig, Christer (2012). Försörjningskvoten i olika delar av Sverige – scenarier till år 2050. Underlagsrapport 8 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Karlson, Nils & Skånberg, Ola (2012). Matchning på den svenska arbetsmarknaden. Underlagsrapport 9 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Hallding, Karl, Eriksson, E. Anders, Mobjörk, Malin, Nilsson, Måns, Alfredsson, Eva, Skånberg, Kristian, Sonnsjö, Hannes, Benzie, Magnus, Carlsen, Henrik & Kemp-Benedict, Eric (2013). Sweden in a World of Growing Uncertainties. Underlagsrapport 10 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Löfström, Åsa (2012). Betygsgapet mellan flickor och pojkar – konsekvenser för framtidens arbetsmarknad. Underlagsrapport 11 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

– Kvarnbäck, Maria (2012). 500 texter om framtidens Sverige – från Trelleborg till Arjeplog. Underlagsrapport 12 till Framtidskommissionen. Stockholm: Fritzes.

För den som är intresserad av framtidsanalyser och olika framtidsutmaningar som Sverige står inför – och som olika delar av samhället förr eller senare kommer att behöva förhålla sig till och hantera – innehåller dessa olika rapporter och böcker en stor mängd viktiga och relevanta fakta och analyser. Alla rapporter kan också laddas ner gratis via Framtidskommissionens hemsida eller beställas via Fritzes. Och även om jag som författare till slutrapporten inte är den som ska recensera den är det min bestämda uppfattning att den rymmer en rad fakta och analyser som förtjänar en mycket vidare diskussion och analys än vad som hittills har varit. Oavsett vad man har som åsikter om hur olika framtidsutmaningar ska mötas är det viktigt att själva analysen kommer först och diskuteras ordentligt. Ibland präglas politiken av lösningar som söker sina problem: vad Framtidskommissionen har handlat om är att göra analysen först, för att få en ordentlig grund att stå på i den fortsatta diskussionen om hur utmaningarna ska mötas.

– – – – – – – – – –

Nu är dock Framtidskommissionens arbete avslutat, och arbetet med att analysera både nutida och framtida utmaningar och hur de ska kunna mötas får föras vidare i andra forum och former. För egen del kommer jag också att fortsätta arbeta med dessa frågor i olika former. Samtidigt återgår jag till min forskning och tjänst vid Mittuniversitetet. Nu närmast kommer jag att arbeta med tre projekt:

– En bok om politisk kommunikation under valrörelser, som jag är redaktör för tillsammans med Lars Nord vid Mittuniversitetet. Boken kommer att ges ut av SNS Förlag i september.

– Ett specialnummer av Public Relations Journal som fokuserar på political public relations, och som jag är redaktör för tillsammans med Spiro Kiousis vid University of Florida.

– En bok om politikens medialisering, som jag är redaktör för tillsammans med Frank Esser vid University of Zurich och som kommer att släppas nästa vår.

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Nytt bokkapitel om medierna och opinionsmätningarna

SIMOIdag presenterades den nya boken Räkna med nyheter. Journalisters (ibland obesvarade) förkärlek för siffror och statistik vid ett seminarium i Stockholm, arrangerat av Stiftelsen Institutet för mediestudier (Simo) och Utgivarna. I boken medverkar jag med ett kapitel som analyserar mediernas användning av opinionsmätningar, med särskilt fokus på varför de ägnar så stor uppmärksamhet både åt egna undersökningar och opinionsundersökningar genomförda av andra.

Titeln på kapitlet – som bygger på ett kapitel i Opinion Polls and the Media: Reflecting and Shaping Public Opinion – är följaktligen Varför alla dessa opinionsundersökningar? En analys av mediernas användning av opinionsundersökningar. I kapitlet identifierar jag åtminstone tio skäl till varför opinionsundersökningar anses ha så stort nyhetsvärde, däribland att de passar perfekt in i gestaltandet av politik som spel och strategi och att de ger journalister möjlighet att inta en kvasiobjektiv, proaktiv och tolkande roll i journalistiken.

Den nya boken är redigerad av Torbjörn von Krogh, och kan beställas via Simo:s hemsida. De som medverkar i övrigt är Helena Bengtsson, Marie Demker, Jan Strid och Martin Wicklin.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om kampanjstrategier och kampanjtekniker

Nu har senaste numret av Journal of Public Affairs publicerats, i vilket jag medverkar med en artikel skriven tillsammans med Christina Grandien och Kajsa Falasca. Titeln på artikeln är Do Campaign Strategies and Tactics Matter? Exploring Party Elite Perceptions of What Matters When Explaining Election Outcomes. Artikeln bygger på en enkätundersökning bland svenska riksdagsledamöter, och i artikeln undersöker vi hur de ser på betydelsen av olika faktorer – med särskilt fokus på olika kampanjstrategier och kampanjtaktiker – när det gäller att förklara varför människor väljer att rösta på ett visst parti och utgången av svenska riksdagsval. Trots att partierna satsar betydande resurser på att effektivisera och professionalisera sina kampanjer visar resultaten dock att riksdagsledamöterna generellt anser att de flesta kampanjstrategier och kampanjtekniker är förhållandevis oviktiga jämfört med framförallt partiernas åsikter och värderingar samt partiledarna. För att citera artikelns abstract:

In research on political campaign communication, it is often assumed that campaign strategies and tactics are highly important for explaining election outcomes. In contrast, most research in political science tends to emphasize the importance of political substance, long-term factors such as party identification, and real-world conditions for explaining election outcomes.

Although political parties in practice treat election campaigns as highly important and consequential, there is virtually no research on how party elites perceive the importance of campaign strategies and tactics when explaining election outcomes. Hence, drawing on a survey among Swedish members of parliament, this study investigates party elite perceptions of what matters when people decide which party to vote for and of what matters when explaining election outcomes. In brief, the results show that members of parliament perceive campaign strategies and tactics as significantly less important than the substance of politics. In the concluding analysis, the implications of the results are analyzed.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Framtidskommissionens slutrapport för nedladdning

bildNu har Framtidskommissionens slutrapport – Svenska framtidsutmaningar – presenterats, och nu finns den även att ladda ner via Framtidskommissionens hemsida. Den går också att ladda ner här. Förhoppningsvis ska slutrapporten bidra till en livaktig, bred och framtidsorienterad diskussion om olika utmaningar som Sverige står inför i framtiden och hur dessa skulle kunna mötas.

Viktigt i det sammanhanget är samtidigt att påminna om vad Framtidskommissionens uppdrag har varit – och vad det inte har varit. Uppdraget har handlat om att identifiera framtida samhällsutmaningar, inte om att fokusera på nutida utmaningar eller komma med förslag på hur utmaningarna ska mötas. Hur olika framtida samhällsutmaningar ska mötas är en viktig fråga, men analysen bör komma först, och Framtidskommissionens uppdrag har handlat just om att göra den analysen. Att kritisera Framtidskommissionen för att inte komma med förslag – som jag sett att en del har gjort – är därför helt missriktat.

Fokus i slutrapporten är därför en analys av olika framtida utmaningar som Sverige står inför på olika utvalda områden, vilket även avspeglas i innehållsförteckningen:

1. Med sikte mot framtiden

2. Ett Sverige i förändring

3. Globaliseringens och teknikutvecklingens utmaningar

4. Den hållbara tillväxtens utmaningar

5. Den demografiska utvecklingens utmaningar

6. Migrationens och integrationens utmaningar

7. Utmaningar för demokratin och jämställdheten

8. Den sociala sammanhållningens utmaningar

9. Svenska framtidsutmaningar

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen | Märkt , , , | 1 kommentar

Framtidskommissionens slutrapport presenteras

Idag kommer slutrapporten från regeringens Framtidskommission – Svenska framtidsutmaningar – att presenteras vid ett seminarium i Stockholm, som också kommer att sändas live via webben. På seminariet kommer jag själv, Fredrik Reinfeldt, Jan Björklund, Annie Lööf och Göran Hägglund att medverka. Mer information om detta finns här. Med anledning av att slutrapporten presenteras skriver de fyra partiledarna också en gemensam debattartikel på SvD Brännpunkt idag där några av de framtidsutmaningar som diskuteras i slutrapporten lyfts fram.

Publicerat i Aktuellt, Framtidskommissionen | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om mediernas dagordningsmakt

IJPP2013Nu har det senaste numret av The International Journal of Press/Politics precis publicerats, i vilket jag och Adam Shehata medverkar med en gemensam artikel. Utgångspunkten för artikeln är den diskussion som har förts under de senaste åren om att mediernas inflytande över vilka frågor människor tycker är viktiga – deras dagordningsmakt – möjligen har försvagats som en följd av medielandskapens och mediekonsumtionens förändringar. I en inflytelserik artikel för några år sedan hävdade Lance W. Bennett och Shanto Iyengar att vi kan vara på väg in i en ny era av minimala medieeffekter, och det vi frågar oss är om det stämmer i det svenska fallet.

För att undersöka de svenska mediernas dagordningsinflytande använder vi oss av en panelundersökning – där samma individer tillfrågas vid flera tidpunkter, vilket gör att man kan studera förändringar över tid på individnivå – och en innehållsanalys som båda genomfördes i samband med valet 2010. Genom den designen kan vi undersöka mediernas dagordningsinflytande på både den individuella och aggregerade nivån.

Resultaten visar att de svenska medierna fortfarande har inflytande över vilka frågor människor tycker är viktiga – men också att effekterna är svagare bland dem som använder sig av flera online-medier. Den övergripande slutsats vi drar är att Sverige ännu inte har gått in i någon ny era av minimala medieeffekter, men det utesluter inte att vi kan vara på väg dit, eller att mediernas dagordningsinflytande kommer att skilja sig mer mellan individer beroende av vilka medier de använder sig av. Rubriken på artikeln är därför Not (Yet) a New Era of Minimal Effects: A Study of Agenda Setting at the Aggregate and Individual Levels. För att citera artikelns abstract:

In recent years, profound media environmental changes have sparked a controversy regarding whether we are entering a new era of minimal effects. Focusing on one of the most important media effect theories, agenda setting, this study combines a panel survey and a media content analysis to test three claims derived from the new era of minimal effects discussion: (1) that recent media environmental changes have reduced the agenda setting influence of traditional news media to non-significance, (2) that increased opportunities for media choice have made partisan selective exposure the key mechanism behind media effects, and (3) that the availability of alternative online news sources reduces susceptibility to agenda setting effects from the traditional news media. Among other things, the results show that traditional news media still exert agenda-setting influence on both the aggregate and individual levels, but that these effects are weakened by use of multiple online news media. Overall, the results suggest that a generalized “we” have not (yet) entered a new era of minimal effects, and that certain media system characteristics are likely to condition the pace of any potential transition to a new minimal effects era.

Viktigt är dock att skilja mellan mediernas dagordningsinflytande på den individuella och aggregerade nivån. Det är fullt möjligt att mediernas aggregerade inflytande över dagordningen försvagas i takt med att medieutbudet och mediekonsumtionen blir allt mer fragmenterade, men det förhindrar inte att medierna kan utöva avsevärt inflytande över dem som faktiskt tar del av dem.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , | Lämna en kommentar