Liten vetenskapsskola 1

Publicerat den oktober 2, 2019 av jesperstromback

Tidigare i höstas drog jag igång vad jag kallade ”en liten vetenskapsskola” på Twitter. Tanken var i all enkelhet att sprida lite kunskap om hur det fungerar i den vetenskapliga världen, för dem som inte själva ägnar sig åt forskning. Eftersom jag fick mycket positiv feedback på de inlägg jag gjorde återpublicerar jag inläggen här, med vissa mindre justeringar.

Den första delen handlar om publiceringsformer. De vanliga formerna är artiklar i vetenskapliga tidskrifter, böcker, kapitel och rapporter. Av dessa har artiklar i vetenskapliga tidskrifter högst status och störst tillförlitlighet. Skälet är systemet med dubble blind peer-review. Det innebär att de manuskript som skickas in till tidskrifterna anonymiseras innan de skickas ut till 2-5 andra forskare för granskning. De som har skrivit artikeln vet inte vilka granskarna är, och granskarna vet inte vem eller vilka som har skrivit manuskriptet (åtminstone är det tänkt att fungera så. I praktiken kan man som granskare ibland ana sig till vilka skribenterna är, om de exempelvis är kända inom ett visst område eller har använt samma typ av data tidigare).

Poängen med det systemet är att endast manuskriptens kvalitet ska ha betydelse för vad som publiceras. Inte vem eller vilka författarna är eller känner, inte vad de har publicerat tidigare, ingenting annat än vilken kvalitet det aktuella manuskriptet har. Detta gör att det ofta finns goda skäl att lita mer på forskning som har publicerats i vetenskapliga tidskrifter än i andra former. Den har granskats hårdare. Det händer dock att även böcker, kapitel och rapporter genomgår double blind peer-review, men det är ovanligare.

När granskarna har bedömt en artikel brukar beslutet från tidskriften vara antingen Accept, Minor Revision, Major Revision eller Reject. Accept – att ett manuskript accepteras i princip som det är – är i mitt fält väldigt ovanligt i seriösa tidskrifter. Minor Revision är också relativt ovanligt.

Vanligast är Major Revision eller Reject. Major revision innebär att författarna måste revidera sitt manuskript utifrån de synpunkter de har fått från granskarna och redaktören. Sedan skickas manuskriptet ut för ännu en bedömning av samma eller andra granskare. Den processen fortgår tills redaktören bedömer att alla relevanta synpunkter har åtgärdats. De artiklar som väl blir publicerade har därför i regel omarbetats flera gånger.

Det vanligaste beslutet generellt sett är emellertid Reject, det vill säga att manuskripten inte går vidare i processen. Hur vanliga de besluten är varierar mellan olika tidskrifter. Topptidskrifter har ofta en så kallade acceptance rate som ligger under tio procent. Hos andra seriösa tidskrifter kan den vara högre, uppemot 20-25 procent. Allt annat lika: ju lägre acceptance rate en tidskrift har, desto högre status. För den som vill kolla upp tidskrifter kan bland annat Web of Science och Google Scholars sammanställningar rekommenderas.

Sedan finns det tyvärr också oseriösa tidskrifter och rena fejktidskrifter, vilka ibland kallas ”predatory journals”. De försöker efterlikna seriösa tidskrifter men har inte någon vetenskaplig granskning att tala om. På twitter kan man följa @fake_journals för mer info: på webben finns sajten List of Predatory Journals.

Det bör dock tilläggas att olika vetenskapliga discipliner har lite olika traditioner. Att publicera sig i artikelform i vetenskapliga tidskrifter är vanligast inom naturvetenskap och medicin, följt av samhällsvetenskap. Det är mindre vanligt inom humaniora. Mina reflektioner här bygger i första hand på mina kunskaper och erfarenheter från hur det fungerar inom samhällsvetenskapen.

En sak man alltid kan göra när någon forskare dyker upp är att kontrollera vad och i vilka former hen har publicerat tidigare. Google scholar är i det sammanhanget ett bra instrument. Där kan man söka på forskares namn. Många forskare har också offentliga profiler på Google scholar, där bland annat deras publikationer och hur ofta de har citerats framgår. Här är exempelvis min profil.

 

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ny bok om Political Public Relations

Publicerat den augusti 26, 2019 av jesperstromback

Political Public Relations FrontNu har min senaste bok kommit från tryckeriet. Boken det handlar om är den andra och reviderade upplagan av Political Public Relations. Concepts, Principles, and Applications (Routledge), redigerad tillsammans med Spiro Kiousis. Precis som med den första upplagan är tanken med boken att föra samman och integrera forskning och teorier från public relations, politisk kommunikation och statsvetenskap för att analysera och öka våra kunskaper om public relations i politiska sammanhang. Med public relations avses då inte i första hand reklam eller mediepåverkan, utan – för att citera den vägledande definitionen i boken – istället:

Political public relations is the management process by which an actor for political purposes, through communication and action, seeks to influence and to establish, build, and maintain beneficial relationships and reputations with key publics and stakeholders to hep support its mission and achieve its goals.

Totalt innehåller boken arton kapitel som analyserar och diskuterar olika aspekter av political public relations som både teori och praktik. Liksom i den första upplagan är en del av dessa skrivna av forskare inom public relations och andra av forskare i politisk kommunikation eller statsvetenskap. Ambitionen med samtliga kapitel är att integrera teorier från samtliga dessa – och i vissa fall även andra – forskningsfält. Jämfört med den första upplagan har en del kapitel försvunnit medan andra har tillkommit. De kapitel som finns kvar har samtliga reviderats och uppdaterats för att fånga upp utvecklingen både inom forskningen och praktiken. De kapitel som ingår i boken är:

1. Defining and Mapping the Field of Theory and Research on Political Public Relations, av Jesper Strömbäck & Spiro Kiousis

2. Political Public Relations in History: Historical Roots and Scholarly Foundations, av Diana Knott Martinelli

3. Ethical Questions, Quandaries, and Quagmires in Political Communication and a Framework for Moral Analyses, av Shannon A Bowen & Yicheng Zhu

4. Digital Political Public Relations, av Kaye D Sweetser

5. Political Public Relations and Relationship Management: Foundations and Challenges, av Trent Seltzner

6. The News Management Function of Political Public Relations, av Philip Arceneaux, Jonathan Borden & Guy Golan

7. Political Public Relations and Strategic Framing: Underlying Mechanisms, Success Factors, and Impact, av Viorela Dan, Øyvind Ihlen & Ketil Raknes

8. Government Communication and Political Public Relations, av Karen Sanders

9. Political Public Relations and Election Campaigning, av Darren Lilleker

10. Political Public Relations and Crisis Communication: A Public Relations Perspective, av W Timothy Coombs

11. Presidential Public Relations in the United States, av Matthew Eshbaugh-Soha

12. Political Public Relations, Corporate Citizenship, and Corporate Issues Management, av Damion Waymer & Robert L Heath

13. Political Public Relations and Lobbying: It’s about Shaping Public Discourse, av Kati Tusinski Berg & Sarah Bonewits Feldner

14. Political Public Relations and Public Diplomacy at a Crossroads: In Search of a Social Network Perspective, av Jian Wang & Aimei Yang

15. Political Public Relations and Activist Network Strategies: The Influence of Framing and Institutionalization on Activist Issues Management, av Erich J Sommerfeldt & Aimei Yang

16. Political Public Relations of Underrepresented Groups, av Elizabeth L Toth

17. New Challenges for Political Public Relations Practitioners in the Era of Social Media, av Kara Alaimo

18. Political Public Relations: Looking Back, Looking Forward, av Spiro Kiousis, Jesper Strömbäck & Pamala Proverbs

Det känns mycket roligt att den här boken nu har kommit från tryckeriet, och jag hoppas att den (liksom den första upplagan) ska hitta hem till forskare, studenter och yrkesverksamma som ägnar sig åt public relations i politiska sammanhang och strategisk politisk kommunikation. Med tanke på hur framträdande public relations är – och länge har varit – i den politiska praktiken är det hög tid både att stärka och att sprida den forskning som finns på området.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ny och reviderad upplaga av Handbok i journalistikforskning

Publicerat den augusti 19, 2019 av jesperstromback

Handbok2019Nu är den här, lagom till hösttterminen: den andra och reviderade upplagan av ”Handbok i journalistikforskning”. Boken är redigerad tillsammans med Michael Karlsson, och jämfört med den första upplagan har relativt omfattande förändringar gjorts. Förutom att samtliga ”gamla” kapitel har reviderats och uppdaterats har några kapitel försvunnit medan andra har tillkommit. Totalt innehåller boken 32 kapitel, vilket är fyra fler än den första upplagan.

Idén till boken kommer ursprungligen från den internationella litteraturen, där det är ganska vanligt med handböcker på olika områden. Med handbok avses då inte böcker om ”så här gör man”, utan böcker som sammanfattar vad forskningen inom ett visst område visar. Idén är att läsarna inom ramen för en och samma bok ska få en god och heltäckande orientering om vilka de viktigaste forskningsinriktningarna och forskningsresultaten inom ett visst område är. Därmed bidrar handböcker till att definiera ett forskningsområde, samtidigt som de fungerar som en effektiv genväg om man behöver orientera sig i och snabbt läsa in sig på ett område.

Utifrån detta behandlar varje kapitel som ingår i Handbok i journalistikforskning ett givet område inom journalistikforskningen, och på respektive område går varje kapitel igenom vilka de viktigaste teorierna är samt vad både svensk och internationell forskning visar. Det ger boken både en bredd och ett djup, vilket förhoppningsvis ska innebära att den blir värdefull på landets alla journalistutbildningar men också för forskare, politiker och andra som är intresserade av vad journalistikforskningen handlar om och har visat.

Totalt består den andra och reviderade upplagan av sex delar och 32 kapitel, vart och ett skrivet av experter på respektive områden:

Del I. Introduktion

1. Inledning: journalistiken och behovet av faktabaserad rationalitet, av Michael Karlsson och Jesper Strömbäck

Del II. Journalistikens historia

2. Journalistiken i ett jämförande perspektiv, av Henrik Örnebring och Gunnar Nygren

3. Brytpunkter i svensk medie- och journalistikhistoria, av Lennart Weibull

4. Journalistiken som profession, av Gunnar Nygren

5. Journalistutbildning – gamla strider och nya utmaningar, av Elin Gardeström

Del III. Journalistikens ideal och produktionsvillkor

6. Filosofiska grunder för journalistisk etik, av Mia-Marie Hammarlin och Susanne Wigorts Yngvesson

7. Medieetik, mediekritik och ansvar, av Torbjörn von Krogh och Göran Svensson

8, Journalistiken och organisationen, av Ulrika Andersson

9. Den svenska journalistkåren, av Jenny Wiik

10. Teorier om mediernas ekonomiska strategier, av Mart Ots

11. Journalistiken och nyhetskällorna, av Mattias Ekman

12. Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar, av Jesper Strömbäck

Del IV. Journalistiken och dess innehåll

13. Journalistiken, objektiviteten och partiskheten, av Bengt Johansson

14. Sportjournalistik, av Jesper Enbom och Eric Carlsson

15. Ekonomijournalistik, av Maria Grafström

16. Miljöjournalistik, av Monika Djerf-Pierre och Ulrika Olausson

17. Kulturjournalistik, av Anna Roosvall, Andreas Widholm och Kristina Riegert

18. Politisk nyhetsjournalistik, av Jesper Strömbäck

19. Krisjournalistik, av Marina Ghersetti och Tomas Odén

20. Journalistiken i det lokala samhället, av Gunnar Nygren

Del V. Journalistiken, publiken och samhället

21. Journalistiska drev och skandaljournalistik, av Lars Nord

22. Journalistiken, den etniska mångfalden och migrationen, av Heike Graf

23. Förtroendet för journalistiken, av Ulrika Andersson

24. Journalistikens dagordningar och gestaltningar, av Adam Shehata

25. Nyheter i public service och kommersiella etermedier: en jämförelse, av Nicklas Håkansson

26. Medieanvändningen och dess mekanismer, av Ingela Wadbring och Annika Bergström

27. Nyhetskonsumtion och politiskt engagemang, av Adam Shehata

28. Medieanvändares delaktighet i nyhetsproduktion, av Kristoffer Holt

Del VI. Journalistiken, tekniken och framtidens medielandskap

29. Journalistikens roll i den nya medieekologin, av Jonas Andersson Schwarz

30. Journalistikens algoritmisering, av Michael Karlsson

31. Den globala journalistiken, av Peter Berglez

32. Det journalistiska arbetets förändringar, av Henrik Örnebring

Tillsammans ger dessa kapitel en unik och samlad bild av svensk journalistikforskning och av de viktigaste teorierna och resultaten. Som redaktörer för boken vill jag och Michael Karlsson passa på att rikta ett stort tack till alla inblandade för allt ert arbete med att gå igenom och sammanfatta forskningsläget på era olika områden.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , | Lämna en kommentar

Special om politisk kommunikation i valet 2018

Publicerat den augusti 15, 2019 av jesperstromback

Lagom till Almedalen i somras släpptes det senaste numret av Statsvetenskaplig tidskrift digitalt. Det är ett specialnummer redigerat av Henrik Oscarsson och mig, på temat politisk kommunikation under valrörelsen 2018. Såvitt jag vet är det första gången som den tidskriften har politisk kommunikation som tema, och kan ses som ett uttryck både för att forskningsfältet växer och för ett ökat samarbete mellan statsvetenskapen och medie- och kommunikationsvetenskapen. Totalt innehåller specialnumret sju artiklar:

– Henrik Oscarsson & Jesper Strömbäck: Political Communication in the 2018 Swedish Election Campaign

– Niklas Bolin & Kajsa Falasca: Reaching the Voter. Exploring Swedish Political Parties’ Assessment of Different Communication Channels in Three National Election Campaigns, 2010–2018

– Constanza Sanhueza Petrarca, Maria Tyrberg & Steven Lloyd Wilson: The 2018 Swedish Election Campaign on Twitter

– Alexandra Feddersen: Party Communication and Public Opinion on Asylum in Sweden

– Linn A.C. Sandberg & Karoline Andrea Ihlebæk: Start Sharing the News. Exploring the Link Between Right-wing Alternative Media and Social Media During the Swedish 2018 Election

– Emma Ricknell: “Is Sweden Finally Waking Up?” Debating the 2018 Swedish National Election on 4chan

– Nora Theorin: Exploring Media Use and Perceptions of Swedish News Media Among Immigrants During the Election Campaign 2018

Eftersom Statsvetenskaplig tidskrift är open access, kan alla artiklar laddas ner helt gratis via tidskriftens hemsida. Ett bra tillfälle för alla som är intresserade av politisk kommunikation :-).

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om medieanvändning och politiskt intresse

Publicerat den juli 25, 2019 av jesperstromback

JMCQ Political InterestUr ett demokratiskt perspektiv råder det föga tvekan om vikten av att människor är intresserade av politik och samhälle. Åtskilliga studier visar också att politiskt intresse har avgörande betydelse för bland annat människors politiska kunskaper och deltagande. Den amerikanska statsvetaren Markus Prior har därför konstaterat at “political interest is typically the most powerful predictor of political behaviors that make democracy work”.

En central fråga i det sammanhanget är hur de eventuella orsakssambanden mellan medieanvändning och politiskt intresse ser ut. Att det finns samband är etablerat sedan länge, men vi vet mindre om i vilken grad människors politiska intresse påverkar deras medieanvändning respektive i vilken grad människors medieanvändning påverkar deras politiska intresse.

Mot den bakgrunden syftar en ny studie, publicerad i det senaste numret av Journalism & Mass Communication Quarterly, till att undersöka de ömsesidiga sambanden mellan politiskt intresse och att se på tv-nyheter, samt att jämföra effekterna mellan public service respektive kommersiella tv-nyheter. Studien är gjort tillsammans med Adam Shehata, och bygger på fyra olika panelundersökningar genomförda i Sverige under perioden 2010-2016. Titeln på artikeln är The Reciprocal Effects Between Political Interest and TV News Revisited: Evidence from Four Panel Studies.

På en övergripande nivå visar resultaten att det finns ömsesidiga samband mellan politiskt intresse och att titta på tv-nyheter, men också att politiskt intresse har större effekt på tittandet på tv-nyheter än vice versa. Selektionseffekterna tycks med andra ord vara mer betydelsefulla än medieeffekterna. När vi jämför mellan public service- och kommersiella tv-nyheter visar det sig samtidigt att det finns tydliga effekter för public service-nyheter, men inte för kommersiella tv-nyheter. Med andra ord: vad resultaten visar är att de finns ömsesidiga orsakssamband mellan politiskt intresse och att se på tv-nyheter i public service, men inte i kommersiella kanaler. Eller för att citera från artikelns slutsatser:

In sum, the findings suggest that public service TV makes a difference. Across panel studies and cross-lagged models, all the mutual reinforcement between news exposure and political interest that takes place occurs for public service TV news only. Although we find some evidence for general effects of TV news (H1-H3), these findings appear to be driven primarily by public service TV. The results consistently indicate that the distinction between public service and commercial TV news is important when it comes both to selection effects (H4) and media effects (H5). It is worth noting, however, that the findings also indicate that selection effects are more common and consistent than media effects…

Dessa resultat visar att alla tv-nyheter inte är likvärdiga vad gäller deras effekter och att public service gör skillnad. Till det kommer andra studier (se bland annat här), som visar att det finns starkare och mer konsistenta kunskapseffekter av att se på nyheter i public service än i kommersiella kanaler. Ur ett demokratiskt har det betydelse. Om man anser att det är viktigt att människor är politiskt intresserade och kunniga finns det starka skäl att värna public service.

För den som vill läsa mer kan hela artikeln laddas ner här.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om klass och nyhetsmedieanvändning

Publicerat den maj 14, 2019 av jesperstromback

rising inequalitiesI det senaste numret av European Journal of Communication medverkar jag med två samförfattade artiklar. Den ena av dem skrev jag om förra veckan. Den andra är skriven tillsammans med Annika Bergström och Sofia Arkhede, och har titeln Towards rising inequalities in newspaper and television news consumption? A longitudinal analysis, 2000–2016.

Utgångspunkten för studien är att övergången till ett mediesamhälle präglat av ett större medieutbud än någonsin har väckt farhågor om växande ojämlikheter vad gäller människors nyhetsmedieanvändning. Givet den forskning som visar att det finns samband mellan människors nyhetsmedieanvändning, deras politiska intresse och deras kunskaper om politik och samhälle så riskerar ökad ojämlikhet vad gäller människors nyhetsmedieanvändning resultera i ökad politisk ojämlikhet. Det gäller inte minst med tanke på att forskning även visar att det finns samband mellan socioekonomiska ojämlikheter och politisk ojämlikhet.

Samtidigt som tidigare forskning visar att det finns samband mellan klass och socioekonomiska faktorer å ena sidan och nyhetsmedieanvändning å den andra saknas det dock studier av om sambanden mellan klass och socioekonomiska faktorer och nyhetsmedieanvändning har förändrats över tid. Kort sagt: betyder socioekonomiska faktorer mer för människors nyhetsmedieanvändning nu än förr?

Studien bygger på data från de årliga SOM-undersökningarna och sträcker sig över perioden 2000–2016, och fokuserar på användningen av papperstidningar och TV-nyheter. Skälet till att vi fokuserar på just dessa medier handlar om tillgången till data som är jämförbara över tid.

För att kort sammanfatta resultaten visar de att socioekonomiska faktorer i vissa men inte andra avseenden betyder mer över tid för människors nyhetsmediekonsumtion. Mer specifikt visar de att socioekonomiska faktorer över tid betyder mer för att förklara läsningen av morgontidningar, men mindre för att förklara läsningen av kvällstidningar och tittandet på nyheter i SVT och TV4. Samtidigt visar resultaten också ett starkare samband mellan socioekonomiska faktorer och politiskt intresse över tid. Det har sin betydelse, eftersom andra studier (exempelvis den här) visar att politiskt intresse över tid har blivit viktigare för att förklara i vilken utsträckning människor använder sig av nyhetsmedier. För att citera från artikelns slutsatser:

The results, however, only lend mixed support for the notion that the impact of SES on using newspapers and television news has increased across time. More specifically, the results suggest that the impact of SES has increased for reading morning newspapers in print – but that it has decreased for reading tabloids in print and for watching commercial and public service TV news. At the same time, the results also show that the interaction between political interest and SES becomes stronger across time. This suggests that the (changing) impact of SES on news media use may be both direct and indirect, mediated by political interest.

Samtidigt som den här studien svarar på vissa frågor, lämnar den andra obesvarade och väcker nya. Inte minst centralt att studera vore i vilken grad som socioekonomiska faktorer hänger samman med användningen av digitala nyhetsmedier, vilka förändringar som sker över tid i det avseenden, samt i vilken grad användningen av digitala nyhetsmedier kompenserar för ickeanvändning av nyhetsmedier i deras traditionella format bland olika grupper i samhället.

I vilket fall, för den som vill ta del av hela studien så går den att ladda ner via tidskriftens hemsida, eller så kan man skicka ett mejl till mig: jesper@jesperstromback.com.

 

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Ny tidskriftsartikel om selektiv exponering och ideologisk lutning

Publicerat den maj 8, 2019 av jesperstromback

EJC 2019aNu har det senaste numret av European Journal of Communication publicerats. I det medverkar jag med två artiklar. Den enda av dessa är skriven tillsammans med Peter Dahlgren och Adam Shehata, och har titeln Reinforcing Spirals at Work? Mutual Influences Between Selective News Exposure and Ideological Leaning. Som titeln antyder, i artikeln undersöker vi de ömsesidiga sambanden mellan var människor placerar sig själva på den ideologiska vänster-höger skalan och deras medieanvändning. Vad gäller medieanvändningen fokuserar vi på fyra medier: Aftonbladet, Svenska Dagbladet, ETC och Avpixlat.

Resultaten visar att det finns vissa ömsesidiga samband, där människors ideologiska tillhörighet påverkar deras medieanvändning och där deras medieanvändning påverkar deras ideologiska tillhörighet. Effekterna är inte särskilt starka, men de finns där. För att citera artikelns abstract:

The growth of partisan news sources has raised concerns that people will increasingly select attitude-consistent information, which might lead to increasing political polarization. Thus far, there is limited research on the long-term mutual influences between selective exposure and political attitudes. To remedy this, this study investigates the reciprocal influences between selective exposure and political attitudes over several years, using a three-wave panel survey conducted in Sweden during 2014–2016. More specifically, we analyse how ideological selective exposure to both traditional and online news media influences citizens’ ideological leaning. Findings suggest that (1) people seek-out ideologically consistent print news and online news and (2) such attitude- consistent news exposure reinforces citizens’ ideological leaning over time. In practice, however, such reinforcement effects are hampered by (3) relatively low overall ideological selective exposure and a (4) significant degree of cross-cutting news exposure online. These findings are discussed in light of selective exposure theory and the reinforcing spirals model.

För den som vill ta del av hela studien så går den att ladda ner via tidskriftens hemsida, eller att skicka ett mejl till mig: jesper@jesperstromback.com.

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Den partiska nyhetsjournalistiken i valet 2018

Publicerat den april 12, 2019 av jesperstromback

Kampen-om-mediebildenÄr de svenska nyhetsmedierna partiska? Gynnade eller missgynnade de svenska nyhetsmedierna några särskilda partier i deras bevakning av valrörelsen 2018? Detta är två av de frågor som Bengt Johansson och jag analyserar i den nya boken Kampen om mediebilden. Nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018 (Institutet för mediestudier), vilken presenterades igår. Boken bygger på den så kallade Medievalsundersökningen, en kvantitativ innehållsanalys av totalt sett 1645 artiklar och inslag publicerade under de fyra sista veckorna före valdagen 2018. De medier som ingår i undersökningen är Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Expressen, Rapport, TV4 Nyheterna och Ekot.

Sannolikt finns det ingen fråga som engagerar lika mycket när det gäller den politiska nyhetsjournalistiken som frågan om dess partiskhet. Kritiken kommer både från vänster och från höger. Enligt kritiker till vänster är journalistiken högervriden, och som förklaring brukar de anföra att de flesta tidningar och medieägare är borgerliga. Enligt kritiker till höger är journalistiken tvärtom vänstervriden, och som förklaring brukar de anföra att journalister står till vänster om allmänheten.

Inom forskningen diskuteras samtidigt en annan form av partiskhet än den politiska partiskheten – vad som brukar benämnas strukturell partiskhet. Enligt dessa teorier styrs journalistiken av de institutionaliserade praktiker och de strukturer som omgärdar nyhetsmedierna och nyhetsjournalistiken. Dit hör bland annat de nyhetsvärderingar som har vuxit fram över tid, det faktum att de flesta medier är kommersiella, och att alla nyhetsmedier kämpar med varandra om publikens uppmärksamhet. Denna teori har mycket gemensamt med medialiseringsteorin, enligt vilken nyhetsjournalistiken i hög grad påverkas av det som brukar kallas medielogiken. Den är i sin tur formad av graden och uttolkningen av journalistisk professionalism, graden av marknadsorientering, och av de tillämpade medieteknikerna. Den tar sig uttryck bland annat i användandet av journalistiska berättartekniker som tillspetsning, förenkling, polarisering, personifiering, stereotypisering och konkretion, och är en viktig faktor bakom de journalistiska nyhetsvärderingarna.

I boken utvecklar vi olika indikatorer på strukturell respektive politisk partiskhet, och undersöker i vilken grad bevakningen av valrörelsen präglades av dessa olika former av partiskhet. Att gå in på alla resultat låter sig inte göras här, men ett tydligt resultat är att den politiska nyhetsjournalistiken i hög grad är medialiserad. Ett av flera uttryck för det är att politik i hög grad – liksom i tidigare valrörelser – gestaltas som spel och strategi eller som skandal snarare än som sakfrågor. I genomsnitt gestaltades politik som spel och strategi eller som skandal i 57 procent av nyheterna och som sak i 43 procent (se tabell). Vanligast var det i kvällspressen och TV4 Nyheterna, minst vanligt i Ekot.

Gestaltningar 2018

Men det finns även många andra uttryck för att den politiska nyhetsjournalistiken i hög grad är medialiserad. Dit hör att journalister i hög grad förekommer som aktörer i bevakningen, en relativt hög grad av journalistisk synlighet, förekomsten av tolkande journalistik, användandet av opinionsmätningar, och förekomsten av tydligt värderande ord och uttalanden från journalisters sida. Samtidigt visar resultaten att det finns samband mellan detta och gestaltandet av politik. Mönstret är att journalistiken är mer tolkande och värderande när politik gestaltas som spel och strategi eller som skandal än när politik gestaltas som sak.

Vad gäller den politiska partiskheten bygger vi vidare på de studier som tidigare genomfördes av Kent Asp, och som sträcker sig tillbaka till valet 1979. Dessa sammanfattar resultaten i form av ett aktörsbehandlingsindex (AB-index), vilket förenklat mäter hur ofta partierna förekommer och i vilken utsträckning de omtalas positivt respektive negativt. Vad hans studier visar är att det i varje valrörelse finns något eller några partier som gynnas respektive missgynnas, men också att det handlar om olika partier under olika valrörelser. Det talar emot tesen om politisk partiskhet: om medierna vore politiskt partiska borde samma partier gynnas respektive missgynnas i olika valrörelser.

När det gäller regeringsalternativen visar våra resultat att alliansen fick en mer gynnsam bevakning än de rödgröna partierna, och att de mest balanserade medierna i det avseendet var DN och Aftonbladet. När det gäller partierna visar resultaten att Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna hade den minst gynnsamma bevakningen, medan Liberalerna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Centern hade den mest gynnsamma bevakningen. (Det framkommer av figuren nedan, som visar partiernas värde på AB-indexet). Samtidigt kan noteras att Sverigedemokraterna var det parti som fick mest uppmärksamhet under den sista veckan före valet.

AB-index 2018

Relevant i sammanhanget är samtidigt varifrån kritiken mot partierna kom: kritiserades partierna av journalister eller av andra partier? Där visar resultaten att kritiken mot Sverigedemokraterna framförallt kom från andra partier, inte från journalister. De visar också att kritik mot partierna från journalister framförallt handlar om det politiska spelet medan kritik mot partierna från politiker framförallt handlar om de politiska sakfrågorna. Det är kanske inte så förvånande, men visar att man inte ska likställa en negativ mediebevakning med en hög grad av kritik från mediernas eller journalisternas sida. Ofta(st) kommer kritiken från andra partier, och är en naturlig del av den politiska debatten.

I boken redovisar vi självklart en mängd andra resultat, och för den som är intresserad kan hela boken laddas ner gratis här. En viktig slutsats av resultaten är dock att det inte finns något som talar för att svensk politisk nyhetsjournalistik under valrörelser präglas av politisk partiskhet. Det som styr den svenska politiska nyhetsbevakningen är inte politisk partiskhet och politiska värderingar. Det är snarare strukturell partiskhet och nyhetsvärderingar. Det framkommer av tidigare forskning, och det framkommer även i vår studie av valbevakningen 2018.

Publicerat i Aktuellt, Egna böcker, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Året som gick och året som kommer

Publicerat den januari 6, 2019 av jesperstromback

Så har det gamla året lagts till handlingarna. För egen del är det inget jag sörjer. Tvärtom kommer jag att minnas 2018 som ett bottenår. Inte för att allt var dåligt, långtifrån, men för att det som var positivt i hög grad överskuggas av det som var negativt.

Det jag framförallt tänker på är att jag – efter en längre tid med successivt allt starkare varningstecken – i mars gick in i väggen och blev sjukskriven på heltid på grund av utmattningssyndrom. Till en början blev jag sjukskriven på två veckor, och med den bristande insikt jag hade då trodde jag att jag sedan skulle kunna börja arbeta igen. Sedan förlängdes sjukskrivningen med cirka en månad, och då trodde jag återigen att jag sedan skulle kunna börja jobba igen. Så fortsatte det fram till någon gång under sommaren, när jag till sist började inse den fulla vidden av min utmattning och att processen skulle ta längre tid än jag önskade och hoppades. Namnlöst

Nu har det gått snart nio månader, och sedan en tid tillbaka arbetar jag 25 procent igen. Det känns mycket bra, samtidigt som det är plågsamt att ständigt bli påmind om de egna begränsningarna. Det finns så mycket ogjort, så många saker jag skulle vilja eller borde arbeta med, men just nu orkar jag inte mer än 2–3 timmar per dag. Sedan säger kroppen och hjärnan ifrån. För mig som är van vid att arbeta betydligt mer än normal arbetstid är det mycket frustrerande att inte orka mer än så.

Jag tröstar mig ändå med att processen går i rätt riktning, om än betydligt långsammare än vad jag skulle önska. Jag hoppas också att jag har – och kommer – att lära mig någonting av denna process. En sak vet jag, och det är att jag måste bli bättre på att balansera mellan familj och fritid å ena sidan och arbete å den andra, och mellan varandet och görandet. Som en del av det kommer jag att behöva jobba mindre och prioritera hårdare framöver än vad jag har gjort tidigare. Just nu funderar jag därför mycket på hur och vad jag ska prioritera framöver, utan att ännu har kommit fram till särskilt många säkra svar.

Nåväl, även 2018 hade sina ljuspunkter. Till dem hör att jag trots allt lyckades publicera ett antal nya publikationer. Ibland har tidsfördröjningen mellan arbetets utförande och själva publiceringarna sin fördel. Allt som allt publicerade jag en bok, två rapporter, sju tidskriftsartiklar och tre bokkapitel under året:

– Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2018). Svenska valrörelser. Väljare, medier och partier under 2000-talet. Stockholm: Santérus.

– Strömbäck, Jesper & Theorin, Nora (2018). Attityder till invandring. En analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014–2016. Stockholm: Delegationen för migrationsstudier.

– Meltzer, Christine E., Eberl, Jakob-Moritz, Theorin, Nora, Lind, Fabienne, Schemer, Christian, Boomgaarden, Hajo G., Strömbäck, Jesper & Heidenreich, Tobias (2018). Perceptions of the Impact of Immigration and Attitudes Towards Free Movement Within the EU: A Cross-National Study. Oxford: Compas/Reminder.

– Hameleers, Michael, Bos, Linda, Fawzi, Nayla, Reinemann, Carsten, Andreadis, Ioannis, Corbu, Nicoleta, Schemer, Christian, Schulz, Anne, Sheafer, Tamir, Aalberg, Toril, Axelsson, Sofia, Berganza, Rosa, Cremonesi, Cristina, Dahlberg, Stefan, de Vreese, Claes, Hess, Agnieszka, Kartsounidou, Evangelia, Kasprowicz, Dominika, Matthes, Jörg, Negrea-Busuioc, Elena, Ringdal, Signe, Salgado, Susana, Sanders, Karten, Schmuck, Desirée, Strömbäck, Jesper, Suiter, Jane, Boomgaarden, Hajo, Tenenboim-Weinblatt, Keren & Weiss-Yaniv, Naama (2018). Start Spreading the News: A Comparative Experiment on the Effects of Populist Communication on Political Engagement in Sixteen European Countries. International Journal of Press/Politics 23(4), 517–538.

– Strömbäck, Jesper & Shehata, Adam (2018). The Reciprocal Effects Between Political Interest and TV News Revisited: Evidence from Four Panel Surveys. Journalism & Mass Communication Quarterly, online early.

– Geers, Sabine & Strömbäck, Jesper (2018). Patterns of Intra-Election Volatility: The Impact of Political Knowledge. Journal of Elections, Public Opinion and Parties, online early.

– Oleskog Tryggvason, Per & Strömbäck, Jesper (2018). Fact or Fiction? Investigating the Quality of Opinion Poll Coverage and Its Antecedents. Journalism Studies, 19(14), 2148–2167.

– Eberl, Jakob-Moritz, Meltzer, Christine E., Heidenreich, Tobias, Herrero, Beatrice, Theorin, Nora, Lind, Fabienne, Berganza, Rosa, Boomgaarden, Hajo G., Schemer, Christian & Strömbäck, Jesper (2018). The European Media Discourse on Immigration and Its Effects: A Literature Review. Annals of the International Communication, 42(3), 207–223.

– Strömbäck, Jesper, Falasca, Kajsa & Kruikemeier, Sanne (2018). The Mix of Media Use Matters: Investigating the Effects of Individual News Repertoires on Offline and Online Political Participation. Political Communication, 35(3), 413–432.

– Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper (2018). Learning Political News From Social Media: Network Media Logic and Current Affairs News Learning in a High-Choice Media Environment. Communication Research, online early.

– Strömbäck, Jesper & Shehata, Adam (2018). Political Journalism. I Oxford Reserch Encyclopedia of Communication, online early, pp. 1–27. Oxford: Oxford University Press.

– Strömbäck, Jesper (2018). (S)trategiska (M)isstag bäddade för (SD). In Nord, Lars, Grusell, Marie, Bolin, Niklas & Falasca, Kajsa (Eds.), Snabbtänkt. Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare (p. 33). Sundsvall: Demicom.

– Strömbäck, Jesper (2018). Utan mångfald stannar Sverige. In Özdemir, Ergin & Schmidt, Claes/Lund, Sara (Eds), Boken om inkludering (pp. 5–7). Stockholm: Inclusion Academy.

Till ljuspunkterna under året hör också att jag för första gången passerade 10 000 citeringar, enligt Google Scholar. Det känns mycket roligt och som en kvitto på att mitt arbete har fått ett bra genomslag inom den akademiska världen.

Den främsta ljuspunkten under året var dock att Riksbankens Jubileumsfond i oktober beviljande en programansökan som jag var med och skrev tillsammans med Åsa Wikforss (professor i teoretisk filosofi), Torun Lindholm (professor i psykologi) och Henrik Ekengren Oscarsson (professor i statsvetenskap). Temat för programansökan var och är Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel, och tillsammans med drygt tio andra forskare i Sverige och andra länder ska vi under de närmaste sex åren undersöka kunskapsresistensen och dess orsaker, konsekvenser och motmedel. Inom den del som rör medie- och kommunikationsvetenskapen ska vi bland annat undersöka utbudet av vilseledande information, i vilken utsträckning som människor selektivt exponerar sig för information som bekräftar respektive utmanar deras egna åsikter och verklighetsuppfattningar, hur människor processar information som bekräftar respektive utmanar de åsikter och verklighetsuppfattningar som människor redan har, samt vilken betydelse människors medieförtroende har i sammanhanget. Förutom jag själv kommer Rens Vliegenthart (University of Amsterdam), Hajo Boomgaarden (University of Vienna) och Yariv Tsfati (University of Haifa) att arbeta med den delen av det övergripande projektet. Det ska bli mycket spännande, och jag har svårt att tänka mig något som såväl inomvetenskapligt som samhälleligt är lika spännande och viktigt att forska kring just nu (för mer information, se här).

Det nya året har därför goda förutsättningar att bli bättre än det gångna. Den viktigaste uppgiften för mig personligen blir dock att återhämta mig ordentligt så att jag kan lämna allt vad sjukskrivningar heter och börja arbeta heltid igen – och att hitta ett sätt att arbeta på som är långsiktigt hållbart.

 

Publicerat i Aktuellt, Mer personligt | 3 kommentarer

Ny tidskriftsartikel om effekterna av populistisk politisk kommunikation

Publicerat den november 28, 2018 av jesperstromback

IJPP2018Att populismen är på frammarsch kan knappast ha undgått någon som följer den politiska utvecklingen i Sverige, Europa eller världen. Det handlar emellertid inte bara om att populistiska partier och kandidater – framförallt till höger – har vuxit sig starkare, utom också om att en populistisk politisk retorik har blivit vanligare. Den används inte bara av partier som allmänt anses vara populistiska, utan också av andra politiska partier, kandidater, rörelser och debattörer.

Faktum är att populism ytterst bör ses som en särskild form av kommunikation, vars kärna består av tre delar. Den första (a) är att man säger sig företräda och vill göra sig till tolk för ”folket” eller ”det vanliga folket”, den andra (b) kritik mot vad man kallar ”eliten”, ”etablissemanget” eller ”systemet”, och den tredje (c) exkludering av olika ut-grupper (out-groups). Med det avses grupper som inte anses tillhöra ”folket”, ”vi:et” i samhället, utan grupper som anses tillhöra ”dom”. Det kan exempelvis handlar om ”eliterna” eller grupper som invandrare eller minoriteter.

Dessa delar kan kombineras på olika sätt, vilket leder till att det går att identifiera olika typer av populism (se också Jagers & Walgrave, 2007; Aalberg, Esser, Reinemann, Strömbäck & de Vreese, 2017). Den första typen kan kallas tom populism, vilken innebär att man ofta refererar till ”folket”. Den andra typen kan kallas anti-etablissemangspopulism, vilken innebär att man kombinerar referenser till ”folket” med kritik mot ”etablissemanget” eller ”eliten”. Den tredje typen kan kallas exkluderande populism, vilken innebär att man kombinerar referenser till ”folket” med en retorik som exkluderar någon eller några ”ut-grupper”. Den fjärde formen kan kallas komplett populism, och den innebär att man kombinerar referenser till folket med kritik mot etablissemanget eller eliten och exkludering av någon eller några ut-grupper.

En central – men relativt sällan utforskad – aspekt av den populistiska politiska kommunikationen handlar om vilka effekter den har. I en artikel publicerad i International Journal of Press/Politics för en tid sedan undersöker vi detta, med fokus på vilka effekter olika former av populistisk kommunikation har på människors politiska engagemang. Artikeln bygger på experiment i sexton europeiska länder, varav Sverige är ett. Det ”problem” som står i fokus i experimenten är försvagad köpkraft för konsumenterna, och titeln på artikeln är Start Spreading the News: A Comparative Experiment on the Effects of Populist Communication on Political Engagement in Sixteen European Countries.

Ett av resultaten är att ”tom populism” inte tycks ha några effekter på människors engagemang, utan det krävs att den ”tomma populismen” kombineras med anti-elitism för att effekter ska uppstå. Däremot ökade inte utpekandet av ut-grupper som invandrare (högerpopulism) eller extremt rika (vänsterpopulism) deltagarnas politiska engagemang: utpekandet av invandrare minskade till och med – och i strid med en av studiens hypoteser – människors politiska engagemang.

Samtidigt fanns det vissa skillnader mellan länder, och både nivån på arbetslösheten och hur starka populistiska partier är i länderna visade sig ha betydelse för hur effektiv den populistiska politiska kommunikationen var i experimenten. För att ta ett exempel: ju högre arbetslösheten är i länderna i studien, desto starkare bidrog anti-elitism till att öka människors politiska deltagande och desto starkare var den de-mobiliserande effekten av att peka ut invandrare som en utgrupp som bidrar till problemet (försvagad köpkraft).

Detta är givetvis bara en studie av effekterna av populistisk politisk kommunikation, och många fler studier är nödvändiga för att öka våra kunskaper på området. Som en av de första studierna – och den enda som bygger på komparativa experiment i så många som sexton länder – representerar den dock en viktig byggsten, och förhoppningsvis ska den inspirera till mer forskning.

För den som är intresserad av att läsa hela artikeln går den att ladda ner via länk ovan, eller genom att skicka mig ett mejl (jesper@jesperstromback.com).

Publicerat i Aktuellt, Nya publikationer | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar