Ny och reviderad upplaga av Handbok i journalistikforskning

Handbok2019Nu är den här, lagom till hösttterminen: den andra och reviderade upplagan av ”Handbok i journalistikforskning”. Boken är redigerad tillsammans med Michael Karlsson, och jämfört med den första upplagan har relativt omfattande förändringar gjorts. Förutom att samtliga ”gamla” kapitel har reviderats och uppdaterats har några kapitel försvunnit medan andra har tillkommit. Totalt innehåller boken 32 kapitel, vilket är fyra fler än den första upplagan.

Idén till boken kommer ursprungligen från den internationella litteraturen, där det är ganska vanligt med handböcker på olika områden. Med handbok avses då inte böcker om ”så här gör man”, utan böcker som sammanfattar vad forskningen inom ett visst område visar. Idén är att läsarna inom ramen för en och samma bok ska få en god och heltäckande orientering om vilka de viktigaste forskningsinriktningarna och forskningsresultaten inom ett visst område är. Därmed bidrar handböcker till att definiera ett forskningsområde, samtidigt som de fungerar som en effektiv genväg om man behöver orientera sig i och snabbt läsa in sig på ett område.

Utifrån detta behandlar varje kapitel som ingår i Handbok i journalistikforskning ett givet område inom journalistikforskningen, och på respektive område går varje kapitel igenom vilka de viktigaste teorierna är samt vad både svensk och internationell forskning visar. Det ger boken både en bredd och ett djup, vilket förhoppningsvis ska innebära att den blir värdefull på landets alla journalistutbildningar men också för forskare, politiker och andra som är intresserade av vad journalistikforskningen handlar om och har visat.

Totalt består den andra och reviderade upplagan av sex delar och 32 kapitel, vart och ett skrivet av experter på respektive områden:

Del I. Introduktion

1. Inledning: journalistiken och behovet av faktabaserad rationalitet, av Michael Karlsson och Jesper Strömbäck

Del II. Journalistikens historia

2. Journalistiken i ett jämförande perspektiv, av Henrik Örnebring och Gunnar Nygren

3. Brytpunkter i svensk medie- och journalistikhistoria, av Lennart Weibull

4. Journalistiken som profession, av Gunnar Nygren

5. Journalistutbildning – gamla strider och nya utmaningar, av Elin Gardeström

Del III. Journalistikens ideal och produktionsvillkor

6. Filosofiska grunder för journalistisk etik, av Mia-Marie Hammarlin och Susanne Wigorts Yngvesson

7. Medieetik, mediekritik och ansvar, av Torbjörn von Krogh och Göran Svensson

8, Journalistiken och organisationen, av Ulrika Andersson

9. Den svenska journalistkåren, av Jenny Wiik

10. Teorier om mediernas ekonomiska strategier, av Mart Ots

11. Journalistiken och nyhetskällorna, av Mattias Ekman

12. Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar, av Jesper Strömbäck

Del IV. Journalistiken och dess innehåll

13. Journalistiken, objektiviteten och partiskheten, av Bengt Johansson

14. Sportjournalistik, av Jesper Enbom och Eric Carlsson

15. Ekonomijournalistik, av Maria Grafström

16. Miljöjournalistik, av Monika Djerf-Pierre och Ulrika Olausson

17. Kulturjournalistik, av Anna Roosvall, Andreas Widholm och Kristina Riegert

18. Politisk nyhetsjournalistik, av Jesper Strömbäck

19. Krisjournalistik, av Marina Ghersetti och Tomas Odén

20. Journalistiken i det lokala samhället, av Gunnar Nygren

Del V. Journalistiken, publiken och samhället

21. Journalistiska drev och skandaljournalistik, av Lars Nord

22. Journalistiken, den etniska mångfalden och migrationen, av Heike Graf

23. Förtroendet för journalistiken, av Ulrika Andersson

24. Journalistikens dagordningar och gestaltningar, av Adam Shehata

25. Nyheter i public service och kommersiella etermedier: en jämförelse, av Nicklas Håkansson

26. Medieanvändningen och dess mekanismer, av Ingela Wadbring och Annika Bergström

27. Nyhetskonsumtion och politiskt engagemang, av Adam Shehata

28. Medieanvändares delaktighet i nyhetsproduktion, av Kristoffer Holt

Del VI. Journalistiken, tekniken och framtidens medielandskap

29. Journalistikens roll i den nya medieekologin, av Jonas Andersson Schwarz

30. Journalistikens algoritmisering, av Michael Karlsson

31. Den globala journalistiken, av Peter Berglez

32. Det journalistiska arbetets förändringar, av Henrik Örnebring

Tillsammans ger dessa kapitel en unik och samlad bild av svensk journalistikforskning och av de viktigaste teorierna och resultaten. Som redaktörer för boken vill jag och Michael Karlsson passa på att rikta ett stort tack till alla inblandade för allt ert arbete med att gå igenom och sammanfatta forskningsläget på era olika områden.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Aktuellt, Medier & journalistik, Nya publikationer och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s