Ny forskning om valrörelsen 2010

Den 27 oktober anordnar Demokratiinstitutet och Sällskapet riksdagsledamöter och forskare (Rifo) ett seminarium i riksdagen om valrörelsen 2010, där en rad färska forskningsresultat kommer att presenteras. Programmet för seminariet ser ut enligt följande:

• Inledning, Eva Krutmeijer, moderator

• Partiernas valrörelse, Lars Nord, professor i politisk kommunikation, presenterar ny forskning kring de politiska partiernas valkampanjer.

• Mediernas valrörelse, Jesper Strömbäck, professor journalistik analyserar nya data kring mediernas politiska bevakning under valrörelsen.

• De sociala mediernas valrörelse, Marie Grusell, fil.dr. i medie- och kommunikationsvetenskap, redogör för ny forskning kring de sociala medierna under årets valrörelse.

• Väljarnas valrörelse, Adam Shetata, Fil. dr. i medie- och kommunikationsvetenskap diskuterar nya resultat från en panelundersökning bland de svenska väljarna som genomfördes före, under och efter valrörelsen.

• Kommentarer från politiska representanter
Ardalan Shekarabi, ordförande i socialdemokraternas kriskommission
Pär Henriksson, kommunikationschef hos Moderaterna

• Frågor och diskussion med seminariedeltagarna

Mer information om seminariet och hur man anmäler sig finns på Rifo’s hemsida.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Tillbaka från Hamburg och ECC2010

Nu är jag tillbaka i Sverige efter närmare en vecka i Hamburg, där jag deltog på den tredje European Communication Conference (ECC2010) som anordnas av European Communication Research and Education Association (ECREA) vartannat år. Det var på det stora hela en bra och givande konferens, även om jag fortfarande tycker att International Communication Association’s (ICA) årliga konferens är den bästa.

Det viktigaste skälet handlar om att de båda organisationerna går olika tillväga när det gäller kraven på och granskningen av inskickade bidrag. Här finns generellt sett två modeller. Till vissa konferenser räcker det med att man skickar in ett abstract på upp till en A4-sida där man beskriver vad ens paper handlar om, vilken teori den utgår från och vilken metod som tillämpas. Till andra konferenser krävs det att man skickar in ett färdigskrivet paper. I båda fallen brukar de inskickade bidragen granskas anonymt av två bedömare – en så kallad blind peer-review.

Den vanligaste modellen – som tillämpas av bland annat European Communication Research and Education Association (ECREA) och American Political Science Association (APSA) – är att man skickar in abstracts. Problemet med den modellen är att det är mycket svårt att bedöma kvaliteten baserat på endast en kortare beskrivning av vad ett paper handlar om, och att det händer  att författarna inte hinner bli klara med sina papers i tid för konferensen. Det i sin tur gör att presentationerna på själva konferensen ofta – om än långtifrån alltid – blir mindre intressanta.

Den mindre vanliga modellen – som tillämpas av International Communication Association (ICA) – är att man skickar in färdigskrivna papers. Det gör att granskningen avser färdiga papers, vilket höjer kvaliteten på granskningsprocessen och säkerställer att enbart papers som fått bra bedömningar av två oberoende granskare accepteras. Det höjer kvaliteten på de presenterade bidragen och gör ofta – om än inte alltid – att presentationerna blir mer intressanta.

Själv föredrar jag när processen för granskningar och urval av papers är baserad på färdigskrivna papers. Det är alltid ett problem att hinna bli klar i tid, men granskningsprocessen blir mycket grundligare och den generella kvaliteten på de papers som accepteras högre. Jag skulle därför föredra om fler konferenser tillämpade den modellen. Dessutom ger det en bättre feedback när eller om man vill gå vidare och skicka in sitt papers som artikel till någon internationell tidskrift.

Ändå tycker jag att kvaliteten på presentationerna på ECC2010 överlag var bra. Själv presenterade jag två papers (och har därför uppdaterat listan med mina engelska publikationer), och som alltid är det roligt och givande att träffa kollegor från olika länder för att både diskutera olika aktuell forskningsfrågor och umgås. För att bygga nätverk är medverkan på forskarkonferenser helt centralt, och att bygga nätverk är nödvändigt inte minst om man som jag ägnar sig åt jämförande forskning. Ingen människa är en ö, och det gäller i forskningsprocessen likväl som i livet i övrigt.

På konferensen blev jag också omvald som en av två vice ordföranden i Political Communication-sektionen. Katrin Voltmer blev vald till ny ordförande för sektionen, samtidigt som Maria José Canel Crespo blev nyvald som den andre vice ordföranden. Det känns både hedrande och kul, och ska bli intressant att fortsätta arbeta för att stärka europeisk forskning i politisk kommunikation.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt boktips: ”Nätnyheter” av Michael Karlsson (2010)

Att Internet har förändrat villkoren för och innehållet i nyhetsjournalistiken är knappast en nyhet, men trots att det nu är över tio år sedan Internet började få sitt stora genomslag finns det än så länge relativt lite forskning på området. Det gäller i synnerhet svensk forskning. Ett viktigt undantag är dock Michael Karlsson, vars avhandling handlade om Nätjournalistik. En explorativ fallstudie av digitala mediers karaktärsdrag på fyra nyhetssajter (2006). Nu har han följt upp denna forskning.

I den nyutkomna boken Nätnyheter. Från sluten produkt till öppen process (Institutet för mediestudier, 2010) sammanfattar Michael Karlsson både det internationella och det nationella forskningsläget när det gäller nätjournalistiken. Särskilt fokus riktas mot bland annat multimedialt berättande och konvergens, användarnas makt i nyhetsproduktionen, samt den kontinuerliga publiceringen och dess betydelse för journalistikens innehåll och kvalitet. Han redovisar också resultat från sin egen forskning vilken handlar om hur nätjournalistiken har förändrats under perioden 2005-2010.

Sammantaget är det en mycket välskriven och intressant bok, som har karaktären av introduktionsbok samtidigt som den redovisar aktuellt forskning. Om man som forskare, student eller journalist är intresserad av nätjournalistiken, dess villkor och karaktärsdrag är det en bok som mycket starkt kan rekommenderas. Den borde vara given läsning på landets journalistutbildningar.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , | 1 kommentar

En intensiv vecka läggs till handlingarna

Trots att den senaste veckan har erbjudit många spännande politiska händelser har jag varit dålig på att uppdatera bloggen. Det enkla skälet är att det helt enkelt inte funnits tid. Den gångna veckan har varit fullspäckad med möten, föreläsningar och handledningar, och de flesta dagar har jag inte ens hunnit följa nyhetsflödet. Bara för att ge en liten illustration över hur en vecka i en forskares liv kan se ut, så såg min vecka ut ungefär så här:

Måndag

9.00-11.00 Handledarkollegium

11.00-15.00 Handledningar

15.00-17.30 Förbereda föreläsningar

Tisdag

8.00-10.00 Förbereda föreläsningar

10.00-12.00 Föreläsning på vår internationella master

12.00-14.00 Föredrag om valrörelsen på informatörslunch

15.00-17.30 Handledningar

Onsdag

8.20 Flygtaxi och sedan flyg till Stockholm

11.30-12.45 Lunchseminarium och föredrag på Gullers grupp. Tema: Kampen om nyhetscykeln

18.00-20.00 Homecoming och föredrag hos Sverige-Amerika Stiftelnsen

24.00 Hemma

Torsdag

8.00-10.00 Förbereda föreläsningar

10.00-12.00 Föreläsning på Högre seminarium

12.15-12.45 Offentlig föreläsning på Mittuniversitetet

13.00-14.00 Internt möte på MKV

14.00-17.00 Förbereda föreläsningar, diverse småmöten

18.00-20.30 Diskussionsledare på filmkväll med FN-föreningen

Fredag

8.00-10.00 Förbereda föreläsningar

10.00-12.00 Föreläsning på vår internationella master

16.00-16.30 Skype-möte med internationella kollegor

I pauserna mellan olika möten och föreläsningar handlade veckan mycket om att svara på mail och telefon, diverse småmöten, och arbete med innehållsanalysen av hur medierna bevakade valrörelsen. Någon tid för att skriva eller läsa fanns däremot inte. Samtidigt var den gångna veckan inte typisk. Det är sällan jag har lika många föreläsningar och offentliga framträdanden som den gångna veckan, och oftast brukar det gå att reservera en och ibland fler dagar för skrivande. Att få tiden att räcka är dock en ständig kamp, i det här som i så många andra jobb.

Publicerat i Aktuellt, Mer personligt | Märkt , | Lämna en kommentar

Newsweek om den svenska valutgången och extremhögerns framgångar i Europa

Dagens lästips är en artikel i senaste Newsweek med rubriken Rise of the Right. Artikeln handlar om den svenska valutgången och hur den symboliserar framgångarna för extremhögern i Europa. I ingressen skriver reportern:

Sweden has revealed the future direction of Europe, and not for the first time. For decades, Sweden led the way in defining the mixed model of free trade and social solidarity that became the European ideal. Not anymore. In the election this month Swedish voters joined their less successful EU neighbors in turning their backs on traditional politics, in which the pendulum swung between parties advocating more free trade and parties on the center left advocating more solidarity—but no further. Now even the solid Swedes have ushered in to Parliament a block of single-issue politicians obsessed with the perceived loss of national identity and angry about immigrants and other outsiders who supposedly threaten their Swedishness. Thus the arrival of a new politics in Europe.

Jag håller inte med om allt som reportern skriver, men oavsett det är artikeln mycket intressant och värd att läsa.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , | Lämna en kommentar

Lästa böcker i september

De flesta månader brukar vara ganska stressiga med undervisning, olika projekt, resor och möten, men september slår nog de flesta rekord. Sällan har jag upplevt att en månad varit lika stressig. Det har dels handlat om olika forskningsprojekt relaterade till valet samt deadlines på olika papers, kapitel och böcker, men också om undervisning och fler intervjuer än vad som är normalt. En av konsekvenserna av detta är att jag inte hunnit läsa lika mycket som jag brukar och skulle önska: under månaden hann jag bara läsa fem böcker (som inte är relaterade till uppdrag som sakkunnig):

– Lawrence R. Jacobs & Theda Skocpol (2010). Health Care Reform and American Politics. What Everyone Needs to Know. Oxford University Press.

– Tim Groeling (2010). When Politicians Attack. Party Cohesion in the Media. Cambridge University Press.

– Jody C. Baumgartner & Peter L. Francia (2010). Conventional Wisdom and American Elections. Exploring Myths, Exploring Misconceptions. Andra upplagan. Rowman & Littlefield.

– Wayne Le Cheminant & John M. Parrish (red) (2011). Manipulating Democracy. Democratic Theory, Political Psychology, and Mass Media. Routledge.

– Stephen J. Farnsworth & S. Robert Lichter (2011). The Nightly News Nightmare. Media Coverage of U.S. Presidential Elections, 1988-2008. Tredje upplagan. Rowman & Littlefield.

Samtliga dessa böcker var mycket läsvärda, och både When Politicians Attack och Conventional Wisdom and American Elections har jag tidigare rekommenderat här. Den bok som jag sammantaget tycker var bäst och visade prov på mest nytänkande och intressant forskning är Tim Groeling’s When Politicians Attack, som därmed får bli ”månadens bok”.

Publicerat i Mer personligt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Call for Papers: ”Political communication: antecedents, contents and effects of political information” (NOPSA2011)

Now the Nordic Political Communication Association has issued the Call for Papers for their next conference, to be held in Vasa, Finland, between August 9-12, 2011. Together with Claes de Vreese and Rune Slothuus I will be leading the working group ”Political Communication: antecedents, contents and effects of political information”. More information about the conference can be found at the conference’s website. The full call for papers is featured below:

Today’s societies have been labeled mediatized and the relationship between journalism, politics and citizens is allegedly driven by media-logic. It is evident that many citizens do not have extensive first-hand experiences or engagement with the political arena. For them, and also for those that are engaged in political discussions, the media play a crucial role as channel of communication, source of information, and in crystallizing opinions and changing attitudes and behavior.

In very general terms, political science has tended to downplay the role of the media and information for the development of attitudes and behavior, despite evidence showing that the media can have significant effects. Communication science and media studies have tended to focus in particular on the media themselves and less on the political context and implications of the media. In the recent years there is a renewed interest in issues of political communication, triggered by developments in political campaigning, with an increasing level of professionalization and importance of news management, by developments in the media, with increasing market competition and new technologies, and by developments in the electorate showing signs of increasing political dissatisfaction and electoral volatility.

In the Nordic countries research agendas have emerged in both communication science and political science departments. It is the explicit goal of this workshop to bring together social
scientists working on issues of political communication. We will welcome paper proposals that deal with the antecedents and conditions of political news and actor-controlled political information, papers dealing with contents and systematic features of news and political information, and papers dealing with the effects of the media and mediated political information on attitudes, opinions and behavior.

The workshop takes a starting point in the Nordic countries – focusing on new research agendas and changes in political communication – but is explicitly open for international scholars, and English will be the language used in all workshop sessions.

Claes de Vreese
Syddansk Universitet and
University of Amsterdam
Netherlands
c.h.devreese@uva.nl

– – –
Jesper Stromback
Mid Sweden University
Sweden
jesper.stromback@miun.se

– – –

Rune Slothuus
Aarhus University
Denmark
slothuus@ps.au.dk

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , | Lämna en kommentar

Eftervalsanalys i Göteborg

Just nu sitter jag på tåget från Sundsvall till Göteborg, där jag ska medverka på ett eftervalsseminarium i samband med Statsvetenskapliga förbundets årsmöte. I panelen som leds av Lena Wägnerud (professor i statsvetenskap, Göteborg) ska Kent Asp (professor i journalistik, Göteborg), Fredrik Furtenbach (Ekots inrikeschef), Sören Holmberg (professor i statsvetenskap, Göteborg), Anna Johansson (ledamot av socialdemokraternas valutvärderingsgrupp), Robert Olsson (SVTs beställare av valprogram), Henrik Oscarsson (professor i statsvetenskap, Göteborg), Per Schlingmann (moderaternas partisekreterare) och jag själv medverka. Från medverkande forskare har en del nya forskningsresultat utlovats, och kombinationen av forskare, politiker och medieföreträdare gör att det kan bli mycket spännande och intressanta diskussioner. Jag ser därför verkligen fram emot seminariet och att träffa de övriga deltagarna!

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , | Lämna en kommentar

Nytt boktips: ”Conventional Wisdom and American Politics”, av Jody C. Baumgartner och Peter L. Franca (2010)

Mitt under den brinnande valrörelsen läste jag klart den nyutkomna boken Conventional Wisdom and American Elections. Exploding Myths, Exploring Misconceptions, av Jody C. Baumgartner och Peter L. Franca (Rowman & Littlefield, 2010). I boken går författarna igenom en rad allmänna föreställningar och myter om bland annat de amerikanska väljarna och hur de beter sig och röstar, om valkampanjerna och medierna, och om vad som har betydelse för valutgången, och undersöker sedan vilket stöd – om något – det finns i forskningen för föreställningarna och myterna. Resultatet är en mycket intressant och lättillgänglig bok, som bör vara av intresse för alla som intresserar sig för väljarbeteende, politiska kampanjer och politisk kommunikation i allmänhet, och i det amerikanska sammanhanget i synnerhet.

På många sätt påminner boken om Unconventional Wisdom. Facts and Myths about American Voters av Karen M. Kaufmann, John R. Petrocik och Daron R. Shaw (Oxford University Press, 2008). På min gamla hemsida skrev jag följande om den för cirka två år sedan:

I raden av böcker om amerikansk politik som släpps nu inför höstens presidentval finns det många man kan bortse från, men också många som är riktigt bra och intressanta. ”Unconventional Wisdom” tillhör tveklöst den senare kategorin. I boken dissekerar författarna, samtliga ledande statsvetare, en rad påståenden om amerikanska väljare som förekommer i debatten och granskar vilket stöd det egentligen finns för dem. Målet är att försöka avgöra vad som är sant och vad som är myter. Några av de områden de tar upp handlar om amerikanernas förhållande till partierna, graden av polarisering bland väljarna, valkampanjernas betydelse och effekter, de ungas väljarbeteenden samt hur Demokraterna respektive Republikanerna påverkas av det låga valdeltagandet – eller hur de skulle påverkas om valdeltagandet ökade. Genomgående bygger boken på gedigen forskning och är mycket välskriven. Boken kan starkt rekommenderas till dem som är intresserade av väljarbeteende i allmänhet och amerikanernas väljarbeteende i synnerhet. Dessutom är själva idén – att ta upp ett antal vanligt förekommande påståenden och granska vilken stöd det finns för dem och vad som är myter respektive fakta – lysande; en sådan bok borde skrivas även på svenska och utifrån svenska förhållanden.

Om jag jämför de båda böckerna tycker jag att Unconventional Wisdom är något bättre än Conventional Wisdom and American Politics, men båda är mycket läsvärda och kan rekommenderas. Och jag tycker fortfarande att någon liknande bok borde skrivas på svenska och utifrån svenska förhållanden. Behovet är stort: mängden myter och föreställningar om svensk politik, svenska medier och svensk opinion är i princip lika stor som mängden myter och föreställningar om amerikansk politik.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , | Lämna en kommentar

Felaktig och försåtlig analys

Igår publicerade Paulina Neuding och Johan Lundberg, chefredaktörer för tidskriften Neo respektive Axess, en artikel på DN Debatt med rubriken Vi efterlyser en debatt om invandringens problem. Kärnan i skribenternas analys är att Sverigedemokraternas frammarsch beror på att debatten kring invandringen och dess problem inte har varit tillräckligt öppen. Mer specifikt skriver de att partierna och medierna har misslyckats på två punkter: (1) ”Det har funnits en ovilja att erkänna de problem som finns och diskutera möjliga åtgärder”, samt (2) ”Man har misslyckats med att formulera varför ett generöst flyktingmottagande är något bra”. De skriver också att ”Om vi inte erkänner dessa två misstag och formulerar nya svar, riskerar Sverigedemokraterna att växa sig större”, samt att ”Sverigedemokraterna har inte de korrekta lösningarna på dessa problem [relaterade till invandringen]. Men de ställer frågorna, och har vunnit väljarstöd på att andra har försökt tiga ihjäl dem”.

Samtidigt som det på ett plan kan vara lätt att hålla med Neuding och Lundberg om att det behövs en i någon mening bättre samhällsdebatt, menar jag att deras analys är både felaktig och försåtlig. Grundproblemet handlar om att artikeln överlåter problemformuleringsprivilegiet till Sverigedemokraterna, och implicit accepterar Sverigedemokraternas gestaltning av verkligheten. Om man följer skribenternas analys handlar ”problemet” om invandringen, och inte om främlingsfientlighet och främlingsrädsla, och om att partierna och medierna försökt ”tiga ihjäl” problemen, och inte om att grupper som Sverigedemokraterna torgför helt felaktiga verklighetsbeskrivningar. När Neuding och Lundberg skriver att Sverigedemokraterna ”ställer frågorna” uppmanar de implicit de etablerade partierna och medierna att svara på Sverigedemokraternas frågor, men det enda det leder till är att man överlåter problemformuleringsprivilegiet till Sverigedemokraterna. Att tro att det på något sätt skulle ”stoppa Sverigedemokraternas frammarsch” är minst sagt naivt.

Därmed inte sagt att det inte finns problem förknippade med invandring och flyktingmottagande. Det finns det. Det finns också en rad problem förknippade med kön, klass, ålder, och en mängd andra befolkningsgrupper. De största problemen handlar, som Hanne Kjöller påpekade i en läsvärd kolumn för några dagar sedan, om män: ”Om vi nu ska försöka komma till rätta med grov brottslighet, varför då inte gå direkt på den grövsta parametern – den faktor där sambandet mellan individuella förutsättningar och brottslighet är som allra störst. Och då hamnar vi varken i gruppen muslimer, invandrare, missbrukare, arbetslösa eller psykiskt sjuka. Då hamnar vi i gruppen män.”

Den analysen gillar knappast Sverigedemokraterna, det mest mansdominerade partiet av alla. Det är dock inte poängen. Poängen är att det är lika fel och naivt att acceptera Sverigedemokraternas frågor och problemformuleringar när det gäller invandringen som det är att acceptera extremfeministers frågor och problemformuleringar när det gäller män, eller extremvänsterns frågor och problemformuleringar när det gäller företagandets problem, eller den verkliga överklassens frågor och problemformuleringar när det gäller klass.

Den som tillåts ställa frågorna styr i hög grad debatten och verklighetsbeskrivningarna, och att överlåta åt de extrema och de som inte har något genuint intresse av att hitta de mest verklighetsnära svaren eller att lösa ”problemen” är därför överlåta problemformuleringsprivilegiet till fel grupper. Det enda det leder till är att den brasa man försöker släcka börjar brinna ännu starkare.

Uppdatering

En läsare tipsade mig om ett inlägg av Magnus Bretnér som är mycket läsvärt och som i stora drag – även om vi uttrycker oss olika – stämmer överens med mitt inlägg.

Publicerat i Aktuellt | Märkt , , , , , , , , | 9 kommentarer