Att frågan om mediernas rapportering om invandring har varit omdiskuterad under de senaste åren har knappast undgått någon. Många åsikter har förts fram i den debatten, men tyvärr har inte särskilt mycket hänsyn tagits till forskningen och vad den visar. Om detta har jag skrivit tidigare (se bland annat här och här). Samtidigt har det saknats empirisk forskning om hur svenska medier under de senaste åren har rapporterat om invandring.
Idag presenterades dock den nya rapporten Invandring i medierna – hur rapporterade svenska tidningar åren 2010–2015, som jag skrivit tillsammans med Evelina Nedlund och Felicia Andersson. Presentationen skedde i samband med ett seminarium arrangerat av Delegationen för migrationsstudier (Delmi), som också är utgivare av rapporten.
Rapporten bygger på en kvantitativ innehållsanalys av nyhetsrapporteringen om invandring i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under perioden 1 januari 2010–30 juni 2015. Fyra frågeställningar står i fokus för vår studie: För det första, hur mycket rapporteras det om olika former av invandring? För det andra, i vilken utsträckning gestaltas invandring som ett problem för Sverige? För det tredje, i vilken utsträckning gestaltas invandring som en tillgång för Sverige? För det fjärde, finns det några skillnader mellan olika tidningar och år när det gäller hur de gestaltar invandringen till Sverige?
I en artikel på DN Kultur idag sammanfattar jag några av resultaten. När det gäller den första frågeställningen visar resultaten tydligt att rapporteringen om invandring handlar oproportionerligt mycket om invandringen av flyktingar och asylsökande medan rapporteringen om andra former av invandring är mycket sparsam. I den meningen är det otvivelaktigt så att nyhetsrapporteringen inte ger en rättvisande bild av verkligheten. När det
gäller den andra och den tredje frågeställningen visar resultaten att negativa gestaltningar av invandring och hur den påverkar Sverige är vanligare än positiva gestaltningar. De tre vanligaste gestaltningarna är att invandring bidrar till att försvaga den sociala sammanhållningen, att invandring bidrar till kriminaliteten och att invandring bidrar till att försvaga Sverige ekonomiskt. Först på fjärde plats kommer den positiva gestaltningen att invandring bidrar till kompetensförsörjningen på arbetsmarknaden. När det gäller den fjärde frågeställningen visar resultaten samtidigt att skillnaderna mellan tidningar och år överlag är små.
För den som är intresserad av att läsa mer finns hela rapporten för nedladdning på Delmis hemsida. I den redovisas alla resultat i detalj, och i den beskrivs även tidigare forskning om såväl faktorer som påverkar nyhetsjournalistikens innehåll som om hur medierna rapporterar om invandring.
I det sammanhanget är det värt att nämna att de resultat vi kommer fram till ligger i linje med vad tidigare forskning – såväl i Sverige som internationellt – har visat. Ur ett inomakademiskt perspektiv är resultaten därför inte särskilt uppseendeväckande. Att problem och negativa nyheter har ett högre nyhetsvärde än positiva nyheter har visats i en lång rad studier, och är inget som är unikt för rapporteringen om invandring. För den som har följt debatten om mediernas rapportering om invandring framstår resultaten kanske som mer förvånande, men det understryker i så fall min kritik mot denna debatt: att den tar allt för lite hänsyn till vad forskning visar.
Oavsett vilket visar rapporten att påståenden om att medierna inte har rapporterat om invandring eller om problem förknippade med invandring inte är korrekta. Medierna har under hela tidsperioden rapporterat om invandring, och negativa gestaltningar har varit vanligare än positiva.
Därmed inte sagt att rapporteringen har varit oproblematisk. Det är inte svårt att hitta exempel på artiklar som på goda grunder kan kritiseras, och det finns i denna – liksom i annan – rapportering åtskilliga aspekter som som värda en seriös diskussion. För att en sådan diskussion ska leda framåt krävs det dock att den tar hänsyn till den forskning som finns och inte bygger på mytbildningar eller anekdotisk bevisföring. Det gäller för övrigt inte bara diskussionen om nyhetsrapporteringen om invandring, utan också om andra områden.
– – – – – – – – – –
Tillägg: här är några exempel på hur medierna – på nyhetsplats eller ledarsidor – har rapporterat om den nya rapporten:
Jesper Strömbäck 