Det gamla året har lagts till handlingarna, och i vanlig ordning har det blivit dags att skriva några rader om året som gick och året som kommer. Precis som förra året sörjer jag inte det år som passerat. Skälet är detsamma som då: det präglades i hög utsträckning av det utmattningssyndrom som jag drabbades av och blev sjukskriven för under våren 2018.

Året började dock ganska bra. Efter att först ha varit sjukskriven på heltid arbetade jag under början av våren 2019 på 25 procent, och gick sedan upp till 50 procent under senvåren. Även om återhämtningsprocessen gick långsamt – och mycket långsammare än vad jag hade hoppats och velat – kändes det som om jag gjorde framsteg. Och även om det var tufft att gå upp i arbetstid gick det på det hela taget bra. Jag orkade till och med åka på den årliga konferensen med International Communication Association, som förra året hölls i Washington.

Även hösten började bra. Efter en vilsam sommar hade jag mer energi i början av hösten än vad jag haft på länge. Kanske var det därför jag gick i fällan och överskattade hur långt jag kommit i återhämtningen. I mitten/början av september drabbades jag i vilket fall av ett bakslag, och resten av hösten präglades av en kraftigt ökad fysisk och psykisk trötthet.

Som en följd av detta växte insikten om att de förändringar jag hittills hade gjort inte var tillräckliga, och att den ”energiskuld” jag har arbetat upp genom åren var större än vad jag fullt ut hade – eller har – insett. I skrivande stund ägnar jag därför mycket tid åt att återigen försöka hitta sätt att leva och arbeta som är långsiktigt hållbart och strategier för vad som ska prioriteras och prioriteras bort.

Trots utmattningssyndromet med allt vad det innebär innehöll det förra året också en hel del ljuspunkter. Dit hör inte minst arbetet inom det projekt om Kunskapsresistens: orsaker, konsekvenser och motmedel som påbörjades förra årsskiftet (för mer info om det, läs gärna här). Det har varit och är mycket intressant! Dit hör också att jag trots utmattningssyndromet lyckades publicera ett antal nya publikationer (kanske för många, om man betänker det bakslag jag drabbades av). Allt som allt blev det tre böcker, ett specialnummer av Statsvetenskaplig tidskrift, sex tidskriftsartiklar, sex bokkapitel och en rapport:

– Strömbäck, Jesper & Kiousis, Spiro (red) (2019). Political Public Relations. Concepts. Principles, and Applications. Andra reviderade upplagan. New York: Routledge.

– Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red) (2019). Handbok i journalistikforskning. Andra reviderade upplagan. Lund: Studentlitteratur.

– Johansson, Bengt & Strömbäck, Jesper (2019). Kampen om mediebilden – nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018. Stockholm: Institutet för mediestudier.

– Oscarsson, Henrik & Strömbäck, Jesper (Eds.) (2019). Political Communication in the 2018 Swedish Election Campaign. Special Issue of Statsvetenskaplig tidskrift, 121(3).

– Theorin, Nora & Strömbäck, Jesper (2019). Some Media Matter More Than Others: Investigating Media Effects on Attitudes toward and Perceptions of Immigration in Sweden. International Migration Review, online early.

– Oscarsson, Henrik & Strömbäck, Jesper (2019). Political Communication in the 2018 Swedish Election Campaign. Statsvetenskaplig tidskrift, 121(3), 319–345.

– Strömbäck, Jesper & Shehata, Adam (2019). The Reciprocal Effects Between Political Interest and TV News Revisited: Evidence from Four Panel Surveys. Journalism & Mass Communication Quarterly, 96(2), 473–496.

– Geers, Sabine & Strömbäck, Jesper (2019). Patterns of Intra-Election Volatility: The Impact of Political Knowledge. Journal of Elections, Public Opinion and Parties, 29(3), 360–381.

– Dahlgren, Peter M., Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper (2019). Reinforcing Spirals at Work? Mutual Influences between Selective News Exposure and Ideological Leaning. European Journal of Communication, 34(2), 159–174.

– Bergström, Annika, Strömbäck, Jesper & Arkhede, Sofia (2019). Towards Rising Inequalities in Newspaper and Television News Consumption? A Longitudinal Analysis, 2000–2016. European Journal of Communication, 34(2), 175–189.

– Strömbäck, Jesper & Kiousis, Spiro (2019). Defining and Mapping the Field of Theory and Research on Political Public Relations. I Strömbäck, Jesper & Kiousis, Spiro (red), Political Public Relations. Concepts, Principles, and Applications (sid. 1–42). Andra reviderade upplagan. New York: Routledge.

– Kiousis, Spiro, Strömbäck, Jesper & Proverbs, Pamala (2019). Political Public Relations: Looking Back, Looking Forward. I Strömbäck, Jesper & Kiousis, Spiro (red), Political Public Relations. Concepts, Principles, and Applications (sid. 370–385). Andra reviderade  upplagan. New York: Routledge.

– Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (2019). Inledning: Journalistiken och behovet av faktabaserad rationalitet. I Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red), Handbok i journalistikforskning. Andra reviderade upplagan (s. 17–22). Lund: Studentlitteratur.

– Strömbäck, Jesper (2019). Politisk nyhetsjournalistik. I Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red), Handbok i journalistikforskning. Andra reviderade upplagan (s. 255–267). Lund: Studentlitteratur.

– Strömbäck, Jesper (2019). Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. I Karlsson, Michael & Strömbäck, Jesper (red), Handbok i journalistikforskning. Andra reviderade upplagan (s. 171–185). Lund: Studentlitteratur.

– Meltzer, Christine E., Eberl, Jakob-Moritz, Schemer, Christian, Heidenreich, Tobias, Lind, Fabienne, Boomgaarden, Hajo G., Theorin, Nora & Strömbäck, Jesper (2019). Education Moderating Media Effects on Free Movement Attitudes. Oxford: Compas/Reminder.

När jag nu tittar fram emot det kommande året kommer det – vad gäller arbetet – i hög grad att präglas av det fortsatta arbetet inom projektet om kunskapsresistens. Därutöver har jag nyligen skrivit kontrakt på en bok som ska skrivas tillsammans med Christian Schemer, Hajo Boomgaarden, Christine Meltzer och Jakob-Moritz Eberl, med arbetstiteln Media and Public Attitudes toward Migration in Europe (Routledge). Boken kan ses som en avslutning på det arbete vi tillsammans med doktorander har arbetat med under de senaste tre åren inom ramen för det EU-finansierade projektet Role of European Mobility and Its Impact In Narratives, Debates, and EU Reforms. Det ska bli mycket intressant att arbeta med den boken, som – om allt går enligt planerna – ska levereras till förlaget under hösten och ges ut nästa vår. Jag ser också fram emot att under året regelbundet medverka som krönikör i Borås Tidning, där den första krönikan publicerades för cirka en vecka sedan. I övrigt kommer jag dock att ligga mycket lågt vad gäller medverkan i olika medier.

Annars är det absolut viktigaste för mig personligen att återhämta mig ordentligt så att jag kan lämna allt vad sjukskrivningar heter och börja arbeta heltid igen – och att hitta ett sätt att arbeta på som är långsiktigt hållbart. Jag vill verkligen inte att ännu ett årsskifte ska passera utan att jag har återhämtat mig helt och kunnat återgå till att arbeta på heltid igen.