Så har det gamla året lagts till handlingarna. För egen del är det inget jag sörjer. Tvärtom kommer jag att minnas 2018 som ett bottenår. Inte för att allt var dåligt, långtifrån, men för att det som var positivt i hög grad överskuggas av det som var negativt.

Det jag framförallt tänker på är att jag – efter en längre tid med successivt allt starkare varningstecken – i mars gick in i väggen och blev sjukskriven på heltid på grund av utmattningssyndrom. Till en början blev jag sjukskriven på två veckor, och med den bristande insikt jag hade då trodde jag att jag sedan skulle kunna börja arbeta igen. Sedan förlängdes sjukskrivningen med cirka en månad, och då trodde jag återigen att jag sedan skulle kunna börja jobba igen. Så fortsatte det fram till någon gång under sommaren, när jag till sist började inse den fulla vidden av min utmattning och att processen skulle ta längre tid än jag önskade och hoppades.

Nu har det gått snart nio månader, och sedan en tid tillbaka arbetar jag 25 procent igen. Det känns mycket bra, samtidigt som det är plågsamt att ständigt bli påmind om de egna begränsningarna. Det finns så mycket ogjort, så många saker jag skulle vilja eller borde arbeta med, men just nu orkar jag inte mer än 2–3 timmar per dag. Sedan säger kroppen och hjärnan ifrån. För mig som är van vid att arbeta betydligt mer än normal arbetstid är det mycket frustrerande att inte orka mer än så.

Jag tröstar mig ändå med att processen går i rätt riktning, om än betydligt långsammare än vad jag skulle önska. Jag hoppas också att jag har – och kommer – att lära mig någonting av denna process. En sak vet jag, och det är att jag måste bli bättre på att balansera mellan familj och fritid å ena sidan och arbete å den andra, och mellan varandet och görandet. Som en del av det kommer jag att behöva jobba mindre och prioritera hårdare framöver än vad jag har gjort tidigare. Just nu funderar jag därför mycket på hur och vad jag ska prioritera framöver, utan att ännu har kommit fram till särskilt många säkra svar.

Nåväl, även 2018 hade sina ljuspunkter. Till dem hör att jag trots allt lyckades publicera ett antal nya publikationer. Ibland har tidsfördröjningen mellan arbetets utförande och själva publiceringarna sin fördel. Allt som allt publicerade jag en bok, två rapporter, sju tidskriftsartiklar och tre bokkapitel under året:

– Nord, Lars & Strömbäck, Jesper (2018). Svenska valrörelser. Väljare, medier och partier under 2000-talet. Stockholm: Santérus.

– Strömbäck, Jesper & Theorin, Nora (2018). Attityder till invandring. En analys av förändringar och medieeffekter i Sverige 2014–2016. Stockholm: Delegationen för migrationsstudier.

– Meltzer, Christine E., Eberl, Jakob-Moritz, Theorin, Nora, Lind, Fabienne, Schemer, Christian, Boomgaarden, Hajo G., Strömbäck, Jesper & Heidenreich, Tobias (2018). Perceptions of the Impact of Immigration and Attitudes Towards Free Movement Within the EU: A Cross-National Study. Oxford: Compas/Reminder.

– Hameleers, Michael, Bos, Linda, Fawzi, Nayla, Reinemann, Carsten, Andreadis, Ioannis, Corbu, Nicoleta, Schemer, Christian, Schulz, Anne, Sheafer, Tamir, Aalberg, Toril, Axelsson, Sofia, Berganza, Rosa, Cremonesi, Cristina, Dahlberg, Stefan, de Vreese, Claes, Hess, Agnieszka, Kartsounidou, Evangelia, Kasprowicz, Dominika, Matthes, Jörg, Negrea-Busuioc, Elena, Ringdal, Signe, Salgado, Susana, Sanders, Karten, Schmuck, Desirée, Strömbäck, Jesper, Suiter, Jane, Boomgaarden, Hajo, Tenenboim-Weinblatt, Keren & Weiss-Yaniv, Naama (2018). Start Spreading the News: A Comparative Experiment on the Effects of Populist Communication on Political Engagement in Sixteen European Countries. International Journal of Press/Politics 23(4), 517–538.

– Strömbäck, Jesper & Shehata, Adam (2018). The Reciprocal Effects Between Political Interest and TV News Revisited: Evidence from Four Panel Surveys. Journalism & Mass Communication Quarterly, online early.

– Geers, Sabine & Strömbäck, Jesper (2018). Patterns of Intra-Election Volatility: The Impact of Political Knowledge. Journal of Elections, Public Opinion and Parties, online early.

– Oleskog Tryggvason, Per & Strömbäck, Jesper (2018). Fact or Fiction? Investigating the Quality of Opinion Poll Coverage and Its Antecedents. Journalism Studies, 19(14), 2148–2167.

– Eberl, Jakob-Moritz, Meltzer, Christine E., Heidenreich, Tobias, Herrero, Beatrice, Theorin, Nora, Lind, Fabienne, Berganza, Rosa, Boomgaarden, Hajo G., Schemer, Christian & Strömbäck, Jesper (2018). The European Media Discourse on Immigration and Its Effects: A Literature Review. Annals of the International Communication, 42(3), 207–223.

– Strömbäck, Jesper, Falasca, Kajsa & Kruikemeier, Sanne (2018). The Mix of Media Use Matters: Investigating the Effects of Individual News Repertoires on Offline and Online Political Participation. Political Communication, 35(3), 413–432.

– Shehata, Adam & Strömbäck, Jesper (2018). Learning Political News From Social Media: Network Media Logic and Current Affairs News Learning in a High-Choice Media Environment. Communication Research, online early.

– Strömbäck, Jesper & Shehata, Adam (2018). Political Journalism. I Oxford Reserch Encyclopedia of Communication, online early, pp. 1–27. Oxford: Oxford University Press.

– Strömbäck, Jesper (2018). (S)trategiska (M)isstag bäddade för (SD). In Nord, Lars, Grusell, Marie, Bolin, Niklas & Falasca, Kajsa (Eds.), Snabbtänkt. Reflektioner från valet 2018 av ledande forskare (p. 33). Sundsvall: Demicom.

– Strömbäck, Jesper (2018). Utan mångfald stannar Sverige. In Özdemir, Ergin & Schmidt, Claes/Lund, Sara (Eds), Boken om inkludering (pp. 5–7). Stockholm: Inclusion Academy.

Till ljuspunkterna under året hör också att jag för första gången passerade 10 000 citeringar, enligt Google Scholar. Det känns mycket roligt och som en kvitto på att mitt arbete har fått ett bra genomslag inom den akademiska världen.

Den främsta ljuspunkten under året var dock att Riksbankens Jubileumsfond i oktober beviljande en programansökan som jag var med och skrev tillsammans med Åsa Wikforss (professor i teoretisk filosofi), Torun Lindholm (professor i psykologi) och Henrik Ekengren Oscarsson (professor i statsvetenskap). Temat för programansökan var och är Kunskapsresistens: Orsaker, konsekvenser och motmedel, och tillsammans med drygt tio andra forskare i Sverige och andra länder ska vi under de närmaste sex åren undersöka kunskapsresistensen och dess orsaker, konsekvenser och motmedel. Inom den del som rör medie- och kommunikationsvetenskapen ska vi bland annat undersöka utbudet av vilseledande information, i vilken utsträckning som människor selektivt exponerar sig för information som bekräftar respektive utmanar deras egna åsikter och verklighetsuppfattningar, hur människor processar information som bekräftar respektive utmanar de åsikter och verklighetsuppfattningar som människor redan har, samt vilken betydelse människors medieförtroende har i sammanhanget. Förutom jag själv kommer Rens Vliegenthart (University of Amsterdam), Hajo Boomgaarden (University of Vienna) och Yariv Tsfati (University of Haifa) att arbeta med den delen av det övergripande projektet. Det ska bli mycket spännande, och jag har svårt att tänka mig något som såväl inomvetenskapligt som samhälleligt är lika spännande och viktigt att forska kring just nu (för mer information, se här).

Det nya året har därför goda förutsättningar att bli bättre än det gångna. Den viktigaste uppgiften för mig personligen blir dock att återhämta mig ordentligt så att jag kan lämna allt vad sjukskrivningar heter och börja arbeta heltid igen – och att hitta ett sätt att arbeta på som är långsiktigt hållbart.