Ny tidskriftsartikel: ”Political Communication in a High-Choice Media Environment”

AnnalsNu har det senaste numret av tidskriften Annals of the International Communication Associationciation publicerats. I det medverkar jag tillsammans med kollegor inom Network of European Political Communication Scholars (Nepocs) med artikeln Political Communication in a High-Choice Media Environment: A Challenge for Democracy? För egen del har arbetet med artikeln utgjort en del av forskningsprojektet De förändrade medielandskapen och demokratin.

Utgångspunkten för artikeln är att det finns en utbredd oro inom såväl forskarkretsar som i det omgivande samhället för hur omvälvningarna av medielandskapen har eller kommer att påverka demokratin. Ofta är det dock oklart vilket forskningsmässigt stöd det egentligen finns för den oro som uttrycks eller de trender som påstås finnas. Syftet med artikeln är utifrån detta att gå igenom existerande forskning som handlar om olika påstådda trender som är kopplade till förändringarna av medielandskapen och att analysera (a) vilket forskningsmässigt stöd som finns och (b) om förändringarna utgör ett hot mot eller problem för demokratin och dess förmåga att fungera. I det sammanhanget riktar vi särskilt fokus mot sex påstådda trender och företeelser som alla berör tillgången till och efterfrågan på information och kunskap om politik och samhälle.  Det handlar om (1) minskande utbud av politisk information, (2) sjunkande nyhetskvalitet, (3) ökad mediekoncentration och minskad mångfald, (4) ökad fragmentering och polarisering, (5) ökad (kunskaps)relativism, och (6) ökade kunskapsklyftor. Eller för att citera artikelns abstrakt:

During the last decennia media environments and political communication systems have changed fundamentally. These changes have major ramifications for the political information environments and the extent to which they aid people in becoming informed citizens. Against this background, the purpose of this article is to review research on key changes and trends in political information environments and assess their democratic implications. We will focus on advanced postindustrial democracies and six concerns that are all closely linked to the dissemination and acquisition of political knowledge: (1) declining supply of political information, (2) declining quality of news, (3) increasing media concentration and declining diversity of news, (4) increasing fragmentation and polarization, (5) increasing relativism and (6) increasing inequality in political knowledge.

Resultaten av vår genomgång visar att det finns stora luckor i forskningen, vilket många gånger gör det svårt att bedöma det forskningsmässiga stödet för de trender som pekas ut. Ett särskilt problem i det sammanhanget är bristen på studier som systematiskt jämför utvecklingen (a) över tid och (b) mellan länder. Båda typerna av jämförande studier är nödvändiga för att man ska kunna bedöma om det sker trendmässiga förändringar och om dessa är giltiga på en mer generell nivå.

Med den reservationen visar vår analys av forskningen ändå att det empiriska stödet för de påstådda trender som diskuteras varierar. I vissa fall tycks den oro som framkommer både inom och utanför forskarsamhället vara överdriven, men i andra fall finns det ett starkare forskningsmässigt stöd för de trender som diskuteras. Därmed visar analysen också att det ur ett demokratiskt perspektiv finns starkare skäl att vara orolig för vissa trender än för andra. Det gäller särskilt den ökade fragmentiseringen och polariseringen, den ökade relativismen, och de växande ojämlikheterna när det gäller kunskaper om politik och samhälle. Eller för att citera ur artikelns slutdiskussion:

Although the direst warnings about where democracies are heading due to changes in political information environments are not warranted, our overall conclusion is therefore that several political communication trends in high-choice media environments do represent a challenge for democracy. Based on the empirical evidence thus far, the most important seems to be increasing fragmentation and polarization, epistemic relativism and growing inequalities in political knowledge.

För den som är intresserad av att läsa artikeln finns den tillgänglig på tidskriftens hemsida. Och om någon är intresserad av att läsa artikeln men har svårigheter att ladda ner den är det bara att skicka ett mejl (jesper@jesperstromback.com) så skickar jag den.

Om jesperstromback

Professor i journalistik och politisk kommunikation
Det här inlägget postades i Aktuellt, Demokrati, Nya publikationer, Politisk kommunikation och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s