Nu har min senaste  tidskriftsartikel publicerats i International Journal of Communication. Titeln på artikeln, som ingår i forskningsprojektet De förändrade medielandskapen och demokratin, är News Seekers, News Avoiders, and the Mobilizing Effects of Election Campaigns: Comparing Election Campaigns for the National and the European Parliaments.

Som titeln antyder syftar studien till att undersöka vilka mobiliseringseffekter svenska valrörelser har och att jämföra om dessa skiljer sig mellan valrörelser till Europaparlamentet respektive riksdagen och mellan så kallade nyhetssökare och nyhetsundvikare*. Empiriskt bygger studien på en panelundersökning som gjordes inför och under de svenska valrörelserna till Europaparlamentet och riksdagen 2014, där samma individer vid fyra olika tillfällen fick svara på en rad frågor om deras medieanvändning och deras politiska attityder, åsikter och beteenden. Genom att samma individer tillfrågas vid flera olika tillfällen blir det möjligt att studera förändringar och effekter på individnivå.

Artikelns abstract: The notion that election campaigns mobilize people politically is often treated as conventional wisdom. There is, however, a scarcity of research on the mobilizing effects of election campaigns in the current high-choice media environment. The same holds true for research on the role of the media—and more specifically on how the mobilizing effects differ between news seekers and news avoiders—and on how mobilizing effects might differ between first- and second-order national election campaigns. Against this background, the purpose of this study is to investigate the mobilizing effects of elections in a high-choice media environment and how they differ between first- and second-order national election campaigns and between news seekers and news avoiders. Empirically, the study draws on a four-wave panel study conducted in Sweden during the 2014 elections to the European Parliament and the national parliament.

Med mobiliseringseffekter avses i studien exempelvis ökat politiskt intresse, ökat förtroende för politiska institutioner och aktörer och ökad tillfredsställelse med hur demokratin fungerar. Till de hypoteser som prövas hör att mobiliseringseffekterna är större under valrörelsen inför riksdagsvalet (som räknas som ett first-order national election) än inför valet till Europaparlamentet (som räknas som ett second-order national election); att nyhetssökare vid inledningen av de båda valrörelserna är mer politiskt mobiliserade än nyhetsundvikare; och att mobiliseringseffekterna är starkare bland nyhetsundvikare än bland nyhetssökare.

Bland annat visar resultaten att mobiliseringseffekterna var starkare under valrörelsen till riksdagen än till Europaparlamentet, även om de flesta effekter är relativt svaga. När det gäller medieanvändning visar resultaten att nyhetssökare, vid inledningen av respektive valrörelse, är mer mobiliserade än nyhetsundvikare. När det gäller hur mobiliseringseffekterna skiljer sig mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare går det dock inte att identifiera några tydliga mönster. Istället skiljer det sig beroende av vilken indikator på mobiliseringseffekt som används. När jag istället för att undersöka skillnader i mobiliseringseffekter mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare undersöker effekten av den totala nyhetskonsumtionen visar resultaten dock att nyhetsanvändning har mobiliserande effekter. Detta tyder samtidigt på att indelningen mellan nyhetssökare och nyhetsundvikare* i det här fallet är för grov för att fånga vilka mobiliseringseffekter som nyhetsanvändningen har.

Eftersom International Journal of Communication är en open access-tidskrift går artikeln att ladda ner gratis här, för den som är intresserad av att veta mer.

* Medieanvändningen mäts i denna studie med frågan ”Hur ofta följer du nyhetsrapporteringen om politik genom att… ”titta på tv-nyheter”, ”läsa morgontidningar på papper”, ”läsa kvällstidningar på papper”, ”lyssna på nyheter på radion”, gå in på nyhetssajter på Internet”, ”ta del av nyheter i mobilen eller surfplattan”, och ”ta del av nyheter via sociala medier som Twitter och Facebook”. Svarsskalan sträcker sig från 0 (aldrig) till 5 (Dagligen). Utifrån detta konstrueras ett additivt TNUI-index (TNUI=Total News Use Index). Indelningen av respondenter i så kallade nyhetssökare och nyhetsundvikare görs utifrån deras värden på detta index. För mer information, se artikeln.