Nästa vecka är det dags för den årliga konferensen med International Communication Association (ICA) – världens främsta konferens för kommunikationsforskare. På grund av coronapandemin kommer den tyvärr att hållas digitalt, men jag ser ändå fram emot den. Särskilt glad och stolt är jag över att ett av mina papers har fått en Top Paper Award av Political Communication Division. Det är första gången, vilket inte gör det mindre roligt, och innebär att det var ett av de tre papers som fick högst betyg i granskningsprocessen.

Det prisbelönta pappret är skrivet inom ramen för Network of European Political Communication Scholars (Nepocs), tillsammans med Laia Castro Herrero, Frank Esser, Peter Van Aelst, Claes de Vreese, Toril Aalberg, Ana Cardenal, Nicoleta Corbu, David Nicolas Hopmann, Karolina Koc-Michalska, Jörg Matthes, Christian Schemer, Tamir Sheafer, Sergio Splendore, James Stanyer, Agnieszka Stepinska, Vaclav Stetka och Yannis Theocharis. Det bygger på en omfattande panelundersökning i 17 länder, där den första panelvågen genomfördes i december 2019 och den andra i maj 2020. De länder som ingår i studien är Belgien, Danmark, Frankrike, Grekland, Italien, Israel, Nederländerna, Norge, Polen, Rumänien, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Tyskland, Ungern och Österrike.

I veckan som gick publicerades pappret även i International Journal of Press/Politics med titeln Navigating High-Choice European Political Information Environments: A Comparative Analysis of News User Profiles and Political Knowledge. Baserat på den ovan nämnda panelundersökningen syftar studien till att (a) undersöka vilka nyhetsanvändarprofiler som kan identifieras i de olika länderna och (b) sambanden mellan olika nyhetsanvändarprofiler och människors politiska kunskaper.

Bland mycket annat visar resultaten att det går att identifiera fem nyhetsanvändarprofiler: news minimalists, social media news users, traditionalists, online news seekers och hyper news consumers. Dessa återfinns i samtliga länder, men hur vanliga de är varierar. Detsamma gäller sambanden med politisk kunskap. Överlag visar resultaten att de som konsumerar mycket traditionella medier och online medier har bättre politiska kunskaper än övriga – till och med jämfört med de som är hyperkonsumenter av nyheter:

More specifically, the results shows that those having a more selective and richer online news diet (online news seekers) are more likely to hold higher levels of surveillance knowledge compared to all groups of news users with the exception of those using traditional and public media, who are comparatively better informed than the rest. Strikingly enough, the hypoerconsumer of news profile shows either nonsignificant associations with political knowledge or (when compared with traditional and online news seekers) even negative correlations.

Det positiva sambandet mellan att använda mycket online medier och politisk kunskap återfinns i de skandinaviska länderna, Österrike, Schweiz, Tyskland, Ungern, Rumänien och Israel är sambandet positivt, men däremot inte i Frankrike, Italien, Grekland, Storbritannien och Nederländerna. En trolig förklaring till detta är att utbudet av politiska nyheter i de online medier som människor använder sig mest av i de olika länderna skiljer sig åt.

För den som är intresserad av att läsa mer finns artikeln här. NiemanLab har också publicerat en läsvärd populärvetenskaplig beskrivning och diskussion om artikeln med titeln What’s the healthiest news diet? Probably traditional media, but don’t gorge yourself: Too much can leave you less informed.