Idag var det dags för min senaste krönika i Borås Tidning. Med anledning av att det är fem år sedan jag gav ut boken Utan invandring stannar Sverige handlar krönikan om två mycket problematiska tankefigurer som präglar allt för mycket av den svenska debatten om invandring: att Sverige ”måste” minska invandringen och att invandringen belastar Sverige, framförallt ekonomiskt. Inte någon av dessa tankefigurer håller om man granskar dem närmare och utgår från forskning om hur invandring påverkar mottagarländer som Sverige. Även om det såklart finns problem förknippade med invandring – precis som med skolan, miljön, brottsligheten eller vilket annat område som helst – bidrar invandring i allt väsentligt till att stärka Sverige ekonomiskt, socialt och kulturellt.
De politiska kalkylerna och den politiska debatten har förändrats kraftigt sedan Utan invandring stannar Sverige gavs ut, men inte att invandring är en resurs. I en värld där antalet människor på flykt är rekordstort har det inte heller förändrats att vi har en moralisk skyldighet att försöka hjälpa människor. Att Sverige inte kan hjälpa alla är inget argument mot att inte försöka hjälpa så många som möjligt, så många vi kan, eller fler än vi hjälper idag när invandringen av flyktingar till Sverige är mindre än någon gång tidigare under 2000-talet.