För det mesta när invandring diskuteras så handlar diskussionen om invandringen av flyktingar och deras anhöriga. Mycket mindre uppmärksamhet ägnas åt invandringen inom Europa, trots att den fria rörligheten av människor inom EU är en av EU:s viktigaste principer. Detsamma gäller intressant nog forskningen om mediernas effekter på människors attityder till invandring: för det mesta handlar den om attityderna till flyktinginvandring, medan det är sällan som mediernas effekter på människors attityder till den fria rörligheten inom EU undersöks.

I en nyligen publicerad artikel i Journal of Ethnic and Migration Studies försöker vi råda bot på detta. Titeln på artikeln är Media effects on policy preferences toward free movement: evidence from five EU member states, och den är skriven tillsammans med Christine Meltzer, Jakob-Moritz Eberl, Nora Theorin, Tobias Heidenreich, Hajo Boomgaarden och Christian Schemer inom ramen för forskningsprojektet Role of European Mobility and Its Impacts in Narratives, Debates and EU Reforms.

Studien bygger på en kombination av automatiserade innehållsanalyser och paneldata i Polen, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland, där vi länkar innehållet i de viktigaste (traditionella) nyhetsmedierna online mellan januari 2017 och juni/juli 2018 till förändringar av människors attityder till den fria rörligheten mellan samma period. Mer specifikt undersöker vi hur attityderna till den fria rörligheten inom EU påverkas av hur framträdande en arbetsmarknadsgestaltning (labor market frame) och en säkerhetsgestaltning (security frame) är i medierna och av tonen (positiv/negativ) i rapporteringen när medierna använder sig av dessa gestaltningar.

För att kort sammanfatta resultaten visar de att människors attityder till den fria rörligheten blir något mer positiv ju mer framträdande arbetsmarknadsgestaltningen och säkerhetsgestaltningen är i mediernas rapportering, men att tonen har större betydelse. Enkelt uttryckt: en mer positiv ton i medierapporteringen leder till att människor blir mer positivt inställda till den fria rörligheten. Åtminstone när analyserna avser samtliga länder. När vi undersöker förhållandena i vart och ett av de fem länderna visar det sig nämligen att det bara är i Tyskland som människors attityder blir mer positiva ju mer framträdande de båda gestaltningarna är, medan effekten av tonen i medieras rapportering återfinns i Polen, Sverige och Tyskland, men däremot inte i Storbritannien och Spanien.

Med andra ord tyder resultaten på att medierna kan ha effekter på människors attityder till den fria rörligheten, men också på att förekomsten och styrkan av effekter skiljer sig mellan länder. Det i sin tur pekar på att mediernas effekter, i detta liksom i andra avseenden, är avhängiga en lång rad faktorer kopplade till såväl individerna som den kontext i vilken mediernas rapportering och människors användning av medierna utspelar sig.

Tyvärr är artikeln inte open access, men den som är intresserad av att läsa den kan skriva till mig (jesper[at]jesperstromback.com), så skickar jag den.