Nu har det senaste numret av International Journal of Press/Politics publicerats online. En av artiklarna bygger på en studie genomförd inom ramen för forskarnätverket Network of European Political Communication Scholars, och är skriven av undertecknad tillsammans med Frank Esser, Claes de Vreese, Peter van Aelst, Toril Aalberg, James Stanyer, Günther Lengauer, Rosa Berganza, Guido Legnante, Stylianos Papathanassopoulos, Susana Salgado, Tamir Sheafer och Carsten Reinemann.

Titeln på artikeln är Political Information Opportunities in Europe: A Longitudinal and Comparative Study of Thirteen Television Systems. I artikeln utvecklar vi konceptet ”political information environments”, och undersöker utifrån det utbudet av nyhets- och samhällsjournalistiska program i TV i Österrike, Belgien, Tyskland, England, Israel, Grekland, Italien, Holland, Norge, Sverige, Portugal, Spanien och Schweiz under perioden 1977-2007. Vi försöker också förklara varför utbudet av nyhets- och samhällsjournalistiska program i TV skiljer sig mellan olika länder och över tid, samt pröva olika teser som har förts fram över hur utvecklingen över tid har sett ut. För att citera artikelns abstract:

This study examines the supply of political information programming across thirteen European broadcast systems over three decades. The cross-national and cross-temporal design traces the composition and development of political information environments with regard to the amount and placement of news and current affairs programs on the largest public and private television channels. It finds that the televisual information environments of Israel and Norway offer the most advantageous opportunity structure for informed citizenship because of their high levels of airtime and a diverse scheduling strategy. The study contributes to political communication research by establishing “political information environments” as a theoretically and empirically grounded concept that informs and supplements the comparison of “media systems.” If developed further, it could provide an information-rich, easy-to- measure macro-unit for future comparative research.

Medan resultaten bland annat visar att tillkomsten av nya, kommersiella TV-kanaler har ökat utbudet av nyhets- och samhällsjournalistiska program, och därmed bidragit positivt till människors möjligheter att informera sig, visar de också att ”Strong competition, private ownership, and heavy dependence on advertising are less than ideal conditions for a multifaceted supply of information programs”. Utvecklingen har i den meningen haft både positiva och negativa sidor, men kanske än viktigare är att resultaten visar vikten av starka public service kanaler, och av att nyhets- och samhällsprogrammen tablåläggs på ett sätt som ger människor många olika möjligheter att se på den typen av program under en kväll.

Om målet är att människor ska ha goda möjligheter att informera sig via nyhets- och samhällsjournalistiska program i TV behöver det finnas ett rikt utbud av sådana program, och de bör sändas vid olika tidpunkter under kvällen snarare än att konkurrera med varandra på samma tider. Vissa länder har informationsmiljöer som lever bättre upp till detta, andra sämre. Sverige tillhör de länder som ligger bäst till i den internationella jämförelsen, medan länder som Italien och Spanien ligger sämst till.