Dagens mest intressanta läsning på temat medier och journalistik är Kent Asps debattartikel i Dagens Nyheter idag. I artikeln redogör Asp för resultaten av den senaste årliga granskningen av det svenska TV-utbudet, vilken genomförs på uppdrag av Myndigheten för radio och TV. Titeln på årets rapport är Svenskt TV-utbud 2011.

Medan den allmänna debatten ofta handlar om i vilken utsträckning public service har kommersialiserats, visar resultaten att det framförallt är TV4 som har blivit allt mer underhållningsorienterade och kommersialiserade. Samma tendens återfinns i de andra kommersiella kanalerna – TV3, Kanal 5, TV6, Sjuan och TV8. I artikeln konstaterar Asp:

Mångfalden i TV 4:s programutbud minskade kraftigt under 2011. Det gällde såväl underhållningsutbudet som faktautbudet. TV 4 innehöll 2010 71 olika typer av fakta- och underhållningsprogram. Under 2011 uppgick de till 58 stycken. Minskningen var lika markant för utbudet i sin helhet som för utbudet på bästa sändningstid. Bredden i utbudet är därmed den minsta sedan undersökningarnas start 1998.

/…/

Mångfalden minskar också trendmässigt i de andra fem undersökta reklam-tv-kanalerna (TV 3, Kanal 5, TV 6, Sjuan och TV 8). Programutbudet har inte något år haft en sådan liten bredd och varit så starkt inriktat på fiktion och underhållning.

När det gäller SVT visar undersökningen inte bara att SVT kännetecknas av större mångfald och ett större utbud av nyheter, kultur och samhällsprogram än de kommersiella kanalerna, utan också att balansen mellan information och underhållning har förändrats ”mycket lite” sedan den första undersökningen genomfördes för fjorton år sedan. Trots många andra förändringar av medielandskapet och medieutbudet fortsätter SVT erbjuda en stor mängd informationsinriktade program, och mer information än vad de kommersiella kanalerna gör. ”I det avseendet har SVT knappast utvecklats i kommersiell riktning”, konstaterar Asp mycket riktigt.

Detta är viktiga resultat att ta del av. Ett skäl är att de bidrar till fakta i en debatt som allt för ofta präglas av löst tyckande. Ett andra skäl är att de tydliggör att kommersialisering är en process som kan omfatta inte bara public service-medier, utan också redan från början kommersiella medier. Ett tredje skäl är att de lyfter fram en försummad aspekt i debatten kring medieutvecklingen, nämligen kommersialiseringen av TV4.

Om man utgår från att demokratin behöver medier som tillhandahåller en rik mängd saklig och relevant nyhets- och samhällsjournalistik är det ett problem om utbudet blir allt för underhållningsorienterat på bekostnad av nyhets- och samhällsjournalistiken. Ur ett sådant perspektiv och givet de resultat som framkommer av bland annat Asps undersökning tycks det främsta problemet inte vara kommersialiseringen av SVT. Det tycks snarare vara kommersialiseringen av TV4 och medielandskapet i stort.