Trots att det är över ett år till nästa presidentval i USA är mediebevakningen och intresset omfattande. Det framkommer av en ny undersökning från Pew Research Center, som visar att både mediebevakningen och amerikanernas intresse ligger på ungefär samma nivå som vid motsvarande period inför presidentvalet 2008. Det är något förvånande, eftersom valet 2008 brukar anses som ovanligt mobiliserande genom den starka oppositionen mot Bush, entusiasmen för Obama, och att varken den sittande presidenten eller vice presidenten ställde upp för omval.

Så här långt är intresset samtidigt större bland Republikanerna än bland Demokraterna. Förklaringen är dock enkel, och handlar om att Republikanerna har flera olika presidentkandidater att ta ställning till medan Obama är ohotad presidentkandidat för Demokraterna.

I vanlig ordning spelar opinionsmätningar en central roll i mediernas bevakning av presidentvalet. En amerikansk egenhet i det sammanhanget är att genomföra opinionsmätningar där den sittande presidenten – i det här fallet Obama – ställs mot olika hypotetiska motkandidater. Den typen av opinionsmätningar är notoriskt opålitliga och bör tas med en stor skopa salt, men genomförs ändå och anses ge en fingervisning om hur starka olika presidentkandidater är.

Om man ska tro en ny undersökning från Pew Research Center är opinionsläget för närvarande jämnt. Om Obama ställs mot Mitt Romney skulle de båda få 48 procent. Om Obama ställs mot Rick Perry skulle Obama få 50 procent och Perry 46 procent. Undersökningen visar också att Mitt Romney leder bland Republikanska väljare (22%), följt av Rick Perry (17%), Herman Cain (13%) och Ron Paul (12%). Inte heller de resultaten bör dock tas på för stort allvar. Ännu är det många som inte har tagit ställning, och mycket kan hända innan primärvalen drar igång i januari. Här bör man komma ihåg att John McCain var helt uträknad för fyra år sedan, medan kandidater som Rudy Guiliani låg i täten.

Det kanske mest intressanta med den nya undersökningen är därför ett annat resultat, nämligen att andelen bland Obama’s sympatisörer som skulle rösta för Obama är större än andelen som skulle rösta emot någon av de Republikanska presidentkandidaterna, medan andelen bland de Republikanska presidentkandidaterna som skulle rösta för Mitt Romney eller Rick Perry är lägre än andelen som skulle rösta emot Obama. För att citera Pew:

Given a choice between Obama and Romney, 48% of registered voters say they would vote for Romney or lean toward Romney, while an identical percentage supports Obama or leans toward Obama. Most Obama supporters – 33% of all voters – say they consider their vote as a vote for the president, rather than as a vote against Romney. Conversely, far more Romney supporters say they view their vote as a vote against Obama rather than a vote for Romney. The pattern is similar in a possible Obama-Perry matchup.

Vad detta tyder på är att entusiasmen bland Demokratiska sympatisörer för Obama är större än entusiasmen bland Republikanska sympatisörer för deras ledande kandidater. Detta trots all kritik som har riktats mot Obama under en längre tid, och trots allt som sagts och skrivits om att Republikanska anhängare till skillnad från 2008 är mer mobiliserade än Demokratiska anhängare.

Även detta kan givetvis förändras, och när Republikanerna väl har valt sin presidentkandidat kommer andra delar av partiet att sluta upp. Ändå tyder undersökningen från Pew Research Center på att man bör förhålla sig skeptisk inför olika påståenden om Obama’s opinionsmässiga problem. Vem som än blir presidentkandidat för Republikanerna kan komma långt genom att rida på missnöjet med Obama, men troligen inte vinna valet. Det illustreras kanske bäst av presidentvalet 2004, där motståndet mot president Bush var omfattande men ändå inte räckte för att John Kerry skulle besegra honom.